- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
286

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 30 maj 1942 Ingenjören och försvarsorganisationen - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Tub. 2. Värnpliktsbefattninyar, till vilka ingenjörer (studerande vid tekniska högskolor, läroverk, gym-

nasier osv.) kunna ifrågakomma.

Befattningar m. m. Erforderliga kvalifikationer Befattningen förekommer vid
utbildning vid tekn. högskola lägre tekn. utbildning armen marinen flygvapnet
Specialbefattningar
Tygtekniker .................. 1 1 1
Ingenjör
artilleri- .................... 1 1
maskin- ..................... 1 1
torped- ..................... 1 1
min- ........................ 1 1
skeppsbyggnads- ............. 1 1
elektro- ..................... 1 1
radio- ...................... 1 1
Biträdande ingenjör ............ 1 1 1
Gasskyddstekniker2 ............ 1 1 1 1 1
Fotografitekniker2 ............. 1 1 1
Kemist2 ...................... 1 1
Röntgentekniker .............. 1 1 1
Befälsutbildning främst vid
pansartrupperna2 ............ 1 1 1
artilleriet .................. 1 1 1
luftvärnsartilleriet2 .......... 1 1 1
ingenjörtrupperna2 .......... 1 1 1
signaltrupperna2 1 1 1
tygtrupperna2 ............... 1 1 1
kustartilleriet2 .............. 1 1 1

i Sannolikt torde även vpl med lägre teknisk utbildning komma att uttagas till tygtekniker.
- Till dessa befattningar m. m. kunna jämväl icke tekniker uttagas.

årskursen och all annan tjänstgöring efter det att
studierna vid högskolan avslutats.

Det måste här särskilt framhållas, att icke alla, som
utbildats till eller ämna utbilda sig till ingenjörer,
kunna inom den militära organisationen användas i
sitt speciella fack. Ett enkelt tankeexperiment visar
lätt detta. När den planerade omläggningen av
högskoleutbildningen är genomförd, kan man räkna med
att årligen minst 600 högskoleutbildade ingenjörer
utexamineras. Antalet värnpliktsårsklasser är enligt den
nya värnpliktslagen 28. Om man endast räknar med
25 utbildade årsklasser och med hänsyn till den
årliga avgången beräknar antalet ingenjörer i varje
årsklass så lågt som till i medeltal 400, skulle detta
sedan organisationen hunnit verka en tid giva ett
disponibelt sammanlagt antal av 10 000. Och detta
endast civilingenjörer. Därtill kommer ett
mångdubbelt större antal ingenjörer med lägre teknisk
examen. Nu avgår visserligen ifrån det angivna
disponibla antalet ett betydande antal, som behövs i
hemorten och därför får uppskov vid mobilisering, men
klart är ändå, att endast en liten del kan tillgodogöras
i rent teknisk tjänst. De övriga måste utnyttjas på
annat sätt, huvudsakligen i befälstjänst. Men detta
förhållande strider ingalunda mot den princip, som
betecknas av slagordet "rätt man på rätt plats".
Tvärtom. Det synes vara att riktigt tillämpa denna
princip, om man så långt det går placerar dem i
specialbefattningar, som äro svagast i fysiskt
hänseende — naturligtvis utan frångående av kravet på
tillräckligt civil kompetens — och utnyttjar de fysiskt
sett starkaste i befälstjänst, främst vid de tekniska
truppslagen, t. e. de nya pansartrupperna, artilleriet
samt ingenjör- och signaltrupperna.

I enlighet härmed kommer den större delen av
ingenjörerna och ingenjörsämnena att utbildas i be-

fälstjänst, givetvis med risken att bliva uttagna för
officers- eller underofficersutbildning. Antalet till
underofficers- och även till officersutbildning uttagna
torde nämligen bliva ganska betydande. Det blir
således minst ett års tjänstgöring i en följd,
eventuellt 1V2 eller 2 år.

Att erhålla uppskov med tjänstgöringens påbörjande"
till dess högskoleutbildningen avslutats torde icke
bliva möjligt. För att den militära tjänstgöringen
icke skall inkräkta på studierna, bör den därför
fullgöras före påbörjandet av högskoleutbildningen eller
motsvarande utbildning. Och den som avlägger
studentexamen före 20 års ålder bör begära att bliva
inskriven såsom urtderårig. Någon olägenhet av att
påbörja tjänstgöringen innan man fyllt 20 år kan
knappast anses föreligga med den systematiska
stegring i utbildningen, som den förlängda
tjänstgöringstiden medgiver.

Eftersom specialkunskaper i möjligaste mån böra
utnyttjas, kan man emellertid tänka sig, att efter
vissa år, då den i befälstjänst utbildade ingenjören
kanske förlorat en del av sin rörlighet och inte längre
besitter samma fysiska spänst, som tidigare, t. e. i
35- eller 40-årsåldern, en överföring till
special-befattning såsom värnpliktig ingenjör eller liknande
visar sig lämplig och möjlig. En likartad överföring,
nämligen till fälttygtekniker, har i icke obetydlig
utsträckning förekommit under de senaste åren.

Det har från en del håll gjorts gällande, att
möjligheter borde skapas att uppdela första
tjänstgöringen i omgångar jämväl för en del sådana värnpliktiga,
som icke äro lika kvalificerade, som de
högskoleutbildade. Sålunda har Statens industrikommission
i en promemoria till föregående års särskilda
riksdagsutskott för behandling av värnpliktslagen
anfört, att det för materieltjänsten vid truppförbanden

286

27 juni 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:30:30 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free