Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 20 juni 1942 - Industriernas arkivfotografering, av Geme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Det är tyvärr ett faktum, att arkivfotografering
fortfarande erbjudes av större ritningar å kinoformat,
och det är ändå mer beklagligt, att i ett flertal fall
dylik fotografering verkligen skett. Om således en
ritning i exempelvis format A, tagits å ett
bildnegativ 24 X 36 mm, så torde det på grund av filmens
kornighet m. m. knappast vara möjligt, hur skarpt
negativet än är, att förstora till originalstorlek.
Detta meddelas vanligtvis icke vid offertens
avgivande, utan först vid särskild förfrågan rekommenderas
det, att man icke går till större format än A4.
Därest arkivfotograferingen sker uteslutande som en
skyddsåtgärd, så kan det ju för all del finnas en
motivering för att kinoformat användes. Ty om man
sedan begagnar sig av en s. k. läsapparat, en
konstruktion som förstorar negativet samt rättvänder
detsamma å en glasskiva, så har man möjlighet att
taga del av negativets detaljer. Men helst skall i så
fall originalet ha varit tuschritat eller också ritat med
mycket mjuk blyerts, så att negativet fått högsta
skärpa.
Arkivfotograferingens stora fördel, nämligen att
kunna göra en förstoring av negativet å
transparant-papper för att sedan omedelbart få nödiga
arbets-kopior, bortfaller i detta speciella fall beträffande
ritningar i större format.
Granska vi den ekonomiska sidan av saken, så
säger oss en blick i de olika firmornas kataloger över
arkivkameror, att därest man skall gå ut ifrån ovan
gjorda förutsättning, nämligen att köpa en kamera,
som arbetar med tillräckligt stort negativformat, så
torde en sådan för närvarande betinga en kostnad
av ca 7 000—8 000 kr.
Men det är inte nog med kameran. Man måste
också ha laboratorieutrustning för att behandla
filmen, och även om man tar den enklaste tänkbara,
så blir det i alla fall nödvändigt att skaffa tankar
för framkallning och fixering, ramar att spänna upp
filmen på vid behandlingen i dessa bad samt
eventuellt en torktrumma för filmens torkande. Samtliga
tankar böra vara i rostfritt stål och torktrumman
helst försedd med motor och varmluftsfläkt, dock
kunna de sista eventuellt bortfalla. I och med
ovannämnda utrustning har man kommit så långt, att man
kan göra fotograferingen och framställa negativen,’
men skall man vara beredd på alla eventualiteter och
även kunna göra nödvändiga uppförstoringar, så
behöver man först och främst en förstklassig
förstoringsapparat, särskild apparatur för framkallning och
och sköljning av förstoringarna, torkpressar — helst
elektriskt uppvärmbara — och eventuellt också en
skärningsanordning. Man kan beräkna, att en
laboratorieutrustning av ovannämnda omfattning med
nuvarande priser går på ca 5 000—6 000 kr. Men vi
måste också ha plats att utföra arbetet på, förutom
lämplig plats för kameran. Den sistnämnda drar
därvid minsta kostnaden, ty den nöjer sig med ett
utrymme av 3—4 itf, men laboratoriet — där ha vi
ytterligare en svårighet. Man kan tydligen inte
komma ifrån, att man behöver ett utrymme om minst
2 rum; kostnaden härför är olika på olika platser, och
vi taga den därför fortsättningsvis icke med i
beräkningen.
Det var apparaturen och lokalerna. En industri
kan inte gärna ta en av sina tjänstemän från
ritkontoret att sköta en dylik fotografisk avdelning, även
om man förutsätter, att det finns dylika, som ha god
träning genom tidigare amatörarbeten. Det är en
väsentlig skillnad på reproduktionsfotografi och
annat slag av fotografi, och man skulle snart nog finna,
om man valde en för reproduktionsfotografi ovan
person, att experimentkostnaden, dvs.
kassationskost-naden, blev alldeles för hög. Speciellt gör sig detta
kännbart då det gäller tagning av blyertsritningar
och vid förstoringar i större format, där
papperskostnaden är väsentlig. Man får sålunda lov att tänka
sig anställa folk, som har vana vid dylikt arbete, och
därest det är fråga om att taga ett större
lagerbestånd av ritningar, som man önskar fotograferade
inom överskådlig tid, så måste man nog tänka sig
minst 2 personer. Kostnaden för dessa personer kan
man troligen inte räkna under sammanlagt 600 kr.
pr månad. Vidare måste man också tänka på, att
industrien finge lov att hålla sig eget lager av
råfilm, fotografiskt papper, transparentpapper och
kemikalier. Under nuvarande förhållanden torde det
vara en vansklig sak med hänsyn till både
lagringsmöjligheten och leveranstiden. Fotofirmorna vilja
först och främst betjäna sina äldre kunder i
branschen, och importen är begränsad.
Skulle man med ledning av ovanstående försöka
sig på att göra en överslagskalkyl och därvid ej taga
någon hänsyn till hyreskostnaden för 2—3 rum, som
behövas, ej heller till inredning av desamma, utan
höll sig till övriga kostnader, så skulle kalkylen få
ett ungefärligt utseende enligt nedanstående.
Kamerakostnad och laboratorieutrustning Kr. 15 000
Löner för två personer under ett år .... „ .7 000
Kr. 22 000
Förutsätta vi, att man vill amortera snabbt,
exempelvis under 5 år, så skulle den årliga amorteringen
för apparaturen bli.................... Kr. 3 000
Lägger man härtill lönerna .......... „ 7 000
så bli de årliga utgifterna, förutom
lokalkostnad, råvaror, kemikalier m. m. och
kassation ............................ Kr. 10000
Förutsätta vi vidare, att en industri framställer
exempelvis 20 000 ritningar pr år, vilket i regel torde
vara ganska kraftigt tilltaget, så skulle varje negativ
utom rena självkostnaden således belastas med en
amorteringskostnad av 50 öre, därest man
uteslutande höll sig till fotografering av nya ritningar. Mindre
antal betyder, att denna siffra stiger. Enligt de
uppgifter som föreligga, noteras för arkivfotografering i
större skala av ritningar ca 70 öre pr negativ,
varvid beräknas 1 st. A0 eller At samt eventuellt 2 st.
A„, 4 st. A3 etc. pr negativ. I firmornas priser ingå
allt råmaterial, laboratoriearbete m. m. samt all
personalkostnad.
Kalkylen ställer sig givetvis gynnsammare, om
industrien samtidigt fotograferar ett redan förefintligt,
eget lagerbestånd av ritningar, men å andra sidan
bör ett lagerbestånd av ända upp till 100 000 ritningar
eller mera kunna avverkas under mindre än loppet
av ett halvår, och för de följande 4x/2 åren bleve
kostnaden för varje negativ i alla fall oproportionerligt
stor, och först efter de 5 årens amortering
förändrades priskalkylen. Naturligtvis kan man lägga
saken på längre sikt och exempelvis räkna med 10
314
20 juni 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
