- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
235

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 16 maj 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

skala, som redan under världskrigets första månader
av oss påbörjades. I avsikt att erhålla bättre
kunskap om nämnda tillverkningskostnader har försök i
halvstor skala nu igångsatts för utrönande av
kalkylernas riktighet.

Skulle man trots kravet på sulfitspritprodüktionen
kunna få disponera hexoshaltig sulfitlut för
jästproduktionen, torde ett något lägre pris på den färdiga
produkten kunna beräknas. Vid i övrigt samma
förutsättningar som vid pentosjästframställning har en
anläggning om 2 000 ton torrjäst beräknats kunna
producera en produkt till ett pris av kr. 1: 40 per kg.

Vid beräkning av framställningskostnaderna för
foderjäst ur sulfitlutens hexoser stöter man emellertid
på de specialförhållanden, som råder i samband med
sprittillverkningen. I den mån denna sprit tillverkas
i samband med framställning av fodercellulosa
betalas den med ett betydligt högre pris än det allmänt
gällande, detta såsom subvention för att täcka
förlusten å det lägre än självkostnaderna liggande priset å
fodercellulosan. Skall totalkvantiteten framställd
sprit bibehållas, är det sålunda nödvändigt att öka
den dyrare spritkvantiteten, om den billigare skall
ersättas med jästproduktion. Yare sig jäst
framställes med eller utan samband med
fodercellulosapro-duktion måste alltså tillverkningskostnaderna för
jästen belastas med lutpremie. Denna lutpremie
medför, att den totala tillverkningskostnaden för
Torula-jäst ur hexoser ur sulfitlut troligen kommer att
överstiga kr. 2: — per kg.

För den händelse ett upprätthållande av den
nuvarande spritproduktionen icke skulle anses
oundgängligen nödvändigt, kan givetvis jäst framställas
billigast i samband med silkesmassaproduktion till
ungefär det förut nämnda priset av kr. 1: 40 per kg.

Då tydligtvis en målmedvetet genomförd
äggvitesyntes leder till högt pris på produkten, har även
undersökts möjligheterna att tillvarataga den
begränsade jästkvantitet, som faller som en biprodukt vid
den normala sulfitspritproduktionen. Vid
sulfit-spritjäsningen uppstår nämligen en viss tillväxt av
jäst, visserligen under förbrukning av både socker,
kväve och fosforsyra, men denna förbrukning består
även om jästen icke tillvaratages, och kostnaderna
för jästbildningen måste därför i alla händelser helt
bäras av sulfitspritproduktionen. Av sådan jäst kan
anses uppkomma omkring 35 ton per miljon liter
sprit. Vid en produktion av 80 miljoner liter sprit
eller den största mängd, som kan framställas vid de
nuvarande sulfitspritfabrikerna, skulle således kunna
erhållas högst 2 800 ton jäst. Därvid måste vissa
anordningar vidtagas vid 33 sulfitspritfabriker, vilka
beräknas draga en kapitalkostnad av ca 1,8 milj.
kronor.

Priset på torrjäst enligt denna metod har av staten
fastställts till 70 öre per kg, fritt fabrik. Detta pris,
garanterat till en viss tid, mellan 1 och 5 år, medger
möjlighet till amortering av anordningar för
tillvaratagandet.

Én utbyggnad av de minsta sulfitspritfabrikerna
med denna metod kräver alltså en ganska lång
amorteringstid och torde knappast ställa sig ekonomisk
i förhållande till andra torrjästmetoder. Det torde
därför vara klokt att räkna med en produktion av
torrj äst enligt denna metod av ca 1500 ton,
motsvarande 650 ton smältbar äggvita per år, allt un-

der förutsättning att sulfitspritfabrikerna kan
uppehålla sin spritproduktion.

Dylik jäst tillvaratages f. n. i viss utsträckning, och
hittills är ca 50 % av den ovan angivna kapaciteten
under utbyggnad.

Då den kvantitet jäst, som på detta sätt kan
tillvaratagas, är ringa, pågår f. n. försök att inom ramen
av de nuvarande sulfitspritfabrikerna öka
jästbildningen på bekostnad av spritbildningen. Detta är
tänkt att ske därigenom att vid sprit jäsningen mindre
kvantiteter luft tillföres.

Man måste då räkna med att tillsätta ytterligare
mängder kväve- och fosforsalter. Det är troligt, att
man på detta vis kan fördubbla de ovannämnda 1 500
ton torrjäst, men härvid skulle spritproduktionen
troligen komma att minskas med ca 1 till 3 milj. liter
96 %-ig sprit per år, varjämte måste tillsättas 675 ton
20 %-igt kväve och 450 ton fosforsalter.

Kostnaderna för denna jäst är tills vidare ytterst
svåra att beräkna, då de bli beroende av, huru stor
"spritförlusten" blir. Man måste räkna med, att
sulfitspritfabriken erhåller minst samma pris för sockret
som går till jäst som om det gått till sprit. Det kan
dock överslagsvis beräknas, att priset för jäst
framställd enligt denna metod skulle vid motsvarande
amorteringstid, som antytts för de övriga metoderna,
komma att ligga vid ca 1 krona à 1: 25 per kg, eller
30 till 55 öre (beroende på spritförlusten) högre än
priset för den jäst, som direkt kan tillvaratagas vid
sulfit jästproduktionen.

Hur ställer sig nu den industriella äggvitesyntesens
ekonomi i förhållande till jordbruket?

Jag skall försöka belysa detta dels beträffande
storleksordningen på jordbrukets och industriens
möjligheter, dels beträffande kostnaderna för
produktionen samt dels genom en kvalitetsjämförelse mellan
de erhållna produkterna.

Genom en utbyggnad av landets tre största
sul-fitcellulosafabriker skulle det vara tänkbart att med
Torulaframställning ur pentossockret producera
8 000 ton torrjäst med ca 3 300 ton smältbar äggvita.
Detta motsvarar icke mer än 2,9 % av även den
ganska svaga produktionen av animal äggvita 1941.
8 000 ton jäst skulle hjälpa upp 1942 års antagna
äggvitetillgång från 73,5 g per dag och individ till 75 g.
Om, som förut nämnts, halten av assimilerbart
pen-tossocker enligt de senaste analyserna endast skulle
bli hälften så stor, kommer dessa siffror naturligtvis
också att reduceras till hälften. Vid normala
nederbörds- och skördeförhållanden skulle emellertid i
jordbruksdrift enbart av hö över 2,5 milj. ton mera än
1941 kunna produceras som icke skulle medföra andra
kostnader än för bärgning och utfodring och
förädling av mjölk och kött. Av de merskördade 2,5
milj. ton hö skulle kunna framställas en inemot 15
gånger större mängd än den Ovan nämnda av
anima-lisk äggvita, smörfett och andra djurprodukter
oräknade.

Driften vid en jästfabrik kan uppehållas med full
säkerhet, om tillräcklig tillgång på råmaterial,
drift-materiel och arbetskraft finns.

Driftsäkerheten vid växtodling i lantbruk av
vanlig typ däremot är avgjort underlägsen
industridriftens. Densamma torde dock genom bevattnings- och
torkningsanordningar m. m. kunna höjas i nöjaktig
grad. Kapital- och driftskostnader för dylika anord-

16 maj 1942

235

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free