Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 30 maj 1942 Ingenjören och försvarsorganisationen - Den militära fastighetsförvaltningen, av Kjell Magnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
planläggning och
utförande. Under
kristidens plötsliga
stegring av den
militära byggnadsverksamheten har i vissa
fall en konkurrens
om byggnadsfirmor
och material kunnat
spåras.
Verksamheten
under tiden för
förstärkt försvarsberedskap har blottat
vissa brister i fråga om
organisationens
kvalitativa egenskaper.
[-Fortifikationsofficerarnas-]
{+Fortifikationsoffice-
rarnas+} teoretiska
utbildning har av skäl
som senare skall
beröras icke varit
tillfredsställande. Den
praktiska
byggnadstekniska utbildningen har endast sällan
kunnat föras utanför
den militära ramen. Fortifikationskårens
reservpersonal, så gott som uteslutande pensionerade
officerare och underofficerare, har dels på grund av
åldersskäl, dels på grund av lång bortovaro från tjänsten,
endast i begränsad omfattning kunnat tagas i
anspråk. Civil teknisk expertis har icke haft plats
inom organisationens ram.
Organisationens kvantitet har varit fullständigt
otillräcklig. Fortifikationskårens stat enligt 1936 års
försvarsordning tillmättes så sparsamt, att den
endast till nöds kunnat lösa de löpande
förvaltningsuppgifterna. För den planläggningsverksamhet, som
sammanfattas i begreppet fortifikatoriska
rustningsplaner — och som väl måste sägas vara kårens
militära huvuduppgift — har icke funnits
möjlighet att avstå personal. Lika litet har möjlighet
funnits att låta personal genomgå särskild
utbildning eller företaga studieresor. Vid uttagande av
semester eller inträffad sjukdom har
verksamheten helt enkelt fått ligga nere. De
framställningar angående utökning av den militära personalen
eller anställande av civila tekniker, vilka vid
upprepade tillfällen gjorts, ha behandlats ytterst
kallsinnigt och i endast ringa omfattning lett till resultat.
Följden av nu påtalade brister har blivit att då
organisationen vid intagandet av förstärkt
försvarsberedskap plötsligt ställdes inför oerhörda
arbetsuppgifter, måste planläggnings- och
konstruktionsarbetet i stor utsträckning improviseras och
decentraliseras. Detsamma gällde administrationen och
arbetsledningen, som måste läggas i händerna på för dessa
uppgifter mindre väl förberedd och otillräckligt kval.
personal, i vissa betydelsefulla fall fr. andra truppslag.
Bristerna inom den regionala och lokala
förvaltningen voro lika stora.
Om man således haft anledning att skarpt kritisera
denna organisation, får man likväl icke glömma, att
det finns mycket inom densamma, som är både
livsdugligt och gott. Det bästa beviset härför är väl,
Fig. 2. Den militära fastighetsförvaltningen år 1870.
att organisationen över huvud taget fungerat under
denna svåra tid — även om den delvis fungerat
mindre tillfredsställande.
När man nu skall reformera gäller det därför att
icke gå så långt, att man "kastar ut ’barnet med
badvattnet", utan bibehåller det som är användbart. För
att härvid underlätta ett ställningstagande är det av
intresse att undersöka, hur missförhållandena i fråga
uppstått. Hur den militära fastighetsförvaltningen
av år 1870 såg ut visar fig. 2. Då sköttes
fastighetsförvaltningen för hela försvaret så gott som enbart
av fortifikationen. Det var blott varven och flottans
stationer, som lågo utanför på grund av gammal
hävd och verksamhetens speciella art.
Fortifikationens personal sysslade praktiskt taget icke med något
annat än befästnings- och husbyggnad. Någon gång
på 1850-talet uppsattes visserligen tre
sappörkompa-nier såsom en början till ingenjörtrupperna. Denna
trupptjänst berörde dock endast i obetydlig grad
organisationen, som präglades av enhetlighet och
fylldes av för sin uppgift väl utbildad personal med
stor erfarenhet i yrket.
Organisationen år 1910 är emellertid betydligt
förändrad. Den framgår av fig. 3.
Inom arméförvaltningens fortifikationsdepartement
hade truppärendena börjat dominera.
Fortifikationsofficerarnas tjänst var i hög grad splittrad. Den
bestod sålunda i byggnadstjänst, ingenjörtrupptjänst,
telegraftjänst, krigsbrotjänst, belysningstjänst,
tyg-tjänst och till och med flygtjänst. Dessutom hade
marinens fortifikatoriska anläggningar och kaserner
nått sådan omfattning att det vid marinförvaltningen
erfordrades en särskild fortifikationsavdelning.
Härigenom började den nuvarande splittringen av denna
gren av förvaltningstjänsten.
Till splittringen bidrog dessutom att Kungl. maj:t
omkr. år 1908 tillsatte en civil organisation,
kasern-byggnadsnämnden, för att omhänderha nybyggnaden
av alla i samband med 1901 års försvarsordning be-
30 maj 1942
2 277
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
