- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
309

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 20 juni 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

HÄFTE 25 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 20 ]UNI

ÅRG. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2

INNEHÅLL: Gassvetsningens utveckling fram till modern teknik, av ingenjör H. Spiegelberg. —
Meddelande från stål- och metallnormskommittén. ■—- Industriernas arkivfotografering. — Litteratur. —
Tekniska föreningar.

Svetslågan 40 år.

Med en enkel och anslående högtidlighet firade
Aktiebolaget Gasaccumulator, eller som vi
numera i dagligt tal säga: AGA, den 10 juni
fyrtioårsdagen av gassvetsningens tillblivelse i vårt land. Vill
man vara riktigt noga inföll jubileet redan den 6 juni,
men som detta numera är Svenska Flaggans dag, hade
celebrerandet uppskjutits till den 10:e. För fyrtio år
sedan var det som framlidne dr Gustaf Dalén för
första gången i vårt land på Finnboda varv
demonstrerade gassvetsningen. För våra dagars teknici faller
sig svetsningsproceduren nu som ett fullkomligt
självklart, pålitligt och mångsidigt hjälpmedel. Få äro
emellertid de som i detalj följt den vidunderliga
utveckling, denna arbetsprocess under de fyrtio åren
undergått och än färre äro de som äga kunskap om
de talrika detaljproblem som mött och lyckligt lösts
för att göra gassvetsningen till ett lydigt och pålitligt
redskap i den kunnige yrkesmannens tjänst.

De fyrtio årens utvecklingsarbete, som praktiskt
taget helt och hållet är AGA:s förtjänst, illustrerades

förträffligt av en utställning, där man i logisk
ordning och reda kunde följa gassvetsningens
användning för olika uppgifter och ändamål. Vad som
visades var svetsning av kärl under tryck, av räl i
liggande spår, av rör, radiatorer, flygplans- och
cykeldelar samt fackverkskonstruktiorier. Man fick
därjämte se skärning och svetsning av ämnen till
maskindelar, hårdsvetsning och ythärdning, den ömtåliga
men suveränt behärskade svetsningen av legerade
stål och icke-järnmetaller, varjämte
syrgasskärning-en och syrgashyvlingen, två mycket avancerade
arbetsprocesser, demonstrerades.

I ett par kortare föredrag av kammarherre Rolf von
Heidenstam, och ingenjören H. Spiegelberg lämnades
dels en historik av AGA:s utveckling i
gassvetsningens tjänst, dels en starkt koncentrerad bild av
"gassvetsningens utveckling fram till modern teknik".
Det senare föredraget, som med visshet måste
intressera det övervägande flertalet av våra läsare, hava
vi beretts tillfälle att här återgiva in extenso.

K. A. W.

Gassvetsningens utveckling fram till
modern teknik.

Av ingenjör H. SPIEGELBERG.

Här på AGA bruka vi under de årligen
återkommande ingenjörsmötena, då vi prata svetsning i hela
fyra dagar, behandla ämnet "Gassvetsningens
utveckling fram till modern teknik".

Att behandla samma ämne på den korta tid som
nu står till buds är vanskligt och måste i varje fall
göras mycket summariskt. Jag vill dock göra ett
försök att giva en bild av utvecklingen under dé
gångna 40 åren.

Som utgångspunkt vill jag taga tillståndet i dag
ute på gassvetsningsfronten. Det finnes förmodligen
ca 40 000 gassvetsare i Sverige. Den produkt de
åstadkomma är som känt ganska varierande till kvaliteten.
Den ene klistrar med svetslåga och tråd ihop två
stålstycken och tror sig ha åstadkommit en svets;
den andre åstadkommer verkliga svetsar, fyllande de
högsta fordringar som av kontrollmyndigheterna upp-

ställas, och arbeten finnas, som fordra 120 kg/mm2
hållfasthet som minimivärden för varje svets. Man
hör så ofta på tal om svetsning att den framställda
svetsen skulle mera slumpvis än med exakthet nå en
viss förutbestämd kvalitet. Så har det varit och är
kanske än i dag på sina håll. Gassvet-stekniken har
dock nu nått en sådan utveckling, att en i svetsningen
kunnig ingenjör alltid kan tillrättalägga ett
gassvets-ningsarbete för en viss förutbestämd kvalitet.
Utvecklingens gång fram till detta tillstånd vill jag göra
till föremål för en kort betraktelse.

Man kan säga, att kvaliteten hos en gassvets i
huvudsak är beroende av tre faktorer, nämligen:

Svetsapparaturen,
Svetsmetoden och
Svetstråden.

20 juni 1942

309

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free