- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
334

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 11 juli 1942 - Äro betyg horoskop? av E. Hubendick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tekn isk Tidskrift

sättningar väl riktigt men på grund av
förutsättningarnas godtyckliga och allt för materialistiska art
fullkomligt felvisande. Det torde väl även vara
sannolikt att, om t. e. en demokrati övergår till en totalitär
stat, framgång i livet, socialt anseende, ekonomisk
ersättning komme att före och efter omvandlingen i
mycket bli beroende av helt olika egenskaper hos
individen, något som även det visar
bedömningsgrundens fullständiga ohållbarhet och godtycklighet.

Även vissa andra slutsatser dragas ur
undersökningen, vilka kunna vara värda att skärskådas,
nämligen studenternas större eller mindra framgång i
fortsatta studier. "Tendensen är i stort sett den, att
med låga studentbetyg följa långvariga
examensstudier och stor utspridning av studietiderna". Nå,
den saken är ju ganska självklar. Därför behövs
knappast någon allmän utredning. Om ett skolbarn
av ena eller andra orsaken ej kan skaffa sig höga
skolbetyg är det ju rätt självfallet att när detta
skolbarn blivit högskolestudent ett motsvarande fenomen
skall visa sig; vid skolans bestämda takt låga betyg,
vid högskolan lång tid för ett visst betyg.

Men de sakkunniga draga ytterligare en slutsats
som synes mig väl förhastad. De sakkunniga anföra
"att studenter med klena studentbetyg i stor
utsträckning sakna den begåvning eller ambition, den andliga
utrustning med ett ord, som behövs för att kunna
fullfölja en begynd studiegång". Hur vågar man
komma med ett sådant påstående. Antag att ett
skolbarn lever under ekonomiskt betryck och måste
bidraga till sin försörjning genom att ge lektioner,
varför studentbetyget ej blir så gott, och under
högskoletiden även måste på liknande sätt sörja för sitt
uppehälle så att studietiden därigenom förlänges, då
är denna unga människa obegåvad eller i avsaknad
av ambition. Av många slag äro de tryck och
störande omständigheter varunder unga människor
kunna leva. Att dylika störningar nedsätta betygen
och förlänga studietiden är självklart. Men att påstå
att detta innebär bristande begåvning, bristande
ambition eller en otillräcklig andlig utrustning vittnar
om en schematiseringskonst, som endast den för det
verkliga livets förhållanden blinde, den socialt och
psykologiskt oförstående kan göra sig skyldig till, ja,
vittnar om ett generaliseringsbegär som är
skrämmande och som står i strid med förmåga till objektivt
bedömande och förmåga att ur ett siffermaterial draga
riktiga slutsatser efter det vetenskapliga tänkandets
metoder. Det mänskliga materialet är så skiftande
och de individuella påverkande yttre förhållandena så
mångfaldiga, att ett dylikt omdöme om begåvning,
ambition, andlig utrustning är i hög grad otillbörligt.
Jag försäkrar att det endast kan behövas att, såsom
stundom kan förekomma, en enda lärare vilken av
känsloskäl gör ett skolbarn nervöst och konfunderat,
kallar det idiot, ironiserar över det och dessemellan
försummar det, för att dess psyke skall bli så
påverkat att dess betyg i allmänhet bli dåliga och studierna
förlängda till tiden, ja, så påfrestat att individen får
men för livstiden. Jag erinrar mig en kamrat som
av någon anledning kommit i delo med sin
matematiklärare. Vid studentexamen påverkade läraren
pojken på ett sätt som tydligen avsåg att föra till
kugg-ning. Detta observerades av censorn, vilken övertog
förhöret och började med att uppmana pojken att
vara lugn och säga honom att ingen ville honom något

ont. Sedan censorn slutat förhöret vände han sig till
läraren med orden: "Ni ser ju att han kan." Censorn
var en av dåtidens främste matematiker i vårt land.
Hade det varit en mindre uppmärksam eller mindre
företagsam censor hade pojken troligen blivit kuggad
och enligt studentexamenssakkunniges statistiska
metod varit obegåvad eller utan ambition. Enligt samma
statistiska metod var pojken nu, på grund av
censorns ingripande, åtminstone något så när begåvad.
Vad skall man säga om en dylik statistisk metod?

Nu torde man vilja påstå, som man alltid gör, när
jag behandlar undervisningsfrågor, att jag endast
eftersträvar att klandra lärarna. Så är emellertid ej
fallet. Ingen yrkesgrupp torde kunna undgå att en
eller annan olämplig person kommer in i densamma,
ej ens lärarkåren. Utgående från detta faktum har
jag endast valt ett par extrema exempel för att visa
vart den av studentexamenssakkunnige valda
statistiska metoden för, nämligen till absurditeter.

Studentexamenssakkunniges statistiska
undersökning åtföljes av ett antal tabeller i vilka, för olika
yrkesgrupper, de olika yrkesutövarna till sitt antal
äro införda i olika betygskolumner, studentbetygen
A — 3, AB = 2 och B — 1. En allmän granskning av
hela detta material kan ej företagas här. Jag
ut-griper på måfå tre slag av yrkesutövare; en grupp
professorer, en grupp rektorer, lektorer,
seminarie-och läroverkslärare samt folkskoleinspektörer, vilken
jag kallar lärdomsskolelärare samt en tredje grupp
folkhögskole- och folkskolelärare. Jag får då följande
sammansättning,

A AB B
Antal % Antal Antal %
Professorer .. 4 21 8 42 7 37
Lärdomsskole-
lärare ..... 16 16,5 49 50,5 32 33
Folkskolelära-
re m. fi. ... 0 0 2 12,5 14 87,5

Det är ju alldeles påtagligt, att för professorer en
övervikt finnes för A-studenter, för
lärdomsskolelärare för AB-studentèr och för folkskolelärare för
B-studenter. Nå, detta är ju ej så underligt, dels i
belysning av vad tidigare anförts, dels, naturligtvis,
även av intellektuella skäl. Och utan tvivel är både
socialt anseende och ekonomisk ersättning störst för
professorer och lägst för folkskolelärare, detta må nu
vara berättigat eller ej. Men vad som bör vara
bedömningsgrunden, är väl ej anseende och penningar
utan prestation, kulturinsats, samhällsnytta. Detta
är naturligtvis omöjligt att objektivt bedöma. Men
säkerligen kunna vi påstå att det ej är a priori säkert
att en professor alltid bör sättas över en
folkskolelärare om vi använda denna riktigare och mera
kul-turbetonade bedömningsgrund. Professorns
kulturinsats kan vara ganska mager, lärdoms- eller
folkskolelärarens ofantligt hög.

Det finnes emellertid en ännu mera vägande
invändning mot den förebragta utredningen än de
föregående. Vill man göra en statistisk undersökning
över sambandet mellan studentbetyg och prestation
(för ögonblicket oavsett hur prestationen bedömes)
böra ej godtyckligt vissa betygsgrupper medtagas,
medan andra tyst förbigås. I studentexamenssakkun-

334

18 juli 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942a/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free