- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
289

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 30 maj 1942 Ingenjören och försvarsorganisationen - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

tingade studierna, framhåller förslaget att det skulle
vara orimligt att vägra teknikerna möjligheten att
avlägga teknisk licentiatexamen med något av de
grundläggande teoretiska ämnena som det ena ämnet.

Vad som i förslaget säges om nödvändigheten att
tillåta även ett grundläggande teoretiskt ämne i
teknisk licentiatexamen gäller enligt kommitterades
mening med samma styrka om nödvändigheten av att
doktorsavhandlingen bör få behandla ett problem inom
ett sådant ämnesområde.

Till kommitterade för utredning av frågan om
föreläsningskurser utsågos dir. M. Lindhagen,
sammankallande, byråchef K. A. Fröman och övering. Rolf Stéenhoff.

Enligt anmälan från avd. F planeras till hösten en
kurs i röntgenteknik och kurskommittén fick i uppdrag
att samråda med avd. F angående kursens anordnande.

På förslag av direktör Gösta Klemming beslöt
styrelsen tilldela professor The Swedberg föreningens
plakett i brons.

Till kommitterade för granskning av
Tegelindustriens betänkande ha utsetts byrådirektör N. Royen,
sammank., civ.-ing. Tor Stenport och arkitekterna Nils
Ahrbom och Axel Eriksson.

Styrelsen beslöt att till A.-b. Trelleborgs
linoleum-industri framföra föreningens tack för det porträtt
av föreningens förutvarande ordförande, direktör
Kristoffer Huldt, som bolaget överlämnat till
föreningen som gåva och som utförts i olja av konstnären
Gunnar Ekblom.

Med anledning av en från Tekniska läroverkens
förbund emanerande skrivelse, som föreningen erhållit
på remiss, hade styrelsen uppdragit åt en kommitté
bestående av direktör Gösta Klemming, tekn. dr
Fredrik Dahlgren och civ.-ing. Harry Bernhard att utarbeta
förslag till utlåtande. Styrelsen beslöt att i enlighet
med kommitténs förslag uttala som sin mening att

1) ytterligare parallellavdelningar böra inrättas så
snart som möjligt vid de tekniska läroverken för att
tillgodose den växande efterfrågan på tekniskt
utbildad arbetskraft.

2) Det synes befogat att avgångsexamen från
tekniskt läroverk, såväl gymnasium som fackskola,
betecknas som ingenjörsexamen och att den
utexaminerade i avgångsbetyget får benämningen ingenjör.

3) För elever vid de enskilda tekniska
läroanstalterna bör möjlighet beredas att som privatister få
avlägga examen vid statligt tekniskt läroverk. — En
sådan möjlighet bör vara av värde även för de
enskilda läroanstalterna, eftersom därigenom officiell
bekräftelse på undervisningens kvalitet skulle kunna
vinnas. Det sagda gäller kanske i än högre grad
beträffande korrespondensinstituten och deras elever.

4) önskemålet att ingenjör som utexaminerats från
tekniskt gymnasium skulle få rätt att studera vid
universitet och där avlägga examen i
naturvetenskapliga ämnen, synes fullt berättigat, om därmed avses
endast ämnena matematik, fysik, kemi, mekanik,
astronomi och meteorologi.

5) Förslaget att ingenjör som utexaminerats från
tekniskt gymnasium skulle få rätt att söka
anställning som officer på stat anser föreningen väl motiverat.

Slutligen beslöt styrelsen att i en underdånig
skrivelse framhålla önskvärdheten av att de enskilda
tekniska läroanstalterna komma under Skolöverstyrelsens
inseende i likhet med vad fallet är beträffande t. e.
bergsskolan i Filipstad och de kommunala
handelsgymnasierna. Någon skyldighet för samtliga tekniska
läroanstalter att underkasta sig statligt inseende torde
dock ej böra stipuleras. Det torde vara tillräckligt
att bereda möjlighet härför och att det angives vilka
villkor som en läroanstalt bör uppfylla för att efter
egen ansökan komma i åtnjutande av stöd från statens
sida i här antydd form.

