- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
304

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 13 juni 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Hamilton: Industrial poisons.
Hermann: Diss. Wurzburg. 1911.

Herzog : Chemische Technologie der organischen
Verbind-ung-en S. 750 ff.

Joachimoglu: Biochem. Z. 124. 130 (1921). Berliner klin.
Wschr. 1921. H7. 147. Biochem. Z. 156. 233 (1925).
Biochem. Z. 126. 244 (1925).

Kalinowsky: Z. Neur. 110. 245 (1927).
Kiessling: Biochem. Z. 114. 292.

Koch : Trichloräthylenvergiftung. Veröff. Gew. u. Konstit.
path. 7. H5 (1931).

Koehler: Arbeit und Haut. Arbeitsmedizin. Heft 18. 1942.
Koelsch : Handbuch der Berufskrankheiten 1 o. 2. Jena
1935—1937. Gewerbehygiene. Stuttgart. Ferdinand Enke
1937.

Kramer: Berl. klin. Wschr. 149 (1921).
Lapidus : Arch. f. Hygiene. 102, 124.
Lazarew : Arch. f. exper. Path. 141, 19.
Lehmann : Arbeits- und Gewerbehygiene. Leipzig. Hirzel
1919.

Lehmann: Zbl. Gewerbehygiene 17, 123 (1930).
Lewin: Z. dtschr. öl- und Fettind. 40 (1920).
Lutz : Nervendegeneration durch chronische
Lösungsmittel-vergiftung. Arch. f. Gewerbehygiene 1. 740 (1930).

Meyer: Das Gewerbeekzem. Berlin, Julius Springer 1930.
Klin. Mbl. Augenheilkunde. 82. 309 (1929).

Müller: Arch. f. exper. Path. 109. 288 (1925).
Nebüloni: Med. lavaro. 220 (1929).
Nuck : Zbl. Gewerbehygiene 16. 205 (1929).
Plagge: Biochem. Zschr. 180. 129 (1921).
Plessner: Neur. Zbl. 35. 350 (1916). Mschr. Psychiatr.
29. 120. Berl. Klin. "Wschr. 25 (1916).

Plötz : Biochem. Z. 103. 243 (1920).

Schlossmann—Teleky : Handbuch der Sozialen Hygiene.
Bd. 2. Julius Springer 1926. Berlin.

Schulze: Berliner Klin. Wschr. 941 (1920).
Schwander: über die Diffusion von halog.
Kohlenwasser-stoffen durch ’die Haut. Arch. f. Gewerbehygiene. 7. 109
(1936).

Schwarz: über gasförmige Gifte, Beiheft 9d. Med. Klin.
201 (1929).

Starkenstein: Rost u. Pohl. S 280 ff. (1929).
Strassmann : Ärtzl. Sachverst. Ztg. H4.
Störer : Gesundheitsschädigungen bei der gewerblichen
Verwendung von Trichlorätylen. Arch. f. Gewerbehygiene.
2. 398 (1931).

Tandkerg : Undersökn. rörande riskerna för fosgenbildning
ur klorerande kolväten. Teknisk tidskrift. H. 27. 1939.

Teleky : Trichlorätylenschädigungen. Ärtzl. Sachverst. Ztg.
10. 147 (1931).

Teleky—Brezina : Internationale Ubersicht über
Gewer-bekrankheiten 1914—1918 und 1919.

Tern: Seifensiederzeitung. 874, 954 (1920), 9 (1921).
Thron: Chemikerztg. 48. 142 (1924).

Wegener : Bericht über die Tagung der A- und Zstelle.
Augsburg 1930. Rundschreiben Nr III.

Wellwart: Seifensiederztg. 56. 26 (1929).
Winterstein : Die Narkose. Monographien aus deni
Gesamtgebiet der Physiologie. Bd. 2. Julius Springer. Berlin
1926.

Wolff : Lösungsmittel der Fette, öle, Wachse und Harze.
Stuttgart 1927.

