Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 30 maj 1942 Ingenjören och försvarsorganisationen - Försvarsväsendets industriverk, av Ragnar Woxén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Försvarsväsendets industriverk.
Anskaffningsbyråns uppgift skall vara att för
anslag, som av de militära förvaltningarna ställas till
förfogande, anskaffa sådan materiel som är av
mass- eller standardkaraktär eller som kan betraktas
som fixerad i tekniskt hänseende eller vars
anskaffande bör handhavas centralt för att möjliggöra en
fullt effektiv krigsindustriplanering. Anskaffandet
av ren specialmateriel eller sådan materiel, som
befinner sig på experimentstadiet, föreslås däremot
även fortsättningsvis böra ankomma på de militära
förvaltningarna. Byrån föreslås uppdelad i ett antal
anskaffningssektioner, som i sin tur äro uppdelade
efter materieltyp och i viss mån avpassade efter de
industrigrupper, från vilka anskaffningen skall ske.
Vidare finnes en planeringssektion, som skall utöva
den med anskaffningen sammanhängande
planeringsverksamheten, utlägga order på de olika
anskaffningssektionerna. hålla sig underrättad om
anskaffningsläget samt svara för att leveranserna
framkomma programenligt. För att åstadkomma en ur
merkantil synpunkt i möjligaste mån effektiv
anskaffning — givetvis under beaktande av de krav, som
materielen i funktionshänseende måste fylla —
föreslås vidare att anskaffningsbyrån utrustas med en
prisgranskningssektion. Denna sektion skall ha till
uppgift att ur merkantil synpunkt, dvs. med avseende
på pris, kontraktsformulering, betalningsvillkor,
vites-, garanti- och force majeurebestämmelser,
valutafrågor etc., granska såväl industriverkets egna som
alla de anskaffningsärenden av någon betydelse,
vilka handläggas av de militära förvaltningarna.
Planeringssektionen inom anskaffningsbyrån kommer
att arbeta på förhållandevis kort sikt. En
förutsättning för att landets industriella resurser vid
beredskaps- eller krigstillfälle skola kunna utnyttjas på
effektivast möjliga sätt är emellertid, att en på lång
sikt arbetande planering försiggår. Denna planering
sammanhänger så intimt med anskaffningsbyråns
verksamhet, att inom industriavdelningen vid sidan
av anskaffningsbyrån förlagts en härför avsedd
krigsindustribyrå.
Krigsindustribyråns arbetsuppgifter kunna
sam-262
manfattas på följande sätt. På basis av de uppgifter,
som överbefälhavaren lämnat beträffande erforderligt
utrustningsbehov och månatligt ersättningsbehov för
olika materielslag skall byrån utöva en
planerings-oeh kontrollverksamhet. I samarbete med
anskaffningsbyrån skall erforderlig industriell
tillverkningskapacitet såväl beräknas som åstadkommas under
beaktande av för tillverkningen erforderligt råmaterial,
maskinell och annan utrustning samt arbetskraft.
Överblick måste ständigt hållas över landets
industriella tillverkningskapacitet, maskinella utrustning
samt tillgången på arbetskraft. Avtal måste vara
träffade med privatindustrierna beträffande hos dem
planerad tillverkning under kristid. Planer måste
vara uppgjorda beträffande eventuell
industrievakuering etc. För att privatindustrien ständigt skall
hållas i beredskap för att med kortast möjliga
igångsättningstid kunna vara uppe i avtalad
produktion, måste provbeställningar vid lämpliga tidpunkter
utläggas under fredstid. Ävenså måste en kontroll
utövas av att privatindustriens beredskap uppehälles
samt att därstädes planerad, staten eventuellt
tillhörig utrustning är funktionsduglig.
Följande riktlinjer ha angivits för huru
industriavdelningen skall åstadkomma erforderlig
tillverkningskapacitet. Tillverkningen bör i första hand ske
vid privatindustrier. När detta av olika skäl icke
visar sig möjligt, böra s. k. skuggfabriker inrättas,
varmed förstås fabriker, som helt eller delvis ägas
av staten samt äro förlagda i anslutning till och ledas
av privatindustrier. Om någon av dessa två
möjligheter icke står till buds, skall tillverkningen ske vid
statliga fabriker. Likaså måste av beredskapsskäl
staten i viss omfattning driva egna
krigsmateriel-fabriker.
Vid uppdragandet av riktlinjerna för
industriavdelningens område har förvaltningsutredningen speciellt
beaktat de sist förflutna årens erfarenheter, som
klart visa, att en krigsindustriplanering endast kan
bliva fullt effektiv och så att säga levande, om den
sker i intim anslutning till anskaffningsverksamheten.
I sin definition av den materiel, som skall anskaffas
30 maj 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
