- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
254

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 23 maj 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

under lärarens anvisning och ledning har att
bearbeta en forskningsuppgift av rimlig omfattning.
Problemet skall alltså vara hämtat ur verkligheten och
icke bestå i en av läraren ihopsatt och sorterad
uppgift, vilket en vanlig övningsuppgift under
utbildningens gång i regel måste vara. Från
anmärkningsvärt många studerande mötes en sådan
forskningsuppgift med stort intresse. De lägga ned mycket
omsorg och mycket arbete på sin uppgift, och detta
möjliggör i sin tur för lärarna forskningsarbetes
bedrivande. Å andra sidan är det för många studerande
en tyngande ekonomisk belastning att efter i övrigt
avslutade studier ägna några månader åt
forskningsarbete, medan samtidigt välbetalda platser erbjudas
dem ute i praktiken. Om någon lärare släpper efter
på kraven å examensarbetets art och omfattning blir
detta därför gärna lockande för många. En
förlängning av arbetet på en vanlig övningsuppgift med ned
till ca en veckas sammanlagt arbete förekommer på
vissa håll som prestation för erhållandet av godkänt
examensarbete. Ingen kontroll finnes över
examensarbetenas art och omfattning, icke ens deras namn
antecknas officiellt vid högskolan utan försvinna
med examensboken. Resultatet är också, att
examensarbetets omfattning och beskaffenhet varierar
från nära ± 0 upp till prestationer, som endast
beträffande formellt utarbetande underskrida, vad som
bör krävas av en doktorsavhandling.

Genomförande av examensarbetet försvåras i vissa
fall i hög grad därav, att övningar och tentamina,
som tillhöra föregående undervisning, med lärarnas
medverkan och goda minne förläggas till sista
terminen, som skulle vara reserverad för
examensarbetet. Långa föreläsningsserier ha på samma sätt
självrådigt inlagts under denna termin, följda av
tentamina. Kontroll från högskolans sida saknas härvid
som i så mycket annat.

Doktorsgraden.

Den ringa anslutning, som den tekniska
doktorsgraden vunnit, kunde med visshet väntas redan
vid dess tillkomst, såsom författaren då påpekade
(Teknisk doktorsgrad eller teknisk doktorsexamen,
Tekn. tidskrift 1918). Kardinalfelet är, att
avhandlingens spikande skall under namn av förprövning
föregås bl. a. av godkänd tentamen inför professorn
i ämnet. En framstående ingenjör vill endast i
undantagsfall underkasta sig en dylik ceremoni. Han
låter hellre doktorsgraden vara. Denna måste
därför främst rekryteras från medarbetare på högskolans
institutioner. Främst borde l:e assistenter
förekomma härvid. Det är emellertid bekvämare att
ha en l:e assistent, som i många år sköter tjänsten
utan att besvära sig eller professorn med mer
forskning än som behövs för de arbeten den senare själv
eventuellt kan vilja bedriva i en eller annan form.

Reformer av den tekniska
högskoleundervisningen.

I. Reformer som ej kräva särskild kostnad.

1. Kravet på god förfarenhet rörande ett ämnes
tillämpning i praktiken måste jämnställas med kravet
på vetenskaplig skicklighet, och detta även i
grundläggande ämnen.

Avgörande för de tekniska högskolestudiernas
reformering är den inre frågan. Lärarnas personliga
insats blir till sist det som bestämmer. Våra tekniska
högskolor ha anledning till stor tacksamhet mot
många universitetsmän, som verkat och verka vid
dem. Deras livgivande undervisning och arbete för
högskolemässig inriktning av studierna ha varit
omistlig-a. Men tekniken och industrien ha
utvecklats och specialiserats. Ingenjörernas utbildning
måste anpassas därefter, öm icke studietiden skall bli
för lång. För att denna anpassning skall kunna ske
är det nödvändigt att lärarna hava direkt, personligt
intresse för den teknik och den industri, vilken de
skola främja, och detta förutsätter, att de äro väl
förtrogna med denna teknik eller denna industri.
Den hitintills rådande perioden, då
universitetsutbildningens vetenskapliga meriter ansetts som ordinära
meriter för professur vid de tekniska högskolorna
måste få ett slut. Detta gäller icke blott
tillämpningsämnena — där saken redan nu börjar inses — utan
även de grundläggande ämnena. Att exempelvis
föreläsa matematik för blivande ingenjörer utan att väl
känna till vilken matematik de sannolikt komma att
behöva, bör snarast bli ett förflutet stadium. Denna
inställning må vara prosaisk sett från allmänt
vetenskaplig synpunkt, men den är nödvändig, om
tillräckliga kunskaper för ingenjörens speciella
uppgifter skola kunna inhämtas på rimlig tid. Lärarna
inom de olika grundläggande ämnena måste hava
specialutbildning inom respektive ingenjörsgebit. God
förtrogenhet med ämnets tillämpning inom tekniken
måste vara ett lika ofrånkomligt kompetensvillkor
som kravet på framstående forskningsprestationer.
En sådan omläggning av kompetenskraven måste
vålla svårigheter under övergångsperioden, men
dessa kunna knappast bli större än de, som vållas
av.att högskoleingenjörerna i vissa fall utbildas med
ringa hänsyn till deras blivande gärning, och att detta
understundom sker av lärare som kanske egentligen
se ned på ingenjörens gärning. I kompetenskravet
på lärarna måste vid sidan om kravet på
vetenskaplig skicklighet och jämställt med detta i alla
ämnen ställas kravet, att sökande är väl förfaren i
ämnets tillämpning inom tekniken.

2. Studiernas rationalisering och anpassning till
de nyantagnas förutsättningar.

Terminsindelning måste anpassas efter
studenternas värnplikt. Anknytningen mellan högskolans
undervisning och gymnasieundervisningen måste ske
med hänsyn till de studerandes förkunskaper i
allmänhet, då de efter sin militärtjänst börja sina
högskolestudier. De grundläggande ämnena måste
inrikta sig på de delar, som äro aktuella för
tillämpningsämnena, och i görlig mån lämna åt sidan vad
som ej har tillämpning inom tekniken.

Föreläsningar böra främst inriktas på
klarläggande av de grundläggande synpunkterna och detta
särskilt inom ämnets elementära delar. Till viss
utsträckning böra dessa föreläsningar utbytas mot
räkne- och seminarieövningar. Stora delar av de
flesta ämnena kunna meddelas genom kompendier.
Koefficienter, tabeller o. d. minnessaker böra
meddelas pr lärobok eller kompendium. I biämnen, vilkas
grundläggande förutsättningar inhämtas i andra
ämnen, bör undervisningen helt ordnas genom
kompendier. Dessas författande bör åvila den professor, som

254

16 maj 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free