- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
303

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 13 juni 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Efter en redogörelse som denna inställer sig
automatiskt. frågan om triskadornas läkning. Besvär av
ovan beskrivna art skola väl, hoppas man, efter slutad
triexposition försvinna. Emellertid finnas fall
publicerade, där triskador varit mycket långvariga.
Professor G. Bergmark, Uppsala, har varit vänlig nog att
låta mig meddela i denna uppsats, att en patient, som
fortfarande står under hans kontroll efter en
tri-nervinflammation sedan 1933 och på grund av sin
sjukdom är arbetsoförmögen i så hög grad, att han
åtnjuter riksförsäkringsunderstöd, fortfarande har
samma och lika höggradiga symtom som vid
utskrivningen från sjukhus 1934.

Det finns sammanlagt 26 fall av tridöd i
litteraturen och därtill komma två fall här i vårt land, som,
så vitt jag vet, ej äro publicerade.

En sammanställning av publicerade trifall. frånsett
de svenska fallen, visar

26 fall av tridöd,

117 fall av medvetslöshet,

55 fall av rus,

65 fall av nervösa retningssymtom,

11 fall av nervösa eftersjukdomar,

12 fall av magrubbningar,
9 fall av ögonsjukdomar,

13 fall av akuta hudsjukdomar,

18 fall av kroniska hudsjukdomar,

24 fall av slemhinnesjukdomar,

10 fall av trillingnervsskador,

12 fall av begär att rusa sig med tri.

Så vitt jag kunnat finna i litteraturen, har man ej
tidigare iakttagit samma blodtrycksförändring, som
jag själv sett i några fall. Antalet arbetare med lågt
blodtryck är i detta fall för högt för att det skulle
vara en tillfällighet, att jag fått dessa låga värden.
Orsaken till att de tidigare ej beskrivits kan vara
tvåfaldig; antingen hava blodtrycksmätningar
tidigare ej företagits eller också hava värdena legat
inom gränserna för det normala. En annan möjlighet
kan också tänkas. Man har terapeutiskt sökt utnyttja
trikloretylenets förmåga att förlama trillingnervens
känselgrenar vid fall av smärtor i denna nervs
utbredningsområde, de så kallade
trigeminusneural-gierna. Detta har aldrig lyckats, varför man antagit,
att det nervskadande momentet ej tillkommer
triklor-etylenet utan snarast hänför sig till någon dess
förorening. (Försöken ha självfallet utförts i terapien
med kemiskt ren tri.) I analogi härmed skulle man
givetvis kunna tänka, att blodtrycksförändringarna
äro resultat av sådana föroreningar. Möjlig men
knappast sannolik förefaller mig en sådan förklaring
vara, då ju några fall av höjt blodtryck också
förekomma bland undersökningsvärdena. Dessutom har
vid fabriken använts tri av olika fabrikat, som
emellertid tyckas hava samma effekt på arbetarna.
Försök att undersöka blodtrycket efter söndagsvila hava
gett i stort sett enahanda resultat som de, som
erhållits vid primärundersökningen. Redan tidigare i
denna uppsats har ju omtalats blodtrycksmätning på
en arbetare, som varit borta från triexposition under
tre veckor och som vid förnyad undersökning hade
sitt låga tryckvärde kvar. Jag skulle, fastän det
blott gäller ett par enstaka fall, vilja tro, att tri
tager en tämligen rundlig tid för att släppa kroppen

eller åtminstone att dess effekt sitter länge kvar.
Huru länge, ja, det må bli ett senare problem.

