- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
313

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 20 juni 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

sådant material, som underkastas viss normal
leveransprovning’, samt med specialkvalitet sådant
material, som underkastas mycket omfattande
leveransprovning.

Frågor.

Kommittén anhåller, att intresserade måtte lämna
svar på följande frågor.

1) Analys- och hållfasthetsvärdena (med undantag
för hårdhetstalen) skola tolkas på så sätt som blir
fallet, då provningsvärdena städse avrundas till
samma antal siffror som motsvarande i normen angivna
tal. Anser Ni, med hänsyn till denna bestämmelse, att
antalet siffror (decimaler) äro riktigt valda?

2) Kan Ni i övrigt godkänna förslagen?

3) Kommittén vore tacksam få del av Edra ev.
synpunkter på en fortsatt standardisering av
mässings-och bronslegeringar.

Svaren torde godhetsfullt avgivas senast den
31 juli 1942 till Stål- och metallnormskommittén,
Sveriges standardiseringskommission,
Brunkebergstorg 12, Stockholm.

Stockholm den 20 juni 1942.

För Stål- och metallnormskommittén:
Dag Du Rietz.

Fastställda normer för lättmetaller.

Sveriges standardiseringskommission har vid
sammanträde den 5 juni 1942 fastställt normer för
lättmetaller såsom provisorisk svensk standard i
väsentlig överensstämmelse med av Stål- och
metaHnorms-kommittén tidigare offentliggjorda förslag. N »rrnerna
beräknas utkomma i tryck i september mån id.

Industriernas arkivfotografering.

Några synpunkter på hithörande problem.

Man får väl betrakta arkivfotograferingen ej enbart
ur synpunkten, att den är en skyddsåtgärd, betingad
av nuvarande tidsläge. Arkivfotograferingen torde
fastmer komma att användas i allt större utsträckning
bland industrierna. Att arkivfotograferingen utgör
ett skydd vid en eventuell eldsvåda eller annan skada,
är odisputabelt, och redan den lätthet, varmed man
sedan från ev. förefintliga negativkopior kan
rekonstruera såväl viktiga ritningar som kalkyler, tabeller,
arbetskurvor m. m., torde tala för dess berättigande
som skyddsåtgärd. Det är också utan vidare
förståeligt, att det blir en väsentlig besparing av
dyrbart utrymme att arkivera fotografiska negativ, som
ha en ringa bråkdel av ett originals eller en kopias
yta, mot att arkivera antingen blåkopior eller
originalritningar. I de flesta fall arkiveras fotografiska
negativ antingen med Kardex-systemet, dvs. så att
10—20 negativkopior förvaras i samma kuvertfack,
som är försett med vederbörande ritningsnummer,
eller i stållådor, där negativen äro ordnade som i ett.
kortregister. Sedan är det en smaksak hur man
ordnar dem, t. e. sammanföra arbetsritningar för sig,
verktygsritningar för sig etc.

För många industrier eller ritkontor, där
nykonstruktioner oftast bygga på tidigare konstruktioner,
och således vederbörande konstruktör så att säga
regelbundet måste konsultera tidigare gjorda
ritningar, förefinnes en viss risk, att originalen bliva
mycket nötta, om det är dessa som ligga kvar i
arkiven. Större företag ha därför gått in för att låta
arkivfotografera sina ritningsbestånd och från dessa
negativ göra uppförstoringar i en viss bestämd skala,
vanligtvis A3 eller A4. Dessa pappersförstoringar
sammanföras sedan till ett referensbibliotek,
tillgängligt för konstruktörerna. Om man tänker sig, att ett
företag har många ritningar i exempelvis storlekarna
A2, Aj och A0, så måste det givetvis vara lättare att
handskas med en förminskning i storleken A3, som i
alla fall är fullt läsbar och således tillräcklig för ve-

derbörande konstruktör att ta del av. Det
fotografiska papperet, på vilket förstoringen göres, är i
detta fall valt med hänsyn till slitstyrkan, och
vanligtvis användes ett 60—80 grams dokumentpapper.
Kostnaden för dylika pappersförstoringar är
jämförelsevis ringa, och originalen sparas mot förslitning.
Ett dylikt referensbibliotek tar inte heller på långa
vägar så stor plats på ett ritkontor som de stora
facken eller förvaringsskåpen för originalritningar.

Är det ekonomiskt för industrierna att ha egen
fotografisk anläggning?

När det gäller arkivfotografering, som ju för de
flesta industrier är en ganska ny företeelse, så
uppstår frågan, särskilt om det gäller större
ritningsbestånd, huruvida det kan vara mera ekonomiskt att
anskaffa lämplig ritningskamera och själva
utföra-arbetet än att låta någon av firmorna för
arkivfotografering utföra detsamma.

Skall man själv skaffa sig en kamera, så måste man
se till, att densamma är av sådan typ, som arbetar
med tillräckligt stort negativformat, för att således ha
möjlighet att göra tagningar även av ritningar i
format A0 eller större. Riktig optik är en given
förutsättning. Kameror som arbeta endast med
brand-säker film å kinoformat, dvs. som lämna en
negativruta om 24 X 36 mm, kunna icke anses tillfyllest, av
den enkla orsaken, att ett dylikt negativ vanligen
icke tål att förstoras med full skärpa utöver form-at
A4. Ritningar i format större än A4 böra icke under
några förhållanden fotograferas på mindre format än
70 X 100 mm men gärna större. Först då har man
möjlighet att vid behov förstora i tillräcklig grad.
Däremot ger formatet 24 X 36 mm fullt skarpa
negativ, då det gäller exempelvis kalkyler, mindre
verktygsritningar etc. som i regel ritas i mindre storlekar,
A5 eller A6. Likaså är kinofonnatet tillräckligt för
fotografering av kontrakt och handlingar m. m. i
folioformat.

11 juli 1942

313

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free