- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
306

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 13 juni 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

konstruktioner av konstinassa, särskilt med den s. k.
Aeromold-metoden- som användes av Tinn Aircraft,
Californien. Därvid användes granfaner limmad med
fenolhartser, som pressas under lätt tryck och 40°C
temperatur. Efter lagring sammanfogas de till skrov,
vingar och andra delar medelst klistring med en
speciell fenolharts. Det hopsatta skrovet får därefter i
en större specialugn (3 X 3 X 12 m) en sista
uppvärmning under två timmar till 80°C. Därvid
hopsmälta de olika delarna till ett enda stycke.
(Deutsche Luftfahrt, Luftwissen, h. 1, s. 17.)

En ny självlysande färg på zinksulfidbasis har
framställts i Tyskland såsom ett torrt pulver. Denna färg
lämpar sig särskilt väl för luftskyddsrum. Då ljuset
släckes fortfar väggarna att lysa. Verkställda försök
ha visat att under de första minuterna sedan ljuset
släckts i lokalen ljusintrycket är tillräckligt starkt
för att man tydligt skall kunna iakttaga detaljer
såsom bord, stolar, gasmasker osv. Efter 20 min, kan
man fortfarande få tag i sin gasmask t. e. på bordet.
Efter en halvtimme ser man fortfarande att fylla på
en fältflaska och ännu efter 51/2 h är en orientering i
lokalen möjlig. Vid ännu längre strömavbrott kan
väggytan "friskas upp" genom avbränning av en
magnesiumblixt. Färgen målas på vanligt sätt och
behandlas som Lithophone eller som oljefärg. Andra
färgpigment få dock ej blandas in. På slätputsad
yta räcker 1 kg per 7 ma, på skrovlig yta 1 kg per
5 m2. Färgen kan även påsprutas. Även taket kan
behandlas på samma sätt för att få en ännu bättre
verkan. Färgen bör genast påmålas efter
tillblandningen enär avsättningar snabbt äga rum. (Die
Um-schau in Wissenschaft und Technik h. 4, 59.)

Glycerin utvinnes för närvarande huvudsakligen ur
fett från djur och växter. Under förra
världskriget upptog Tyskland en glycerinframställning ur
socker på jäsningskemisk väg, särskilt av melass.
På senare år har Shell börjat framställa glycerin
på syntetisk väg ur gaser från
oljedestillations-och krackningsanläggningar. Man använder
pro-pylengasen som behandlas med klor till
allylklo-rid, som utgör den viktigaste mellanprodukten för
glycerinsyntesen. Genom ytterligare klorbehandling
utvinnes triklorpropan. som genom hydrolys lätt
omvandlas till glycerin. Man kan vänta sig att världens
glycerinbehov inom överskådlig tid helt kan täckas
äv vara framställd på syntetisk väg. (Die Wärme
h. 11 s. 100.)

Först genom den tillfredsställande svetsbarheten
hos de olika termoplastiska konstmassorna ha dessa
kunnat bli en fullgod ersättning för koppar, mässing,
rostfritt stål och guttaperka m. m. Den förut
använda klistringen av material från konstmassa
erfordrade en torkningstid av 12 till 24 timmar.
Materialet Vinidur börjar flyta vid en temperatur av
180 °C. Andra svetsapparater än de för metaller
använda måste därför tillgripas. Man använder
sålunda en "svetslåga" av varmluft som upphettats i
en acetylenlåga till 280°C. Tre tryckbehållare
erfordras nämligen för acetylen, förbränningsluft och
"svetsluft". Uppvärmningen kan även ske elektriskt,
då endast en luftbehållare erfordras. I denna
"varm-luftslåga" nedsmältes nu på vanligt sätt en
svets-tråd av konstmassa. En hållfasthet i svetsskarven av
70 till 90 % av grundmaterialets ernås. Särskilt för
syrefasta ledningar och skarvar är denna metod av

betydelse. Den låga elasticitetsmodulen förhindrar
större krympning och förkastningar. Deri
genomskinliga massan astralon kan sammansvetsas med
Vinidur till tittgluggar ni. m., särskilt lämpliga i
kemiska apparater o. d. (Der Autogenschweisser
h. 11, s. 97.)

Poröst gjutgods kan genom efterbehandling med
konstmassa effektivt tätas. Detta sker genom
impregnering med konstmassa i form av en lösning eller
i flytande härdbar form. Av de ämnen som
användas härför ha polyvinklorid och polystyrol visat sig
mest lämpliga. Viskositet och innehåll av fasta
kroppar äro så inställda hos impregneringslösningen
PCU 3 (från I. G. Farbenindustrie AG) att. porerna
väl utfyllas. Impregneringen sker under tryck och i
vakuum. Torkning sker vid 80°C och processen kan
upprepas flera gånger. Särskilt inom kyltekniken är
detta förfarande av värde där absolut täthet hos
gjutgodset erfordras. Men även på andra områden utför
man nu försök med samma metod. (Zeitschrift für
die gesamte Kälteindustri h. 1, s. 7.)

Då det visat sig att konstruktionsdelar som
färdigbearbetats genom svarvning, hyvling, slipning,
filning, dragning osv. få ett ytskikt som kan ge
anvisning till utmattningsbrott har man funnit att om ytan
utsättes för tryck genom hamring, valsning eller
annan liknande bearbetning, så kan dylik anvisning
väsentligen förhindras. Erfarenheten visar att
resultaten bli bättre ju hårdare materialet är, så att vid
stål av 40—50 kg/mm2 draghållfasthet förbättringen
blir 25—30 % under det att vid stål av 100—200
kg/mm2 draghållfasthetförbättringen blir 50—80 %.
Stegringen är även större vid mindre kroppar. För
ståltråd äro förhållandena särskilt gynnsamma enär
den cylinderformade ytan är lätt att utsätta för
likformigt och tillförlitligt tryck, varjämte ståltråd
oftast utföres av särskilt hårt material. Ytan är
jämförelsevis stor i förhållande till volymen.
Trådens sista behandling före färdigställandet är
vanligen dragning och denna efterlämnar ett särskilt
ogynnsamt ytskikt. En tryckbehandling av tråd bör
därför genomföras i största möjliga utsträckning.
(Werkstattstechnik und Werksleiter h. 3/4, s. 62.)

Anmärkning. I "Tidskriftsnytt" h. 7 av denna
tidskrift fanns en uppgift att terrängbilen Tempe
tillverkas i Schweiz. Bilen tillverkas av Vidal & Sohn,
Tempewerke i Hamburg-Marburg.

Frithiof Holmgren.

Litteratur

Insänd litteratur.

Arkitektur och demokrati, av Uno åhrén. Stockholm
1942. K. F:s förlag. 42 sid. Pris kr. 1:—.

Elementära kemiska räkneuppgifter, av Paul Nylén
och Nils Wigken. 4:e uppl. Uppsala 1942. Hugo
Gebers förlag, Stockholm. 215 sid. -f tabeller. Pris
kr. 5: 75.

Första nordiska trafiksäkerhetskongressen i
Stockholm den 1-1—16 juni 1989. 287 sid.

Konjunkturläget hösten 1941. Meddelande från
Konjunkturinstitutet. Ser. A: 9. Stockholm 1942. 107 sid.

Välljud och missljud. Den musikaliska ljudlärans
grunder, av James Jeans. Org. titel: Science and

306

20 juni 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free