- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
256

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 23 maj 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

skrivning och förmering av tentamensuppgifter och
kompendier, ritning av föreläsningsplanscher o. d.
Detta arbete skulle dessutom förmodligen med
fördel kunna till stor del organiseras centralt för en
högskola.

3. Sammanfattning.

Nedan sammanfattas de huvudsynpunkter som ovan
anförts på förhållandet mellan forskning och
högskoleexamen. Därav har framgått att
avgångsexamen från våra tekniska högskolor måste åt alla giva
tillräckligt kunnande och tillräcklig kännedom om
forskningens arbetsmetoder för att möjliggöra för
den, som överhuvud taget har den personliga
förutsättningen, att under andras ledning eller ■—• i
nödfall — helt på egen hand studera vidare och träna sig
i forskning, och detta vare sig det gäller
laboratorieforskning eller den form därav som består i
teknikens utveckling ute i praktiken. Endast om den
breda bas gives åt urvalet, som består däri, att alla
våra utexaminerade högskoleeingenjörer göras
kapabla att deltaga i denna tävlan, kan det finnas
möjlighet att nå sådana resultat inom den tekniska
forskningen, att landets industri blir konkurrenskraftig.
Löses denna problemets avgörande del på ett
tillfredsställande sätt, bör den tekniska doktorsgraden
ordnas genom doktorsavhandlingens spikande och
försvarande utan alla konstgjorda restriktioner. Kravet
på doktorsavhandlingens beskaffenhet bör vara
avgörande för doktorsgradens erövrande. Huvudfrågan
är därför den behövliga arten och omfattningen av
studierna för uppnåendet vid avgångsexamen av ovan
angivna allmänna förutsättning.

Arten av studierna kan enkelt karakteriseras genom
att de skola från början ledas av forskare för
utbildning av forskare. Omfattningen av studierna, och
därmed den tid de måste draga, blir beroende av
gränserna för den blivande ingenjörens arbetsområde
och därmed av de delar av de grundläggande
vetenskaperna, som äro avgörande och nödvändiga inom
detta arbetsområde. Det är samtidigt ett önskemål, att
ingenjören kommer ut i praktiken vid så unga år som
möjligt, medan anpassningen till dessa i många
avseenden helt nya förhållanden ännu kan ske utan allt för
mycket ingrepp i invand livsföring, och innan de
personliga pretentionerna vuxit därhän, att det är svårt
att gripa sig an med de mest blygsamma uppgifter.
Kravet på högst fyra år som tid för
högskoleutbildningen bör därför endast i nödfall släppas. Först
sedan alla möjligheter prövats att genom
rationalisering av studierna nå avsett resultat inom denna tid,
bör en tidsförlängning kunna ifrågasättas, och då
endast för det fack, som sålunda gäckat
ansträngningarna. Att öka studietiden genom någon sorts
"licentiatexamen" uppe på illa organiserade studier till
högskoleexamen borde icke kunna ifrågasättas.

De olika avdelningarna ställa sig i förhållande till
de ämnesområden, som ligga till grund för
forskningen, väsentligt olika. Kemiavdelningen kräver
ingående såväl fysikaliska som kemiska studier som
sitt underlag, medan matematiken för dem icke
dominerar. Inom elektrotekniken och den tekniska
fysiken har matematiken och fysiken större
användningsområde än inom andra fack. Om man inom
dessa fack kan genom studiernas rationalisering vinna
erforderlig underbyggnad på fyra år, eller om viss
förlängning av studietiden är nödvändig kan endast

avgöras genom särskild prövning. Det föreliggande
förslaget om studiernas förlängning genom pålagd
licentiatexamen har tillkommit utan prövning av
möjligheter till nuvarande ingenjörsexamens
förbättring. Någon anledning att öka studietiden i övriga
fackavdelningar har icke påvisats.

Titeln på den tekniska högskoleexamen är i och
för sig en skäligen betydelselös detalj. Då man
emellertid stadgemässigt bestämt, att väg- och
vattenbyggarnas civilingenjörstitel skall vara
gemensam för alla ingenjörsfack, som av ålder sakna egen
titel, finnes ingen anledning att frångå detta. Den
enda framkomliga vägen till åstadkommande av
underlaget för den tekniska forskning landet behöver
är således reformering av civilingenjörsexamen över
hela linjen, därhän att den fyller den uppgift som
den redan nu enligt av Kungl. maj:t utfärdade
stadgar skall fylla.

Motorn i folkhushåll och
försvar.

En ambitiös utställning till allmänhetens upplysning.

Lördagen den 9 maj öppnades i Tekniska museet
en av Motormännens riksförbund arrangerad
utställning.

Utställningen som gick under namnet "Motorn i
folkhushåll och försvar" eller "M 42" var avsedd att
fästa allmänhetens uppmärksamhet på bilens
betydelse i vår tid och särskilt i den situation som vi i
dag ha att räkna med. Men den ville också lära oss
något som är av alldeles särskild vikt, kur det måste
sparas för att trafiken skall kunna upprätthållas i
största möjliga utsträckning samtidigt som det gäller
att få sådana oumbärliga varor som gummi och
smörjolja att räcka så länge som möjligt.

Vilken snabb och lyckosam utveckling
gengasdriften har haft är ju allmänt bekant, och det är
storartat, att tack vare den så många som 67 000 bilar
kunna hållas igång av de ca 270 000 som stodo till
näringslivets förfogande vid krigsutbrottet. Ändå
häpnar man, när man erfar, att inköpsvärdet av det
bränsle som denna bilpark behöver uppgår till
omkring 600000 kronor per dag! Utställningen belyser
naturligtvis också vilka andra ersättningsbränslen
som f. n. användas såsom sprit, skifferolja. karbid
m. m.

Bilarnas bränslefråga torde numera få anses
nödtorftigt löst. Värre ställer det sig med gummit.
Närmast till hands ligger givetvis att taga till vara det
lager av bilringar som våra avregistrerade
personvagnar representera. Hur den frågan bör lösas har
man försökt ge några anvisningar om genom en serie
släpvagnar och boggikonstruktioner som finnas
utställda på museets gård.

Den andra utvägen, att sätta i gång tillverkning av
syntetiskt gummi, är vida längre! På den vägen har
emellertid professor The Svedberg i Uppsala som
bekant kommit så långt, att han lyckats framställa
rågummi, även om det endast skett i mycket små
mängder. Den miniatyrstövel som utställdes och som

256

16 maj 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free