Zannger: Schweiz. Z. f. Unfallsmed. 1928. Arch.
Gewer-bepath. 1. 77 (1930).

Tidskriftsnytt.

(Copyright.)

Automobil- och motorteknik m. m.

Ford har utfört en ny biltyp med användning av
konstharts. Under det att den allmänna tendensen
går mot självbärande karosserier utan egentlig
chassisram har Ford övergått till fackverk av svetsade
rör, ett skelett vid vilket delar av pressad konstharts
fästas medelst klämmor och skruvar, så att de delar,
som ej tåla bärande påkänningar, bli fria från
spänningar. Konsthartsmaterialet består av fenolhartser
(kondensationsprodukter av fenol och formaldehyd)
som blandas med fiber av olika slag (trä, hampa
m. fi.) till en gröt, där fibern i den färdiga produkten
ger erforderlig seghet och hållfasthet. Gröten suges
upp med vakuum till ett formgaller varvid större
delen av vattnet bortgår. Då vakuum upphör faller
den så formade massan ned och föres till en press
där dess tjocklek minskas till en fjärdedel och där
den göres hållfast genom upphettning. Trycket
uppgår till blott 3,5 kg/cm2 för vissa delar varvid dock
tillfredsställande hållfasthet uppnås. Man uppger att
viktsbesparingen uppgår till 35 %. (Schweizerische
Bauzeitung h. 7, s. 81.)

Den amerikanske flygkonstruktören Taylor har
tillsammans med Selig utarbetat en flygmotor av
"pann-kaks"-typ särskilt lämpad för massproduktion på
minimum av tid. Den minskar flygplanets frontala
luftmotstånd och ökar vingarnas bärförmåga. För
Royal Air Force tillverkas den med 12 cylindrar för
1 250 hk med en vikt av blott 450 kg. Cylindrarna
ligga parvis mot varandra varigenom motorn kan
inbyggas i tjocka vingprofiler som härigenom få en
smidigare form. På detta sätt kan den cylinder med
1,5 m diameter som den vanliga frontmotorn fordrar

i utrymme, ersättas med en 45 cm kon kring
propelleraxeln. Ca 5—6 m2 vingyta vinnes, som ej
avskärmas av motorn varmed bärkraften hos flygplanet ökar
med 750 kg eller mer. Med viktsbesparingen hos
motorn ökas den nyttiga lasten med nära 1 200 kg.
Vev-huset placeras vid tillverkningen i en ugn där
delarna sammanbyggas i en operation på några minuter.
All gjutning och 75 % fräsningsarbete bortfaller.
Tillverkningskostnaderna minskas med 60 % och 200 à
300 motorer kunna framställas per dag i en
amerikansk motorfabrik av vanlig storlek. (Teknisk
Uke-blad h. 4, s. 33.)

Japanen Siro Nakazaki liar konstruerat en
sex-cylindrig kolstybbsmotor för personbilar med 110 mm
cylinderdiameter, 110 mm slaglängd, för 50—75 hk
vid 1 300—1 200 v/m. Kolstybben, som har ett
värmevärde av 7 500 kcal/kg, förvaras i vagnens
bakände och suges in i en ledning genom en filterventil
och föres till en blandningskammare där stybben
uppvärmes till ungefär temperaturen för
självantändning medelst den komprimerade luften som strömmar
in från arbetscylindern, varefter den antändes med
tändstift. Gasstybb-blandningen strömmar först till
en mellankammare som omger arbetscylindern och
därefter genom en tangentiell slits i cylindern där
den förbrinner under häftig turbulens med
förbränningsluften. Bränsleförbrukningen uppgår till 2 800
kcal/hkh med en mekanisk verkningsgrad av 67 %.
Varje cylinder är försedd med ej mindre än 6
ventiler. (Teknisk Ukeblad h. 17, s. 145, Zeitschrift des
Vereines Deutscher Ingenieure h. 51/52 1942.)

De tyska nitade personvagnarna för D-tåg, som
byggdes intill år 1934 vägde 48 t. Samma typ i svet-

304

20 juni 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free