Jag har med denna första studie av trikloretylenets
yrkesmedicinska verkningar velat samla litteraturen
på området och fästa uppmärksamheten på en hittills
ej beskriven yttring av trikloretylenpåverkan,
blodtrycksförändringarna. Samtidigt har det förunnats
mig att hos ett relativt stort antal triskadade
återfinna i litteraturen redan beskrivna
sjukdomsföreteelser. Bekämpandet av en del av
triförgiftnings-symtomen erbjuder ej så stora svårigheter, men man
har ändå en känsla av att kämpa med en i ordets
fullaste och egentligaste bemärkelse osynlig fiende.
Vi veta ej med säkerhet vilka delar av symtombilden,
som skola försvinna eller för längre tid följa den
skadade. Uppsalafallet, som efter många år ännu
står oförbättrat, talar ett tydligt språk. Å andra
sidan kan man givetvis invända, att antalet
meddelade fall av triskador procentuellt är obetydligt i
jämförelse med det stora antal arbetare, som i det
ena eller andra yrket kommer i kontakt med ämnet.
Som läkare måste jag säga, att bestämmelserna kring
användningen av tri ej kunna bli för rigorösa. Helst
såge man givetvis andra metoder för avfettning än
sådana med tri, men detta problem kanske ej är så
lätt att lösa, åtminstone ej nu. Det är problem av
denna och liknande art som göra, att man längtar
efter ett intensivt samarbete mellan teknik och
medicin i industrimedicinen. Jag kan ej heller återhålla
den uppfattningen, att ett sådant samarbete både för
den enskilde arbetaren, företaget och för landet måste
vara fruktbringande.

Litteraturförteckning’.

Arbeit und Gesundheit, Heft 29. Die Verordnung über
Ausdehnung- der Unfallversicherung auf Berufskrankheiten
v. 16 Dez. 1936. Verl. G. Thieme 1937. Leipzig.

Baader : Vortrag gehalten am 8.X. 1927 anlässlich der
Jahreshauptversammlung in der Universität Hamburg.

Berger : Gewerbliche Unfälle und Erkrankungen durch
chemische Wirkungen. Arbeitsmedizin. Heft 3. 1936.

Bering-Zitzke : Berufliche Hautkrankheiten. Verl.
Leopold Voss. Leipzig 1935.

Beyer: Ärtzl. Gewerbeaufslcht. 1926. 93, 136, 339.

Bieder: Inaug.-Diss. Breslau 1923.

Bleyer-Mayer : Fortsehr. Landw. 1927. 173.

Brezina : Internationale übersicht über
Gewerbekrank-heiten für die Jahre 1920—1926. Berlin. Julius Springer.
Internationale übersicht über Gewerbekrankheiten 1927—1929.
Berlin, Julius Springer.

Carrière: Rev. Hyg. et Méd. prévent. 49. 348.

Carrieu : Rev. d’Hyg. Mai 1927.

Chemikerztg 41. 901 (1917).

Erdmann: J. prakt. Chem. 85. 79.

Ethyléne et Derivées. Bureau int. du Travail. Nr 190.

Floret : Gewerbliche Vergiftungen durch
Kohlenwanser-stoffe der aromatischen und aliphatischen Reihe. (Gechiorte
Kohlenwasserstoff e.) Zbl Gewerbehyg-iene 2. 257. 369
(1914).

Flury-Zernik : Schädliche Gase. Berlin, Julius Springer.
1931.

Frazier and Reid: Use of the Ethylene Dichlorid in
Lac-quer Formulation, Industrial and Engineering
Chemistry-Vol. 22. no. 6 June 1930, p. 604.

Fühner: Biochem. Z. 120. 143 (1921). Arch. f. exper.
Path. 97, 86. 1923.

Gerbis : Irreparable Gesichtsnervenlähmung durch
gewerbliche Vergiftung. Zbl. Gewerbehygiene. N. F. 5. 97 (1928).
Zwei Erkrankungen von Angina pectoris infolge Einathmung
von Trichloräthylen. Arch. f. Gewerbehygiene 7. 421 (1936).

Goldberg: Dtsch. Z. Nervenheilk. 82. 10 (1924).

Goldscheider- Joachimoglü : Pflügers Arch. 206, 325
(1924).

11 juli 1942

303

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free