- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
330

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 4 juli 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig-.

Karta över Stockholm, utvisande den aktuella utbyggnaden av spårvägsbolagets
förortsbanenät.

räjong kunna täcka det markbehov, som kan
föreligga för den fortsatta stadsbebyggelsen i
Stor-Stock-holm.

Genom den i ovanstående redovisning för Bromma
medräknade ytterligare bebyggelsen är denna del av
stadens eget förortsområde praktiskt taget slutbyggd.
Västerut mot gränsen till Spånga är då
stadsbebyggelsen framme vid eller har t. o. m. passerat
10-km-gränsen såsom närmare framgår av fig. 6. De
res-sträckor och restider, som härvid förekomma, torde
f. n. få betraktas såsom ett maximum för
stads-området, som icke utan mycket bärande skäl bör
ytterligare ökas. Den längsta förortsbanan,
Nockeby-linjen, har en längd av 10,6 km mellan Tegelbacken
och Nockeby med en restid av 32 min., vilken endast
obetydligt kan minskas genom framtida
regleringsåtgärder. Busslinjen mellan Norra Bantorget och
Södra Ängby har en längd av 11,6 km med en restid
av 33 min., och den nya Ängbybanan får under
förutsättning av trafikens framdragande i
Hantverkar-gatan till Tegelbacksområdet i samband med
Tegelbackens reglering en längd av 10,0 km mellan
Tegelbacken och Ängby, med en restid på i bästa fall 25
min. En eventuell förlängning västerut av denna
bana innebär ökad restid och ökad resekostnad och
därmed även ökad bosättningskostnad. Genom
utnyttjande i första hand av ovan angivna
bebyggelseområden inom 10-km-gränsen komma däremot
restider och resekostnader att kunna hållas inom
nuvarande gränser, vilket måste betecknas såsom ur
allmän stadsbyggnadssynpunkt önskvärt. Härvid
förutsättes emellertid bl. a. genomförandet av de
södra förortsbanornas framdragande över strömmarna

och av högbroleden vid
Skanstull. Med avseende
på Solna- och
Nackaområdenas planmässiga
utnyttjande för
stadsbebyggelsen föreligga
administrativa svårigheter, vilka
bäst torde lösas genom en
inkorporering av dessa
kommuner med
Stockholms stad. En sådan
synnerligen lämplig
avrundning av den hackiga
stads-koritureri kan näppeligen
sägas göra staden så stor,
att den bleve för svår att
administrera. En
inkorporering skulle i stället i
det långa loppet underlätta
en rationell utbyggnad icke
bara med avseende på
bostadsförsörjningen utan
även i fråga om
tillfartsledernas ordnande o. d.
Denna inkorporering
borde även kunna ske utan
föregripande av den
slutliga lösningen av frågan
om en helt ny form för
samverkan mellan de olika
kommunerna inom
Storstockholms räjong, genom
kommunalförbund e. d., en
fråga som väcktes före krisen men som torde få
betraktas på längre sikt.

V. August V. Jansson †.

Den 17/6 bortgick ingenjören V. August V.
Jansson efter en längre sjukdom i en ålder av 77 år.

Efter studier vid Deutsches Technikum i Berlin
verkade han som fabrikschef vid Liljeholmens
stubin-fabrik (sedermera kabelfabrik) 1885—1907, som
ingenjör vid Elektriska bolaget i Stockholm till 1910
och övergick därpå till räknemaskinbranschen, i
vilken han var verksam till sin död. Under de senaste
åren var han sysselsatt med att sammanställa
räknemaskinens historia, en uppgift som han på grund av
sina nitiskt förda anteckningar och patentstudier var
särskilt skickad för. Tyvärr blev detta arbete
avbrutet genom hans sjukdom, men underlagsmaterialet
föreligger dock så pass komplett, att en fortsättning
relativt lätt torde kunna genomföras.

För kamraterna inom Svenska teknologföreningen,
i vilken han var ledamot sedan 1916, framstår han i
minnet kanske främst från den tid, då han som en
oförliknelig klubbmästare i avd. M, vars styrelse han
även tillhört, med aldrig svikande intresse och
kamratlig omtanke ordnade dess sammanträden. Han
var även upphovsman till den Lucia-orden som
existerar inom sagda avdelning.

Personer med kulturhistoriska intressen och hobbies

330

11 juli 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free