Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 23 maj 1942 - Röster om teknisk licentiatexamen, av Carl Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekmsk Tidskrift
mer än två decennier har härvid rått vid tekniska
högskolan i Stockholm och råder fortfarande följande
tillstånd. Från landets olika läroverk komma
studenter med ganska heterogen matematikutbildning.
Föreläsningarna i matematik börja den 13 september
i l:a årskursen och baseras på antagandet, att de
nyanlända studenterna besitta de kunskaper som
tillhöra studentexamens kurser. I början på oktober
anlända sedan efter avslutade militära höstövningar
en stor del av årskursens studenter (åtminstone vissa
år ca 40 %). De ha under ofta rätt långvarig
militärtjänst glömt mycket av vad de kunde till
studentexamen och få bäst de gitta söka hinna fatt vad som
medhunnits. Många mötas härvid av en chock, som
svårligen övervinnes, och för flertalet av dem blir
det omöjligt att på ett tillfredsställande sätt ta igen
det förlorade. Den privata företagsamheten har
utnyttjat missförhållandet genom dyrbara
privatlektioner, men högskolan har ställt sig döv gent emot
alla förslag om ändring. Studentkåren begärde i
maj år 1938 i en skrivelse, att missförhållandet skulle
avhjälpas. Den vilar obesvarad i kollegienämndens
gömmor. Man kan härvid icke skylla på osäkerhet
huruvida de militära höstövningarna under
september skola upphöra, ty när dessa överlevde år 1925,
äro de helt visst ofrånkomliga. Nej, oviljan att göra
någon ändring — trots alla de attacker som i frågan
gjorts inom högskolan — bottnar ej i någon omtanke
om studiernas rätta bedrivande.
Resultatet av dessa förhållanden är ett synnerligen
heterogent tillstånd beträffande de studerandes och
de utexaminerade ingenjörernas kunnighet i
matematik. De som haft god undervisning i ämnet till
studentexamen och fått följa undervisningen vid
högskolan från början, helst utan mellankommande
militärtjänst, visa många gånger påtaglig skicklighet i
ämnet, därest de eljest hava behövliga personliga
förutsättningar. Bland de övriga finnas alla stadier
ned till uppenbar okunnighet.
Det är icke blott så, att de viktiga studierna i
matematik på detta sätt spolieras för ett stort antal
studerande. Det sätt varpå matematikstudierna skötas
från högskolans sida ger de studerande från början
uppfattningen, att högskolans undervisningsplaner
äro parodiska, och att studierna på ett eller annat
sätt kunna klaras dem förutan. Detta sätter i stor
omfattning sin prägel på studiernas skötsel. Ett
åhörareantal om ca 10 % av de som obligatoriskt
skola studera ämnet är icke osedvanligt i viktiga
ämnen. I övrigt förekomma alla stadier, från
välbesökta föreläsningar ned till rena mässfallet. I
många ämnen följa de studerande till övervägande
del med iver undervisningen.
Matematiken som underbyggnad.
Vid undervisningen i övriga ämnen blir det
vederbörande lärares sak att utröna åhörarnas
matematiska underbyggnad och anpassa sig därefter. I
de tekniska tillämpningsämnena går detta i vissa fall
utan större svårighet, fast det kräver en viss tid.
Dessa ämnen äro nämligen i hög grad inriktade på
omständigheter av fysikalisk-naturvetenskaplig
karaktär, vilka för sin behandling endast kräva högre
matematik i mindre omfattning. I andra fall vållar
bristande matematisk underbyggnad svårigheter.
"Avancerade" kurser.
Det är mot denna bakgrund man måste se de krav
på i en eventuell teknologie licentiatexamen
ingående "avancerade" kurser för utexaminerade
civilingenjörer, som framställts framför allt från
professorer inom avdelningen för elektroteknik. Till viss
del äro dessa förslag om avancerade kurser baserade
på missförstånd. När sålunda professorerna inom
elektrotekniska facket hänvisa till de kurser i
ingenjörsmatematik (tillämpad matematik) m. m., som för
några år sedan gåvos vid högskolan för
utexaminerade civilingenjörer, såsom lämpliga exempel å dylika
"avancerade" kurser, så förbise de, att dessa kurser
voro utbrutna ur den nuvarande ordinarie
undervisningen. De voro avsedda för civilingenjörer, som
avlagt examen, innan denna utvidgning skett av de
ordinarie kurserna (varvid samtidigt antikverade
delar av de gamla kurserna strukits). Förhållandet
illustrerar hur kravet på en teknisk licentiatexamen
åtminstone delvis är byggt på bristande kännedom
om förhållandena. Den väg, som sålunda begagnats
inom den tillämpade matematiken, visar, hur man
borde förfara även i andra ämnen och genom
förbättring av undervisningen till civilingenjörsexamen
vinna vad man inbillar sig kunna vinna genom
teknisk licentiatexamen. De nuvarande förhållandena
inom undervisningen i matematik (som är det
grundläggande ämnet, tillämpad matematik är ett senare
följande ämne) ge påtagliga möjligheter att vinna
åtminstone mycket av de förbättringar som
teknologie licentiatexamens förespråkare avse genom
rationalisering av undervisningen och genom
anpassning av studiernas omfattning till slopandet av vissa
delar till förmån för det som är aktuellt vid de
påföljande studierna och inom teknikens nuvarande
till-lämpningar.
Undervisningens beskaffenhet.
Utnämning till lärare vid tekniska högskolan sker
stadgemässigt efter prövning av vederbörandes
undervisningsskicklighet. Två (eventuellt en)
provföreläsningar äro underlaget härför och visa i regel intet.
Det förekommer, att högsta lovord för
undervisningsskicklighet bestås av sakkunniga, då erfarenheten
sedan visat avsaknad av förmåga av
högskoleundervisning. Å andra sidan utvecklar sig understundom
en underhaltig provföreläsare till en skicklig
högskolelärare. Medvetandet härom vållar, att kravet
på vetenskaplig skicklighet skjutits i förgrunden, men
i tekniska tillämpningsämnen är detta krav ofta svårt
att fixera. Ända ned till grov okunnighet i ämnets
elementära delar har visat sig passera sållet av
sakkunnigas granskning och kollegiets votering. Sedan
utnämning av en professor väl är skedd, är det sätt
varpå ämnet skötes praktiskt taget omöjligt att
påverka.
Officiellt känner ingen till förhållandena vid
undervisningen inom tekniska högskolan. Skyldighet
föreligger för lärarna att följa gällande program samt
läro- och timplaner och för styrelse och rektor att
tillse, att dessa åligganden noga följas. Den en gång
föreslagna skyldigheten för lärarna att föra dagbok
och att därmed rapportera sin avvikelser från
program samt läro- och timplaner blev icke genomförd,
och någon officiell metod för styrelse och rektor att
taga reda på vad som sker har icke införts i dess
252
23 maj 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
