Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 4 juli 1942 - Litteratur - Anmälan: Matematiken och fantasien, av J. Tandberg - Kataloger - Problemhörnan, av A. Lg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
Teknisk Tidskrift
Problemhörnan
Bokanmälan.
Matematiken och fantasien, av Edward Kasner och
James Newman, Natur och kultur 1942, 362 sid. Pris
10: —, inb. 14: —.
Här föreligger en väl gjord översättning frän ett
amerikanskt original. Den svenska upplagan har
redigerats av prof. Knut Luneis£Akk, som försett boken
med förord, anmärkningar och tillägg. Ett särskilt
välkommet tillägg är Shanks berömda w-värde på 707
decimaler, hittills ej åtkomligt i svensk litteratur.
Författarna kåsera målmedvetet pedagogiskt om en
rad fantasieggande matematiska problem och
frågeställningar. Läsaren introduceras lätt och behagligt
i skilda delar av matematiken: stora tal, mängdlära,
transcendenta och imaginära tal (jr, e, i), olika
geometrier (Lobatjevskijs och Riemanns), topologi (ett hål
genom ett hål i ett hål; en remsa med bara en sida;
en sluten yta med ingen insida och ingen utsida;
fyrfärgsproblemet m. m.), paradoxer och felslut,
slumpen, infinitesimalkalkyl m. m. Många matematiska
principer och tänkesätt kunna tillspetsas i form av
skämtsamma problem, gåtor eller paradoxer och
boken är rikligen försedd med sådant material. Som
ett komplement till "Matematikens män", av Bell,
tidigare anmäld i Tekn. tidskr., kan boken varmt
rekommenderas, men man kan med lika stor fördel läsa
Bells bok efteråt.
Här vill rec. begagna tillfället att bekämpa ett
demoniskt tryckfel. I Bells bok (sid. 84—85)
förekommer uttrycket: 22» + 1 på tre ställen. Det är
tryckfel och skall vara: 22" + 1. I samband med den
nämnda recensionen i Tekn. tidskr. (1941, h. 11)
påpekades felet, det återkom i korrekturet, rättades där,
men dök obesegrat upp i rentrycket. Det är sålunda
en gammal fiende, som rec. möter i Kasner—Newmans
bok, när identiskt samma tryckfel återfinnes på två
ställen (sid. 119).
Om "Matematiken och fantasien" kan sägas, att
den på ett naturligt sätt stimulerar till fortsatt
studium av matematik samtidigt som den utgör en
underhållande och stundom spännande läsning.
J. Tandberg.
Kataloger.
AB Svenska smergelskiffabriken, Höganäs, har
genom sitt försäljningskontor, Ingeniörsfirman
Lundwall & Co., Göteborg, tillställt oss sin nya katalog för
Gritto slipskivor. Som råmaterial för dessa skivor
användes dels konstkorundum, som huvudsakligen
består av kristalliserad aluminiumoxid, och dels
kristalliserad siliciumkarbid, som är hårdare än
konstkorundum men samtidigt sprödare.
Birger Kock AB, Stockholm, har sänt oss en folder
över "Dammsugare för industrier och yrkesmässigt
bruk" vilken förefaller att vara av stort intresse. De
annonserade dammsugarna ha en osedvanligt stor
sugförmåga, mångdubbelt större än för de vanligen
förekommande hushållsapparaterna, och äro genom
sin varierande form avpassade för olika specialbruk
som rengöring av stora ytor, utrymmet mellan
bänkraderna i en biograf osv. En typ, nr 8, som är byggd
speciellt för industribehov, arbetar efter
cyklonmeto-den, varvid hårda partiklar som svarvspån o. d.
separeras mot behållarens vägg.
Bertil Borgenstierna & Co. AB, Stockholm, har
tillställt oss sin katalog över Borgisverktyg, speciellt
hylsverktyg, som tidigare ej tillverkats inom landet
utan uteslutande varit en importvara.
Problem 9/42 var följande:
"Vid fotografering av en interiörbild hade man att
välja mellan en ateljé- och en småbildskamera med
samma F-tal och bildvinkel, varvid småbildsfilmen var
avsedd att förstoras till den större kamerans bildformat.
Uppstår härvid någon skillnad i djupskärpa mellan de
två bilderna?"
Skärpeintervallet hos negativet från småbildskameran
bestämmes av, att oskärpecirkelns diameter ej överstiger
ett visst värde ei- Eftersom de båda kamerorna ha
samma bildvinkel inses, att småbildskamerans bild måste
förstoras ungefär i förhållandet P> : fi. Om e» är den
mot ei svarande oskärpan hos ateljékamerans negativ,
gäller sålunda för erhållande av samma oskärpa hos de
båda jämförda slutbilderna:
«2
dvs.
Cl _ E?
fi ~ A
eller <Pi = ’P-2 (jfr lösningen av problem 7/42 i TT nr 221).
Är sålunda den relativa oskärpan <P gemensam för de
båda bilderna, framgår genast av ekv. (9)
x ■
1 -hØF\
G-)
att kameran med den mindre brännvidden / ger det
större skärpeintervallet. I problem 7/42 beräknades för
a — 6 m, / = 5 cm, F — % och <P — 0,001 skärpegränserna
till x = 3,06 och 125 meter. Om vi istället förutsätta
/o = 25 cm erhållas de betydligt snävare gränserna 5,06
och 7,36 meter. Som slutsats kan sägas, att kameror
med stor brännvid ej äro särskilt lämpliga för tagning
av interiörer med stort "djup".
Ovanstående lösning är angiven av sign. ög. På
liknande sätt har uppgiften behandlats av civ.-ing. Uno
Olsson och Bengt Hedin. Den sistnämnde påpekar att
man, som ekv. visar, med den större kameran måste öka
F-talet ungefär i proportion till brännvidden för
erhållande av samma skärpedjup. Härvid ökas emellertid ej
exponeringstiden i samma höga grad som kunde
förmodas, beroende på att man vid de stora
negativformaten icke använder samma finkornighet hos emulsionen
som vid småbildsfilmen. Ljusbehovet blir på denna
grund reducerat. För en film i formatet 9 X 12 kan
man vanligen förutsätta en 4 ggr så stor känslighet
som för ordinär småbildsfilm. Vid samma skärpedjup
erfordras därför endast ca 3 ggr så lång
exponeringstid med 9 X 12 cm som med småbildsformatet 24 X 36
mm.
I fråga om termerna "djupskärpetabell" vs
"skärpe-djuptabell" har Problemhörnan mottagit ett inlägg från
TNC. Valet mellan dessa termer beror på vilken
betydelse man inlägger i orden djupskärpa och skärpedjup.
Eftersom begreppet siffermässigt uttryckes som ett
längdmått, är skärpedjup (det djup inom vilket
tillfredställande skärpa uppnås) otvivelaktigt det bästa uttrycket.
Sammansättningen bör då heta skärpedjupstabell, med
— s — i fogen!
Då det visat sig, att intresset för problemlösning är
avgjort mindre under sommarmånaderna än eljest under
året, kommer nästa uppgift att inflyta först i början av
september. Lösningen till problem 10/42 kan emellertid
väntas i vanlig ordning. A. Lg.
332
4 juli 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