19/4—22/5 1942.

Facit.

Nytt isoleringsmaterial. Kramfors AB skall bygga
en fabrik för tillverkning av isoleringsplattor av en
fullständigt ny typ. Den nya plattan har en
isoleringsförmåga som är 3 % ggr större än för trä och 3 ggr
större än för sågspån. Den nya fabriken som beräknas
draga en kostnad av över en million kronor torde
komma att igångsättas i slutet av året och då sysselsätta
ett sextiotal man. Första årets produktion har
beräknats till 1 700 000 m2 1 tums plattor.

Sveriges oljeväxtodling. År 1940 odlades
oljeväxter på endast 375 ha under det att i år den för
odling av oljeväxter avsedda arealen torde komma att
belöpa sig på ca 17 500 ha. Man räknar med att årets
skörd skall bli minst 20 000 ton, vilket bör ge ca
6 000 ton olja, motsvarande något mer än en tiondel
av vår normala margarinkonsumtion.

Helautomatisk tvättmaskin lanseras av
Westinghouse för hushållsbruk. Sedan temperatur och
tvättningstid inställts på en skala, inkopplas apparaten
som därefter sköter sig själv. Den blandar till lagom
hett vatten, trumman roterar inställd tid med en
hastighet av 52 v/m, smutsvattnet ersättes med
skölj-vatten, som tappas efter angiven tid. Därpå ökar
trumman varvtalet till 500 v/m och centrifugerar
tvätten till 13 % vattenhalt, varpå maskinen stannar.

Lysämneslampornas teknik studeras numera i USA
av ingenjörer och installatörer vid särskilda
"Fluorescent Lighting Schools".

Världens starkaste lokomotiv. Medan världens
största lokomotiv (omnämnt i senaste "Facit") finns i
USA, kan man i Schweiz skryta med att äga det
starkaste loket. Detta lokomotiv har en timeffekt av
12 000 hk och en dragkraft vid hjulen av 44 000 kg
men väger endast 234 ton. Kontakttrådsspänningen är
15 000 V, antalet motorer 16, drivaxlar 8 och löpaxlar
6. Största hastighet är 110 km/h. Lokomotivet kan
framföra tåg om 770 tons vikt över St. Gotthard med
en hastighet av 75 km/h.

Ångkraftverkens utveckling. Under de senaste
femtio åren har maximieffekten ökats från 4 000 kW till
300 000 kW och alltså stigit 75 ggr. Samtidigt har
den årliga specifika medelångförbrukningen sjunkit
från 20 000 till 3 300 kcal/kWh. Ångtrycket har ökat
från 6,5—12 atö till 64—125 atö, medan
ångtemperaturen som 1891 motsvarade den mättade ångans
temperatur nu drivits upp till 500 °C. Största
ångalstring-en uppgick år 1891 till 3 t/h och femtio år senare till
200 t/h. Rostytan har ökat från 5 till 70 m2 och
eldytan från 300 till 3 600 m2. Kolvångmaskinens
maximieffekt var 1891 300 kW och år 1941 hade mail
ångturbiner på 60 000 kW.

Ekolodet jubilerar. I år är det jämnt 30 år sedan
ekolodet uppfanns av den tyske fysikern Alexander
Behm. Det är tack vare Behrns metod som den
moderna djuphavsforskningen kunnat uppnå sådana
storartade resultat.

Tackjärnstillverkningen i USA uppgick förra året
till 51 mill. ton mot 42,6 mill. ton 19 40 och
stålproduktionen nådde 1941 en siffra av 75 mill. ton mot
60,7 mill. ton 1940.

Förestående uppgifter äro hämtade ur svensk
och utländsk dags- och teknisk press.

Teknisk tidskrift kontrollerar i görligaste mån
uppgifternas riktighet men ikläder sig intet
ansvar för dem. Red.

27 juni 1942

289

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free