- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
327

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 4 juli 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

vudet. Huvudtrafiklederna i stadens centrum voro
för trånga för den starkt tilltagande gatutrafiken,
och minsta hinder vållade avsevärda stockningar.
Genom sin med spårbundenheten följande ringa
anpassningsförmåga verkade härvid spårvägstågen som
proppar i trafikströmmarna och fingo samtidigt
själva sin framkomlighet alltmer beskuren, under det
att den smidigare bussen lättare anpassade sig och
hävdade sig. Ett bibehållande av spårvägstrafik i
vissa centrala gatustråk tedde sig härvid såsom en
omöjlig lösning inför väntad fortsatt trafikökning,
med mindre mycket omfattande gaturegleringar
snabbt bragtes till genomförande. I detta läge
förbereddes i den inre staden en successiv övergång i
viss omfattning från spårvägsdrift till trådbuss- och
bussdrift.

Ostridigt ha ovan angivna förhållanden samverkat
till den mycket kraftiga utveckling av busstrafiken
i Stockholm, som ägde rum under 1930-talet. Av
nedanstående jämförelsetal för åren 1930 och 1939
framgår den högst betydande del av transportarbetet
i Stockholms lokaltrafik, som bussen med åren fick
sig anförtrodd.

År 1930 Ar 1939

Antal spårvagnar vid årets början .... 706 684

„ „ „ „ slut ............732 682

„ bussar „ „ början .... 76 344

„ „ , „ slut ............149 421

Körda vagnkm i mill., spårväg................29,7 32,9

därav i förortstrafik ..............................9,5 11,4

Körda vagnkm i mill., buss ....................5,9 17,4

därav i förortstrafik ..............................0,6 7,5

Antal resor i mill., spårväg ......................133,7 142,9

därav i förortstrafik ..............................25,0 30,2

Antal resor i mill., buss ............................33,2 65,3

därav i förortstrafik ..............................1,5 19,0

Det torde i detta sammanhang vara av visst intresse
att bringa i erinran hurusom varnande röster icke
saknades angående vanskligheten i den berörda
utvecklingen med tanke på landets försörjningsläge
vid avspärrning eller krig, men att dessa varnande
röster talade om det importerade drivmedlet, det
flytande motorbränslet; veterligt har däremot före
krisen varken från myndigheter eller ledande
tekniska kretsar frågan om den verkligt trånga
sektionen gummiringsförsör]ning en närmare berörts.

Så kom krisen. Den därmed följande, successivt
minskade och slutligen helt slopade tilldelningen av
flytande motorbränsle medförde ’bl. a, även för
buss-driften en övergång till gengasdrift, relativt snabbt
genomförd samtidigt dock med en kraftig
hopkrympning av denna del av trafikapparaten. När
tilldelningen av flytande bränsle i november år 1940 helt
upphörde hade sålunda Stockholms spårvägar ställt
om en så stor del av sin busspark till gengasdrift att
trafiken kunde upprätthållas i någorlunda
tillfredsställande omfattning t. o. m. något överstigande de
tidigare höstmånadernas samma år. En avsevärd
be-skärning hade dock skett. Sålunda var i början av
år 1941 blott något mer än hälften av bolagets
dåvarande busspark ombyggd till gengasdrift eller 194
bussar, varmed en trafik upprätthölls, som mätt i
körda vagnkilometer uppgick till ungefär 55 % av
motsvarande trafik år 1939. Sedan drivmedelsfrågan
fått sin lösning började emellertid brist på smörjoljor

Transportapparatens fördelning på
olika trafikmedel

Hela *ransportapparaten /"
förhällande till folkmängden

mt 700 sparvagnar
■n 240 bussar
wm ßoo droskbilor
m2500privatbilar

1930

1939

194-1

Fig. 3. Transportapparaten i Stockholm och folkmängden
1930, 1939 och 1941.

och ringgummi göra sig gällande; en eventuell
fortsatt ombyggnad till gengasdrift blev därför icke
möjlig, enär försörjningsläget främst ifråga om
ringgummi lade hinder i vägen härför. Ytterligare
inskränkningar i busstrafiken ha även med anledning
härav vidtagits vid innevarande års början, vilket för
Stockholms vidkommande inneburit en minskning för
den gengasdrivna busstrafiken till cirka 40 % av
1939 års trafik. Under juni har som bekant ytterligare
någon minskning av busstrafiken skett. Någon
motsvarande utökning av spårvägstrafiken har av kända
skäl inte varit möjlig. Här har det närmast gällt att
genom ett intensivt upprustningsarbete i möjligaste
mån höja driftsäkerheten och öka kapaciteten hos en
försliten vagnpark och bananläggning, som till stora
delar stod på avskrivning vid krisens inbrott.

Under denna för kommunikationerna
bekymmersamma tid har staden fortsatt att växa och därtill
främst på de trafikkrävande ytterområdena samtidigt
som sålunda trafikapparaten i sin helhet avsevärt
hopkrympts. Följande data, som grafiskt återges på
fig. 3 torde ge en ganska god belysning av dessa
förhållanden.

Vid slutet av år 1939 var Stockholms folkmängd
något mer än 583 000 personer, varav i den inre
staden 460 000 och i ytterområdena 123 000. Till denna
befolknings förfogande stod ifråga om trafikmedel,

1 runda tal angivet: 680 spårvagnar, 420 bussar, 19 300
privatbilar och 1 200 droskbilar, fortskaffningsmedlet
cykeln oräknat. Vid årsskiftet 1941/1942 var
situationen den, att stadens folkmängd ökat till mycket
nära 600 000 personer, varav något mer än 461 000 i
den inre staden och nära 139 000 i ytterområdena,
samtidigt som trafikapparaten fått följande
omfattning: 700 spårvagnar, 240 bussar och trådbussar,

2 500 privatbilar och 770 taxibilar. Det bör härvid
beaktas att praktiskt taget hela den över 16 000
personer starka folkökningen 1939—1941 (motsvarande
ex. Växjös hela folkmängd) kommer på ytterområdena
(fig. 4), och att den här till övervägande del hänför
sig till de stadsdelar, som betjänas av
busskommunikationer, ett förhållande, som lätt förbises då
fråga uppkommer om bussrestriktionernas
omfattning och verkningar i huvudstaden och i landet i
övrigt. Härtill kommer att de redan stadsplanelagda
och till stor del iordningställda
exploateringsområden, som enligt tidigare planer avsetts till den
fortsatta bostadsbebyggelsen, i väsentlig omfattning
ävenledes sakna spårkommunikationer. För innevarande
år räknas sålunda med en ökad bosättning av icke

11 juli 1942

327

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free