- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
282

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 30 maj 1942 Ingenjören och försvarsorganisationen - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekmskTidskrift

att bära rika frukter. — Talaren utbragte en skål och
ett leve för Svenska teknologföreningen.

Undervisningsrådet R. Lundqvist frågade om i
fredstid de militära verkstäderna icke skulle kunna utfylla
sitt för militära produkter avsedda tillverkningsprogram
med framställning av varor för civilt bruk, t. e.
köttkvarnar o. d.

Professor R. Woxén. Civiltillverkning under fredstid
är svårt att ordna av beredskapsskäl och en sådan
skulle framkalla motstånd från privatindustrien.

Byråchefen K. A. Fröman. Anses det verkligen att
det skulle vara ogörligt att få en form för bolagsdrift
som ger ledningen friare händer, men som ändå kan
effektivt revideras utan bolagsstämmans ingripande?

Professor Woxén. Bolagsstämman i ett statligt
bolag som ej är avsett att ge vinst har ej samma möjlighet
att kontrollera driften som när ekonomiska intressen
stå på spel.

Naturligtvis kan revision ordnas, men att avgöra om
bolaget på riktigt sätt fyller sina beredskapsuppgifter
torde inte vara så lätt.

Direktör Sv. Lundberg. Om man bortser från kravet
på att det statliga bolaget skall visa sig räntabelt på
samma sätt som ett enskilt företag kan man
naturligtvis välja bolagsformen.

Direktör R. Blomqvist. I styrelsen för
Tobaksmonopolet, som ju är ett statligt företag, sitta bl. a. fyra av
preferensaktieägarna valda ledamöter, som hämtats från
det privata näringslivet. Dessa personers strävanden
att se till att bolaget fungerar efter vanliga industriella
normer ha otvivelaktigt varit av stort värde. Ett
statligt bolag med representanter för näringslivet i sin
styrelse torde vara att föredraga framför ett
ämbetsverk.

Vad beträffar självkostnaderna vid de statliga
företagen, så har det visat sig så gott som ogörligt för
krisrevisionen att få fram en självkostnadskalkyl.
Driftbokföringen är fullkomligt missvisande. Man arbetar ej
så billigt som man tror.

Vid bolagsformen har man större möjligheter än vid
statlig drift att anställa lämpligt folk, även om man
får betala.

Trots de svårigheter som beredskapen vållar, tala de
flesta skälen för bolagsformen under förutsättning att
näringslivet blir representerat i styrelsen, liksom fallet
är vid Tobaksmonopolet. Den viktigaste frågan är:
"Kan styrelsen skaffa en duktig karl?"

Professor Woxén. Även vid statlig affärsdrift går
det givetvis att räkna riktig självkostnad.
Telegrafverkets verkstad i Nynäshamn är ett exempel härpå.

En fråga: Hur skall det statliga bolaget täcka sina
beredskapskostnader? Med årliga anslag, som komma
att nedprutas i avrustningstider? Skola dessa
kostnader inräknas i självkostnaden? Kommer den privata
industrien att klaga över illojal konkurrens på grund
av för höga beredskapsanslag?

Teoretiskt sett har nog ett bolag lättare att avskeda
olämpligt folk, men hur blir det i praktiken?

Ett statligt bolag för krigsmaterialtillverkning skulle
säkerligen inte få samma fria ställning som ett vanligt
privat bolag. Av beredskapsskäl bör man nog välja
formen statlig affärsdrift.

överingenjör J. Reinholds. Hur skola industriverkefs
inköp från den privata industrien ske? Den f. n.
till-lämpade metoden med kvottilldelning baserad på tidi-

gare produktion är mycket olämplig, därför att den
missgynnar utvecklingskraftiga företag och konserverar
industrien på förkrigsnivån.

önskvärt vore om industriverket kunde inverka i
sådan riktning, att en rationalisering i stor skala
påbörjades inom det svenska näringslivet. En sådan är
nödvändig, om vår industri efter kriget skall kunna klara
sig i konkurrensen med de stora industriländernas
specialiserade jätteföretag. Varför heter det
Försvars-väsendets industriverk? Varför inte Försvarsmaktens
eller Krigsmaktens industriverk?

Professor Woxén. Kvottilldelningen betingas som
bekant endast av bristen på råvaror.

Det har föreslagits att industriverket i likhet med
några av krisorganen t. e. verkstadsnämnden och
ammunitionsnämnden skulle få åtnjuta vissa lättnader i
fråga om skyldigheten att tillämpa den s. k.
upphandlingsförordningen som eljest normalt måste följas vid
statlig upphandling. Upphandlingen skulle ske efter
två linjer: till billigaste pris och genom tilldelning av
provbeställningar åt olika industrier för vidmakthållande
av deras beredskap, även om detta i vissa fall blir
dyrare.

Att industriverket skulle försöka dirigera industrien
torde ej vara lämpligt. Ingrepp i privatindustrien bör
undvikas så mycket som möjligt.

Professor H. Sterky. Hur ser man på militärt håll på
ingenjörerna som reservofficerare? Vi ha här i landet
ej råd att i fredstid ha ingenjörerna eller allt för många
officerare på stat, utan vi måste ha en reservkader.

Major H. Jansson. Varför skall kasernavdelningens
chef vara militär? Det gäller ju byggnadstekniska
saker och den byggnadstekniska utvecklingen. Enligt
min uppfattning skola militärerna bestämma huru
mycket folk det skall vara i kasernerna och vilket utrymme
som där behövs och hur byggnaderna ur
luftskyddstek-nisk synpunkt böra placeras. Därmed är den militära
sidan av saken avslutad och den rent civila tager vid.
Det är byggandet som kostar pengar och byggandet
ligger närmast civilt till. Här är det motiverat med
en civil chef.

Direktör Blomqvist. Statens industriella
verksamhet bör krympas ner till minsta möjliga omfattning.
Glädjande nog visas nu en helt annan förståelse
föl-nödvändigheten att tillgodose de tekniska kraven än
1940, då jag kom in i denna verksamhet. Då ansågs
det på militärt håll att någon arméingenjörskår icke
behövdes. En betydande förändring har nu tydligen
skett. — Teknikerna måste av allt att döma i allt större
utsträckning hjälpa till inom försvarsväsendet.

Professor Sterkys tanke att befälsbehovet bör
tillgodoses genom reservofficerare eller genom på annat
sätt utbildat folk är värt beaktande.

Generallöjtnant Holmqvist. Den nya
försvarsordningen lämnar mycket stort utrymme åt reserverna,
officerare, ingenjörer och annan personal. Vi ha
alldeles klart för oss att det liksom i Finland och
Tyskland blir reservofficerare som till allra största delen
komma att utgöra befälet i de mobiliserade förbanden.

Vårt folk har äntligen fått ögonen öppnade för
betydelsen av ett starkt försvar och jag är övertygad om
att den försvarsvind som f. n. blåser inom landet icke
kommer att bedarra så snart krisen är över.

Professor Woxén. Med anledning av direktör
Blom-qvists yttrande vill jag framhålla att enligt den
Nothin-ska kommittén skulle försvarsväsendet ha så små
fabriker som möjligt. 1941 års utredning ansluter sig helt

282

30 maj 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free