Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 11 juli 1942 - Äro betyg horoskop? av E. Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 28 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 11 JULI
ÅRG. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2
INNEHÅLL: Äro betyg horoskop? av professor E. Hubendick. — Guglielmo Marconi, av dr-ing. Friedrich
Neumeyer. — Wilhelm Palmaer †. — Indexbundna statslån? -— TNC. — Litteratur.
Äro betyg horoskop?
Av professor E. HUBENDICK.
Rätten att få studera vid Kungl, tekniska högskolan
bestämmes efter studentbetyget. Det är
emellertid en gammal tvistefråga huruvida skolbetyg
avspegla en ung människas begåvning. Fatta vi
begåvning på det olyckligtvis hävdvunna sättet, att
begåvning är lätthet att lära, minnas ocli återgiva,
så är det väl ej något tvivel om att skolbetyg och
"begåvning"’ stå i nära samband med varandra.
Om vi åter fatta begåvning såsom förmåga att i
livet uträtta något värdefullt på ett självständigt sätt,
då är frågan vida mera tveksam. I brist på en
statistisk undersökning nöjer man sig med en subjektiv
uppfattning baserad på personlig, osystematisk
erfarenhet. Många säga att skolbegåvningarna ofta
stanna i växten och göra sig föga i det verkliga livet,
medan de pojkar som haft dåliga skolbetyg mången
gång bli rivande, energiska, företagsamma,
initiativrika, nyskapande samhällsmedlemmar. Andra
förneka detta och framhålla med skärpa att just de höga
skolbetygens bärare gå längst i livet. Till en del
torde dessa olika uppfattningar bero på olika
värdesättning av vad som är betydelsefullast i en
livsgärning. Frågan är dessutom svår, för att ej säga
omöjlig att statistiskt undersöka. En undersökning av
denna fråga kan naturligtvis ur statistisk synpunkt
göras fullt anmärkningsfri, men beroende på
förutsättningar och utgångsmaterial torde en sådan statistisk
undersökning bli en glänsande illustration till det
gamla påståendet att man med statistik kan bevisa
vad man vill. Så synes i varje fall vara förhållandet
med det försök till statistisk undersökning av denna
fråga som gjorts i 1986 års
studentexamenssakkun-nigas betänkande, kapitel XI, offentliggjort 1937.
De sakkunniga påpeka att "någon större statistisk
utredning över sambandet mellan skolbetyg (==
studentbetyg) och "framgång i livet" ej tidigare gjorts
i vårt land. De sakkunniga ha därför velat göra en
"undersökning beträffande det sätt, varpå
student-betygens kvalitet motsvaras av de utexaminerade
studenternas ’prestationer på sina respektive
levnadsbanor". Redan här visar sig huru svår eller rättare
omöjlig uppgiften är då de sakkunniga tydligen sätta
likhetstecken mellan "framgång i livet" och
"prestation". "Framgång i livet" är väl närmast högt
anseende, höga ämbeten, höga löner, höga utmärkelser,
vilket, det erkänna vi nog alla, kan tillfalla personer
som just ingenting presterat, som varit egoistiska,
framfusiga, haft tur, sparkats fram eller t. o. m.
genom födelse predestinerats därtill. "Prestation" är
något helt annat som, hur glänsande den än är,
mången gång kan bli obemärkt under personens
livstid och långt därefter, t. e. en Mendel, och sålunda
vid den statistiska undersökningens utförande visa
allt annat än framgång i livet.
Vilket ha nu de sakkunniga avsett att undersöka?
Det ånge de sakkunniga tydligt. De anföra att det
i Högre latinläroverkets i Göteborg arkiv finnes
"omfattande uppgifter över Latinläroverkets studenters
framkomst i livet" och att värdefulla upplysningar
kunna hämtas om i vad mån "studentbetygets kvalitet
kan anses vara en mätare på vederbörandes framgång
i livet", och man kommer till det resultatet att "inom
varje yrke eller yrkesgrupp framgången i livet visar
sig vara en entydig funktion av studentbetygets
valör" samt att "inom ett yrke med stora differenser
och många avanceringsmöjligheter det genomsnittliga
studentbetyget är desto högre, ju större den
ekonomiska ersättningen eller det sociala anseendet är".
Är ej denna bedömningsgrund ganska krass ocli
föga värdig en kulturnation då det gäller att
tillvarataga och eventuellt förutsäga ungdomens begåvning
och framtida betydelse för samhället. Socialt
anseende och ekonomisk ersättning göres till ensam
mätare på begåvning och kulturellt värde. Den
blygsamme, tillbakadragne, den som ej har förmåga att
armbåga sig fram är mindervärdig, obegåvad. Man
borde blygas inför en sådan bedömningsgrund.
Och förövrigt, erfordras det verkligen en statistisk
undersökning för att konstatera något sådant? Enligt
min uppfattning synes det ganska självklart att den
som har förmåga att på ena eller andra sättet skaffa
sig personliga fördelar i skolan kan förväntas även
senare i livet ha samma förmåga.
Nu kan det anföras att det för oss varken
allvetande eller allvisa människor är omöjligt att finna
någon annan jämförelsegrund än framgång i livet,
socialt anseende, ekonomisk ersättning. Däri
instämmer jag med största beredvillighet. Men det är föga
objektivt, ja föga hedrande, att då en riktig
bedömningsgrund ej kan åstadkommas välja en godtycklig,
uppenbart felaktig och att på basen av denna draga
tvärsäkra slutsatser vilka innebära dömandet, ja
utdömandet av en hel typgrupp människor.
Utredningsresultatet är sålunda med hänsyn till sina förut-
20 juni 1942
333
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
