- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
240

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 16 maj 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

hr Lennings uppfattning icke får stå oemotsagd. Jag
tager mig därför friheten anhålla om plats i Teknisk
tidskrift för efterföljande rader.

Placering av besparingar i sakvärden förutsätter,
att nya sådana värden kunna skapas i samma takt
som placeringsbehovet ökas. Sker icke detta, komma
placeringarna att innebära, att innehavare av redan
existerande, varaktiga nyttigheter byta dessa mot
pengar och själva alltså omedelbart stå inför
nödvändigheten att i sin tur förvärva realvärden av
något slag. Mer utbredda försök att förfara på detta
sätt vore utan allt tvivel det säkraste sättet att
åstadkomma en obotlig inflation. Placering i
nyproducerade sakvärden, särskilt byggnader, är naturligtvis under
nuvarande förhållanden i många avseenden lovvärd,
men den är med hänsyn till de ovissa utsikterna
enligt min uppfattning icke säkrare än att sätta
besparingarna i statspapper, livförsäkringar eller på
sparkonton i olika slags penninginstitut.

Även om man som undertecknad klart inser, att en
viss inflation har gjort sig märkbar här i Sverige
under krigets fortgång, får man akta sig för att skriva
mer än en ringa del av prisstegringen på dess
räkning. Den större delen kommer på faktorer, som med
mycket stor visshet komma att försvinna relativt kort
tid efter krigets avslutning. Låt mig peka på några
av dessa faktorer.

Sjöfrakterna äro just nu mycket höga. Så snart
krigets tonnagekrav och riskerna för sänkning av
fartygen upphöra, drivmedel bli tillgängliga samt
ersättningsproduktionen av tonnage hunnit verka, komma
frakterna att återföras till en nivå, som
genomsnittligt ligger ganska nära förkrigstidens.

Landfrakterna komma av liknande skäl också att
gå ned.

Industrien i alla länder har de senaste åren arbetat
under högtryck för produktion av krigsmateriel. Den
måste efter krigets slut syssla med något annat. Helt
visst kommer några månader efter kriget att
produceras maskiner, redskap, byggnads- och
bosättningsartiklar i sådan myckenhet, att utbudet blir
överväldigande — med den ofrånkomliga verkan, att priserna
sjunka.

Jordbruksproduktionen kommer också att snabbt
ökas efter detta krig, liksom efter det närmast
föregående storkriget. Tillgång till gödselmedel och
högklassigt produktionsfoder från tropikerna kommer att
verka i den riktningen.

Även i länder, som efter krig medvetet strävat att
icke låta sin valuta stiga, har en nedåtgående
prisrörelse plägat göra sig märkbar. Intet skäl finnes
att antaga, att icke samma fenomen skulle inträffa
i vårt land efter det blivande fredsslutet.

På grund av de lärdomar, som inhämtades under
och efter första världskriget, torde både industri och
handel vara väl beredda på kommande
prissänkningar. Flertalet företag har skött sin
avskrivningspolitik så, att prissänkningarna kunna ske utan
katastrofala verkningar. Enligt min uppfattning är
återgång snarast möjligt till priser, som konsumtionen kan
bära, helt enkelt en förutsättning för att industriellt
stillastående och arbetslöshet skola kunna undvikas.

Att släppa ut statslån, fotade på
levnadskostnads-index, skulle enligt min uppfattning vara förenat med
alltför stora risker för att vara tillrådligt. De många
milliarder, som innestå i sparbanker, banker, pen-

sions- och livförsäkringsanstalter, och de redan
utsläppta statslånen kunna med samma rätt göra
anspråk på värdebeständighet som nya statslån. Ett
sådant lån skulle, eftersom köpkraften hos de
nyssnämnda stora besparingarna ej kan garanteras på
samma sätt, liksom bli en signal till oro och
modlöshet bland de sparare, som icke komma i
åtnjutande av samma skydd som de nya placerarna.

Det finns endast en enda metod att undgå verklig
inflation och den består i skyddsåtgärder för den
svenska kronan från vederbörande offentliga
instansers sida samt uti ihärdigt sparande och
vidmakthållande av lugn klokhet från den stora allmänhetens
sida. Förhastade och nervösa åtgärder, såsom "flykt
till realvärden" eller utsläppandet av statslån av den
föreslagna typen, skulle vara fördärvbringande.

Anders Orne.

Sprickbildning hos
gasbehållare.

I Teknisk tidskrift 1941, h. 43, 25 okt. 1941, s. 434,
har J. Welin-Berger lämnat en redogörelse för
"explosion av en ’lätt’ gasbehållare" för lysgas och för de
resultat, som framkommo vid undersökning genom
Statens provningsanstalt av såväl denna som ett par andra
liknande behållare samt för jämförelse även av en
vanlig gasbehållare. För bedömande av frågan i vad mån
kemiskt angrepp på innerytan kan hava medverkat till
sprickornas uppkomst och fortskridande ansåg
provningsanstalten särskilda undersökningar erforderliga.

Vid Mannesmannröhren-Werkes forskningsinstitut ha
sådana undersökningar nu blivit utförda av Herbert
Buchholtz och Richard Pusch.1 Här skall givas en
kortfattad redogörelse för de därvid erhållna resultaten.

I stålbehållare för lysgas ha talrika sprickbildningar
uppkommit. Karakteristiskt för dessa sprickor har visat
sig vara, att de förlöpa tvärs igenom kornen i
kristallstrukturen utan plastisk deformation av stålmaterialet.
Sprickorna ha sålunda samma karaktär som
utmattningssprickor. Vid sprickbildning till följd av
spänningar under samtidig inverkan av korrosion, t. e. vid s. k.
lutsprödhet, framtränga däremot sprickorna utefter
korngränserna i strukturen och gå endast i enstaka fall
tvärs igenom något korn.

I vissa behållare upptäcktes avlagringar av
berlinerblått, alltså cyanförening. I lysgas synes normalt
finnas en ringa halt cyan i form av cyanväte, blåsyra.
Förf. ha därför undersökt inverkan av blåsyra på
behållarematerial av olika beskaffenhet dels olegerat,
normaliserat material, med olika kolhalt, sådant som
användes till vanliga gasbehållare, dels seghärdat
material, låglegerat med krom, nickel och molybden, sådant
som användes till s. k. lätta gasbehållare. I detta senare
fall har även anlöpningstemperaturen och därmed
hållfasthetsegenskaperna varierats. Materialet har
undersökts dels utan särskild spänning, dels under mekanisk
böjspänning eller med spänning genom inre
gasövertryck.

Av undersökningarna framgick med stor tydlighet,
att blåsyra under samverkan med spänningar i
materialet på kort tid åstadkommer sprickbildningar av
samma karaktär, som de under drift uppkomna sprickorna
på lysgasbehållarna.

i Beitrag zur transkristallinen Spannungsrisskorrosion von
Ståhl, St. u. Eisen 1942, h. 2, s. 21.

240

30 maj 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free