- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
318

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 27 juni 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Kanada.

I Kanada finnes ingen särskild lagstiftning till
skydd för akademiska titlar. Däremot är titeln
yrkesingenjör ("professional engineer") förbehållen
medlemmar av olika sammanslutningar av
yrkesingenjörer, och ingen får utöva ingenjörsyrket utan tillstånd
av någon av dessa sammanslutningar.

Polen.

Enligt en förordning av år 1922 utdelas
ingenjörstiteln av tekniska fakulteten och är sålunda en
akademisk titel. I undantagsfall kan ingenjörstiteln
dock utdelas till personer, vilka genomgått en lägre
undervisning. För att erhålla titeln fordras att ha
genomgått en lägre teknisk kurs, att ha praktiserat i
fem år och att ha avlämnat en skrift, som sysslar
med tekniska problem. Det är straffbart att använda
sig av ingenjörstiteln utan att ha rätt till den.

Portugal.

Enligt förordningar av 1926 och 1928 får
ingenjörstiteln bäras av personer, som inneha diplom från
teknisk skola.

Schweiz.

Ingenjörstiteln är icke skyddad, men endast de,
som genomgått högre teknisk skola ha rättratt kalla
sig högskoleingenjörer.

Spanien.

Enligt en förordning av år 1933 får ingen jörstiteln
endast bäras av person med diplom från av staten
godkänd teknisk skola.

Storbritannien.

Titeln "ingenjör" är icke skyddad i Storbritannien,
men sedan en del år tillbaka finnes ett register över
akademiskt utbildade ingenjörer. Varje ingenjör,
Som blivit intagen i registret, äger rätt till titeln
"registrerad ingenjör".

Tjeckoslovakien.

Före detta lands annektering av Tyskland
reglerades ingenjörstiteln av en lag av år 1917, som
föreskrev att vederbörande för att få lov att använda
titeln måste ha genomgått en högre teknisk skola och
ha avlagt för ingenjörsdiplom erforderliga examina.
Dessutom fordrades en viss praktik.

Tyskland.

Enligt lag av år 1899 förbehållas titlarna Doktor
Ingenieur och Diplomingenieur uteslutande ingenjörer
med akademisk utbildning. Lägre tekniska skolor ha
endast rätt att utfärda ingenjörscertifikat.

Ungern.

Enligt förordning av år 1923 kan ingenjörstiteln
bäras endast av person, som innehar ingenjörsdiplom
från. teknisk högskola, gruv- och skogsskola samt från
utländska högskolor, motsvarande de ungerska. Den
som använder ingenjörstiteln utan att vara
berättigad därtill, kan ådömas böter på 10000 ungerska
kronor, vid upprepning ända till 30 000 kronor.

U. S. A.

I Förenta staterna regleras titelfrågorna av de
olika staterna, och någon gemensam lagstiftning
finnes sålunda icke. I allmänhet fordras endast att
vederbörande skall kunna visa, att han innehar
erforderlig erfarenhet inom yrket, varvid i t. e. Kalifornien
fordras sex års praktik inom industrien. I de olika
staterna föras särskilda register över personer, som
erhållit tillåtelse att utöva ingenjörsyrket.

Österrike.

I Österrike skyddades ingenjörstiteln före
annekteringen av Tyskland genom en förordning av år
1917, kompletterad med en förordning av 1924.
Enligt denna förordning förbehålles ingen jörstiteln dem,
som ha genomgått österrikisk teknisk högskola, och
olagligt användande av titeln kan medföra böter eller,
därest förseelsen upprepas, tio månaders fängelse.

Framsteg inom vetenskap och teknik vid förädling av

natur- och konstfibrer.

Av dr J. NüSSLEIN.1

För alla, som yrkesmässigt tillverka textilvaror,
och som dessutom älska sitt yrke och med intresse
följa den vetenskapliga och tekniska utvecklingen,
finns ett behov att tid efter annan överblicka det inre
sambandet mellan mötande problem. Därför är det
endast helt naturligt, om jag nu försöker giva Eder
en totalbild av ullförädlingen i dess nuvarande läge
genom att framlägga en rad tekniska och
vetenskapliga iakttagelser. Om jag därvid utelämnar det rent
maskinella, tror jag mig likväl ej lämna några luckor,
då dryftandet av spinneri-, väveri- och andra maski-

i Föredrag h&llet vid Textilinstitutet i Borås den 9 sept.
1941.

ner ligger långt på sidan om de uppgifter jag
förelagt mig i detta sammanhang.

Ullen är utan tvivel en av de intressantaste fibrer,
som natur och teknik givit oss. Anmärkningsvärt är
att ullen, i motsats till bomull eller bastfibrer, av
naturen är avsedd för beklädnadsändamål. Även om
vildens hårbeklädnad, fåglarnas fjädrar och kanske
mullbärspinnareils silkeskokong kunna jämföras
därmed, så måste dock fastställas, att bland dessa fibrer,
vilka ävenledes tjäna som skydd eller beklädnad åt
djuren, finns det ingen så fullkomlig som ullhåret.
Det är därför också naturligt, att befolkningen i
kallare trakter relativt snart övergått från djurhuden
som beklädnad till ylletyg. För lättare förståelse av

318

27 juni 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free