- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
324

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 27 juni 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Verkan av KauritKF för erhållande av
skrynkel-fritt tyg är ju väl bekant, varför jag ej behöver
närmare ingå därpå. Utan att i dag kunna bekantgöra
några slutgiltiga resultat vill jag dock säga, att vår
kännedom om uppkomsten och verkan av
hartskomponenter och formaldehyd avsevärt vidgats under de
senaste åren, och att vi kunna hoppas att en vacker
dag utvinna samma eller åtminstone liknande
nyttovärde ur cellull och konstsilke som ur bomull. Vad
detta kan betyda för den svenska folkhushållningen
behöver ej närmare förklaras.

Hemligheten: man får ej söka efterlikna
yllevarornas beredningsmetoder, utan man måste inställa sig
på det nya textilmaterialets egenart. Där ullen filtar,
måste man här mercerisera, där ullen dekateras för
åstadkommande av skrynkelfritt tyg, måste här
Kaurit-metoden tillgripas. Därtill kommer en
särskilt effektiv, tillräckligt tvättäkta hydrofobering.
Även där ha vi i de nya Persitol-märkena (KF och
VS) gjort stora framsteg. Dessa ge även en elegant,
glatt och mjuk yta.

Genom en valkäkta hydrofobering, som minskar
sugförmågan hos biandtyg av ull och cellull ned till
den som finnes hos rent ylletyg, ha vi möjlighet att
inblanda cellull i avsevärd omfattning i uniformer,
kapptyper och andra tjockare kläder, särskilt i
regn-och vinterkläder. Fibrer med dessa egenskaper kunna
även i relativt hög procentsats tillsättas ren ull, utan
att kvaliteten hos därav tillverkat tyg blir lidande.

Till slut ännu några ord om utrustningsfrågor i
allmänhet: Även här ha vi gått in för att taga vara
på ett gynnsamt tillfälle eller, som man säger, göra
en dygd av nödvändigheten. Varför skola vi årligen
smörja in varorna med tusentals ton olja och fett,
Chinaclay och stärkelse, då livslängden hos dessa
medel räcker endast över boddisken och går förlorad
med första tvätt? Detta slöseri inses numera av våra
fruar, som trodde, att de på "vita veckan" eller hos
en "billig Jakob" köpt ett särskilt prisbilligt och
tjockt tyg. Kriget rensar upp mycket, som är skal
och ej kan bestå i allvarstider. För oss alla inom
textilindustrien har det alltid varit ett problem att
verkligen göra en vara så bra som den utgives för
att vara. Väl finnas ännu många uppgifter att lösa,
och i likhet med vid skapandet av de äkta
färgämnena måste forskningen tränga fram steg för steg.
Men snart kunna vi åstadkomma skölj- och tvättäkta
appretyrer och uppmjukningsmedel, och våra
framsteg giva oss rätt att hysa stora förhoppningar.
Jämför blott en stärkelse-fett-apprettering med verkan av
vår Appretan EMW och Soromin BS eller Peristol VS
och KF eller Tylose 4 S, för vars framställning den
svenska skogen kan bli ett bra råmaterial.
Naturligtvis fordras för lösning av dessa problem mycken god
vilja från alla sidor: kemiker, textilindustri, handel
måste välvilligt bidraga till utvecklingen.

Jag gläder mig åt att det genom älskvärd
förmedling av överingenjör Alex. Engblom blev möjligt
för mig att hålla detta föredrag i Eder krets, och
jag är övertygad om, att just hans tankar och mål
rörande skolning och vetenskaplig utbildning av den
svenska textiltekniska tillväxten skola skapa
förutsättningen för en storartad utveckling av
fiberindustrien i Sverige.

23/5—20/6 1942.

Facit.

Världens största landflygplan, Douglas B-19, gjorde
nyligen en provtur med en flygvikt av 63 t, vilket är
den största vikt som något flygplan har startat med.
Startsträckan var 1 050 m. Den medförda bomblasten
vägde liyz t. Till jämförelse kan nämnas att Short
Stirling med en flygvikt på dryga 30 t tar en bomblast
på inemot 8 t.

Räddningsklocka för u-båtar. örlogsflottan har fått
en räddningsklocka för u-båtar, vilka havererat och
sjunkit. Räddningsklockan, som under försommaren
prövats med mycket gott resultat, har tillverkats i
Sverige efter amerikansk konstruktion. Vår flotta är
den första i Europa med sådana moderna
räddningsanordningar.

Varven i USA slå rekord. De amerikanska varvens
produktion för april i år utgör ett nytt rekord för
denna industri. Då levererades nämligen 36
handelsfartyg. Under innevarande års fyra första månader ha
106 handelsfartyg färdigställts, vilket är mera än de
amerikanska varvens hela produktion under 1941.
Antalet i april sjösatta fartyg är enligt uppgift dubbelt
så stort som motsvarande siffra för januari i år.

Nya motorbränslen ha släppts ut från den 1 juli.
Det är sprithaltiga bränslen som fått benämningen
Motyl. Namnet kompletteras med en siffra som anger
sprithalten. Motyl 50 är ersättning för lättbentylen
som startbränsle, Motyl 85 ersätter lättbentyl och
motorfotogen såsom driftbränsle och Motyl 98 skall i vissa
fall ersätta brännolja i tändkulemotorer.

Betongprofessur tillstyrkes. Tekniska högskolans
lärarkollegium tillstyrker Skånska cement a.-b:s
framställning om att en personlig professur i cement- och
betongkemi skall inrättas från 1 juli för professorn i
kemisk teknologi vid högskolan, Lennart Forsén.

Fårull får ny användning. I Australien har man
byggt ett skyddsrum vars tak består av två
pansarplåtar med ett mellanliggande lager av starkt
sammanpressad ull. Försök skola göras att tillämpa
samma princip för tillverkning av skottsäkra västar och
"skyddsmadrasser" för jaktplanspiloter. Dessa
strävanden att finna användning för den i vårt land så
dyrbara ullen får väl närmast ses som symboliska föl
den ojämna varufördelning som f. n. råder i världen.

Nytt läkemedelslaboratoriuni uppföres f. n. av A.-b.
Astra i Södertälje. Laboratoriet är avsett för
experiment och forskning samt kontroll av läkemedel.
Golvytan blir på 2 000 m2 och kostnaden beräknas till
1 million kronor. Det kommer att bli det största
kemiska industrilaboratoriet i Skandinavien. Ett
70-tal kemister kan där erhålla sysselsättning.

Första lastbåten med gengas har nu kommit. Det
är här fråga om en helt ny typ av aggregat. Bland
annat pumpas gasen med en separat gaspump till
motorn. Förgiftningsrisken har praktiskt taget
eliminerats genom att gasen aldrig kommer in i vevhuset
utan ledes i särskilda rör. Driftkostnaderna stanna
vid 5 kr. per timme mot ca 20 kr. för flytande bränsle.

Förestående uppgifter äro hämtade ur svensk
och utländsk dags- och teknisk press.

Teknisk tidskrift kontrollerar i görligaste mån
uppgifternas riktighet men ikläder sig intet
ansvar för dem. Bed.

324

27 juni 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free