- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
234

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 16 maj 1942 - Landets äggviteproblem, av Sten Westerberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

ker är emellertid ännu icke känd. Så mycket kan
man på förhand säga, att om sådant socker över
huvud taget kan framställas, så måste det bära torvens
hela bränslevärde jämte framställningskostnaden.
Vidare kommer detta socker, som framställes ur torv,
att till mycket stor del bestå av pentoser, vilkas
användande vid jästsyntesen är ogynnsammare än
hexossockret.

Ett socker, som redan finns färdigbildat och som i
viss mån kan tänkas stå till disposition, är sockret ur
sulfitlutarna. I lutarna finns sockret dels som
hexo-ser, dels som pentoser. Hexossockret finner
emellertid nu i kristidshushållet en viktig användning för
framställning av sulfitsprit, som är av yttersta vikt
bl. a. för vår försvarsberedskap. Det stora flertalet
sulfitfabriker är också nu inrättat för framställning
av sprit. Det bör också sägas, att tillgången på
sulfitlut är beroende av cellulosaproduktionen med alla
varierande faktorer, såsom exportmöjligheterna och
det för varje år skiftande behovet av fodercellulosa.
Medan sålunda hexossockret i luten redan till
väsentlig del är disponerat, har pentossockret, som finns
kvar i den efter spritjäsningen resterande dranken,
icke funnit någon användning. Vid flera fabriker är
emellertid nu anläggningar under utförande för att
taga vara på bränslevärdet hos denna dränk,
varigenom pentossockret också fått ett visst värde,
nämligen som del av detta bränsle. Betydande mängder
pentossocker torde dock fortfarande stå till förfogande.

För att få en översikt över sockerfrågans
ekonomiska läge vill jag nu ge några data beträffande
framställningskostnader för sockret enligt de olika
metoderna. Under fredsförhållanden kostade sockret i
melassen ca 15 öre per kg, fritt sockerbruk. Detta
fredspris influerades emellertid i väsentlig grad av
den förhållandevis höga tullen på melass av 10 öre per
kg socker och har i följd därav i de flesta fall legat
ganska betydligt över världsmarknadspriset. Då
melassen under nuvarande krisläge fått bära en
oproportionerligt stor del av merkostnaderna för
sockertillverkningen, kostar melassocker nu 33,5 öre per kg.
Emellertid har frågan om melass såsom råmaterial för
foderjästframställning över huvud taget knappast
f. n. intresse i vårt land, eftersom hela den tillgängliga
kvantiteten nu tages i anspråk för jordbrukets och
bageri jästindustriens behov.

Då träsockeranläggningar i Sverige på ett
undantag när icke kommit till utförande, är det svårt att
lämna tillförlitliga siffror på det framställda
sockrets pris. Det torde emellertid vara fullt säkert, att
träsocker under fredsförhållanden på intet vis kan
konkurrera med jordbrukssocker utan att
tillverkningskostnaderna ligger högst betydligt högre.
Försöker man göra en jämförelse av under nuvarande
krisläge rådande förhållanden, kommer helt naturligt
amorteringsfaktorn att spela en väsentlig roll. Om
sålunda en träsockerfabrik icke kan tänkas fortsätta
efter krigets slut, måste amorteringstiden räknas
mycket kort. Med en amortering av anläggningen på
endast ett år har man kommit till siffror mellan 50
öre till 1 kr. per kg. Räknas däremot med en
amortering av 15 % per år, ligger priserna mellan 25 ocli 50
öre per kg. I utspädd form förefinns emellertid, som
förut sagts, ett socker, som är mycket billigare än
något annat, nämligen sockret i sulfitluten. Då, som
redan nämnts, hexossockret i densamma till största delen

disponerats för spritframställning, är härvid endast av
intresse pentossockret, vilket på grund av sitt
bränslevärde endast kan värderas till ca 3 à 4 öre per kg.

Av denna översikt framgår, att, om
äggvitesyntesen skall genomföras, som kolhydratkälla i första
hand kommer sulfitsocker och då närmast
pentossockret ur sulfitdrank. Givetvis är icke
sockerpriserna enbart avgörande för valet av sockerart, då
även andra synpunkter beträffande själva
framställningstekniken och dess kostnader kommer att kräva
hänsynstagande.

Som tidigare framhållits erfordras vid industriell
äggviteframställning förutom socker även närsalter.
Vid betraktande av tillgången på dessa närsalter bör
iakttagas, att per 1 000 kg jäst i torkad form åtgår
300 kg superfosfat och 450 kg ammoniumsulfat, båda
20 %-iga med hänsyn till fosforsyra och kvävehalt.
Före kriget importerade Sverige hela sitt behov av
råfosfat för tillverkning av superfosfat och andra
fosforsalter. Sedan produktionen av apatitslig genom
Grängesbergsbolagets åtgärder flerdubblats, har vårt
land erhållit ett avsevärt bidrag till försörjningen med
fosforsalter för gödningsändamål.

Av kvävesalter importerades före kriget ca %. Nu
får Sverige ungefär halva sitt behov av
kvävegödningsämnen av olika slag genom import
huvudsakligen från Norge. För denna import föreligger icke
f. n. några svårigheter.

Då sålunda tillgången på närsalter är rätt god inom
landet, om också icke tillfyllest, blir frågan, om dessa
bör tilldelas jordbruket eller användas för en
äggvitesyntes ett rent fördelningsproblem, som sedan
närmare skall beröras.

Då jag nu lämnat en överblick över råmaterialen
till äggvitesyntesen med jästarter som hjälpmedel,
övergår jag till att betrakta de metoder, som finns för
genomförande av syntesen, samt det pris, som
produkten därvid skulle komma att betinga.

Det billigaste socker, som står till förfogande, är
som nämnt pentossockret i sulfitlutarna.
Tillverkningskostnaderna för jäst ur pentoser ur sulfitdrank
är svårt att definitivt fastställa, då denna tillverkning
icke industriellt bedrivits vare sig i Sverige eller
utlandet. I Tyskland har visserligen
Torulaframställ-ning i "fabriksmässig skala skett på i sulfitlut av
lövved förekommande pentoser och hexoser. Halten av
pentossocker i denna lut är emellertid 3,i5 till 4 gånger
större än i den svenska spritdranken, varför de tyska
resultaten ej är direkt reproducerbara för svenska
förhållanden.

Enligt de analyser, som nyligen på sakkunnigt håll
verkställts, har det ytterligare visat sig, att halten
på av jäst assimilerbart pentossocker i den svenska
sulfitdranken endast utgör ungefär hälften av vad
man bara för någon månad sedan ansåg, eller ca
1/2 %. Det kan därför med skäl ifrågasättas, om
pen-tosjäst ur sådan sockerfattig dränk över huvud taget
kan framställas.

Enligt tyska uppgifter och räknat med ett års
amorteringstid skulle vid en sockerkostnad för
pentossockret av 3 öre per kg jästpriset överslagsvis bli ca
2: 75. Enligt av Svenska jästfabriks a.-b. tidigare
uppgjord kalkyl med motsvarande amorteringstid
skulle tillverkningskostnaden för svensk drankjäst
kunna antagas bli omkring kr. 1:75. Denna
beräkning är emellertid baserad endast på de försök i liten

234

16 maj 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942a/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free