Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 30 maj 1942 Ingenjören och försvarsorganisationen - Nya värnpliktslagen och ingenjörerna, av Birger Hasselrot - Från styrelsens bord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
nas tjänstgöring som gruppclief blir den värnpliktige
korpral. Befordran till furir sker från tjänstgöringen
som plutoncliefs ställföreträdare under
regementsöv-ningen. Eleverna i officersaspirantskolorna ha
således furirs grad. Den som genomgått
officersaspi-rantskola befordras till sergeant vid första
repetitionsövningens början. Vid repetitionsövningens slut
erhålla de, som icke skola bliva officerare på aktiv
stat eller i reserven förordnande till värnpliktig
fänrik, att gälla fr. o. m. den 1 september nästa år. Detta
innebär, att befordran för de värnpliktiga officerarna
sker vid samma tidpunkt som för dem, som skola
bliva officerare på aktiv stat eller i reserven. En
värnpliktig fänrik, som före sextonde utbildningsåret
genom frivillig tjänstgöring eller genom frivillig
befälsutbildning uppnått kompetens som kompanichef,
kan vid denna tjänstgörings slut befordras till
löjtnant och sedermera — efter viss ytterligare
befälsutbildning före tjugoförsta utbildningsåret — bliva
befordrad till värnpliktig kapten.
Utbildningen för den värnpliktige officeren är
exakt densamma som för reservofficeren. De
värnpliktiga officerarna kunna tvångsuttagas,
anställningen som reservofficer däremot förutsätter frivillig
ansökan. Sådan ansökan torde i framtiden komma
att mottagas under hela tjänstgöringstiden t. o. m.
tiden för aspirantskolan. Huruvida anställning såsom
reservofficer kan vinnas eller icke, blir emellertid helt
beroende på det disponibla antalet platser och
konkurrensen. Endast dugligheten fäller utslaget.
Befordringsförhållandena för till specialtjänst
uttagna äro ännu icke i detalj fastställda. Såvitt nu
kan bedömas, torde befordran till officers- eller
underofficersgrad kunna påräknas till
facktjänstgöringens början.
Föreskrifterna angående avlöning för de
värnpliktiga som undergå utbildning enligt
bestämmelserna i 1941 års värnpliktslag, äro ännu icke definitivt
utformade. Såvitt förhållandena f. n. kunna
överblickas, torde dock dagavlöningen komma att uppgå
till väsentligt högre belopp än vad hittills
förekommit. Huvudprincipen är avlöning efter den grad,
vederbörande innehar. Enligt ett föreliggande förslag
kan dagavlöningen beräknas bliva:
för menig .... kr. 1:— under 1. tjänstgöring och
1. repövning och
„ 1:50 under 2. repövning och
ef-terutbildningsövning.
„ vicekorpral „ 1:50
„ korpral ... „ 2: —
„ furir ..... „ 2’- 50
„ sergeant .. „ 3: —
„ fänrik .... „ 4: —
„ löjtnant .. „ 5:— och
„ kapten ... „ 6: —
Särskild premie torde komma att tilldelas den som
genomgått underofficers- eller officersutbildning.
Premierna böra enligt chefens för armén förslag i
ärendet vara 600: — kr. för den som genomgått
underofficersutbildning och ytterligare 900:— kr. för
den som genomgått officersutbildning. Full premie
föreslås böra utgå till alla, som fullgjort längre
tjänstgöring, därest de icke uppenbarligen misskött sig.
För dem som uttagits till specialtjänst, föreslås en
extra ersättning av 100: — kr. i månaden under var-
dera av de sex månader, som kunna åläggas utöver
den ordinarie tjänstgöringsskyldigheten om 450 dagar.
Enär statsfinansiella skäl ytterst alltid måste
bestämma den kontanta ersättningens storlek, torde
denna aldrig kunna bliva så stor, att den fullt kan
uppväga de olägenheter med hänsyn till de
värnpliktigas civila förhållanden, som den långa
utbildningstiden otvivelaktigt kan komma att medföra. Detta
förhållande har länge varit föremål för de militära
myndigheternas uppmärksamhet. I november .1940
gjorde överbefälhavaren en framställning till
statsrådet och chefen för försvarsdepartementet i avsikt
att åstadkomma en utredning angående möjligheterna
att på lämpligt sätt kompensera de värnpliktiga för
den tid, de förlora närmast på grund av
beredskapstjänstgöring. Undersökningen borde enligt
överbefälhavaren avse
möjligheten att bereda lindring i föreskrivna tider
för kompetensprovs avläggande,
möjligheten att sänka anställningsfordringarna i
något eller några avseenden för dem som tjänstgjort
längre tid,
möjligheten att i större eller mindre utsträckning
medräkna militärtjänstgöring vid tjänstårsberäkning.
samt eventuellt viss företrädesrätt vid befattningars
tillsättande.
Den av överbefälhavaren begärda undersökningen
har kommit till stånd och även föranlett vissa
åtgärder i den avsedda riktningen. Sålunda har den 13/2
1942 utfärdats dels Kungl, kungörelse angående
undantag i vissa fall från gällande bestämmelser om
åldersgräns för anställning i statens tjänst, dels
cirkulär till statsmyndigheterna angående beredande av
vissa lättnader i anställnings- och
befordringshänse-ende för statsanställda, som fullgjort militär
beredskapstjänstgöring. Önskvärt är dock att den
företrädesrätt i civilt hänseende, som blivit beslutad, måtte
komma att gälla icke blott långvarig
beredskapstjänstgöring utan även dem, som fullgjort längre
fredstjänstgöring än huvuddelen av de värnpliktiga.
Utredning härom pågår för närvarande, och det är att
hoppas, att resultatet skall för de värnpliktigas del
bliva tillfredsställande.
Från styrelsens bord.
Bland de ärenden som behandlades vid styrelsens
sammanträde den 7 maj torde följande vara av mera
allmänt intresse.
Med anledning av remiss av den 20 april 1942 över
universitetsmyndigheternas utlåtande i frågan om
teknisk licentiatexamen och ändrade bestämmelser
rörande teknisk doktorsgrad hade den av styrelsen
tillsatta kommittén under ordförandeskap av dr Ragnar
Liljeblad utarbetat ett förslag till skrivelse, vilket
godkändes av styrelsen.
I det nämnda förslaget framhålles inledningsvis som
självklart att den tekniska licentiatexamen ej skall
vara en examen på lägre plan än universitetens
licentiatexamen. Det är dessutom odiskutabelt att av de
grundläggande teoretiska ämnena, matematik,
mekanik, fysik och kemi, vissa grenar, vilka i mindre grad
beaktas vid universiteten, ha ett speciellt värde för
tekniken. Efter att ha lämnat en del exempel på
skillnaden mellan de krav som måste ställas på den
tekniske och akademiske forskaren och de därav be-
288
27 juni 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
