Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 18 juli 1942 - Från styrelsens bord, av r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Från styrelsens bord.
Med anledning av den militära
förvaltningsutredningens betänkande med förslag till organisation av
försvarsväsendets centrala förvaltningsverksamhet,
vilket Svenska teknologföreningens styrelse erhållit
på remiss, har dess beredskapskommitté bl. a.
framhållit följande synpunkter, till vilka styrelsen enhälligt
har anslutit sig.
Mot principen att varje försvarsgren förvaltar sin
tygmateriel, medan byggnadsfrågorna överlämnas till
ett gemensamt, centralt organ kunna några
invändningar icke göras. Inrättandet av ett försvarets
industriverk tillstyrkes oreserverat.
I fråga om kravet på enhetlighet inom den militära
förvaltningen anser föreningen, att större konsekvens
borde kunna ernås; detta gäller i synnerhet
organisationen av de tre försvarsgrenarnas förvaltning.
Föreningen framlägger förslag i denna riktning.
Föreningen ansluter sig helt till försvarsministerns
åsikt, att teknikens män böra beredas ökat utrymme
och inflytande inom försvarsorganisationen. Just i
detta avseende uppvisar emellertid betänkandet stora
brister, speciellt inom den föreslagna organisationen
för armé-, marin- och flygförvaltningarna, trots att
dessa förvaltningar i tekniskt och ekonomiskt
avseende skola utöva högsta ledningen av de olika
försvarsgrenarnas materielförsörjning, under det att de
rent militära angelägenheterna skola handhavas av
andra myndigheter.
Den föreslagna, alltför starka koncentrationen av
beslutanderätten till militära chefer kommer att i
många fall omöjliggöra en skyndsam och rationell
behandling av ärendena. Beslutanderätten beträffande
den tekniska och ekonomiska verksamheten bör därför
utövas av ingenjörer, som utbildats härför.
Den tekniska personalen måste till stor del
rekryteras från den civila industrien, överflyttningen av
tjänstemän måste därför kunna göras smidigt och
utan någon uppenbar försämring i
anställningsförhållandena. Detta gäller speciellt pensionsfrågan.
Försvarsväsendets industriverk.
Försvarsväsendets industriverk bör få till uppgift att
planlägga industriens verksamhet, anskaffa viss
krigsmateriel, standardisera och driva militär forskning.
Försvaret tillhöriga verkstäder och fabriker borde
sannolikt sammanföras till ett företag i bolagsform.
Planläggningen av industriens krigsberedskap torde
bliva av betydande omfattning, och den bör därför
förläggas till en särskild avdelning. En sektion av
denna avdelning bör ansvara för att industrien vid
mobilisering får behålla erforderlig arbetskraft.
Anskaffandet av materiel bör ej inskränkas till den
mekaniska industriens produkter, utan industriverket
bör även sörja för inköpen av andra fabriksmässigt
tillverkade varor såsom textilier, skodon, livsmedel osv.
Allt underhåll av vapen, fartyg, beklädnadsartiklar
m. m. bör påvila försvarsgrenarnas förvaltningar,
vilkas intendenturavdelningar böra anskaffa sådan
materiel som ej är industriellt betonad.
Beträffande verksamheten inom industriverkets
standardiseringsavdelning delar föreningen
utredningens uppfattning men anser, att normaliebyrån bör bli
den bestämmande.
Industriverkets forskningsavdelning bör bliva en
idécentral, som skall stå i nära kontakt med alla
vetenskapliga och tekniska institutioner av värde i
landet, och till vilken allmänheten och militär på trupp
böra kunna komma direkt med sina idéer. Militär i
aktiv tjänst bör beredas tillfälle arbeta på denna av-
delning, så att de färskaste erfarenheterna kunna bli
tillvaratagna. Själva tillverkningskonstruktionerna
böra överlåtas till verkstäder, varigenom de vänjas vid
dylikt arbete.
Försvaret tillhöriga fabriker och verkstäder böra
drivas såsom ett statligt aktiebolag. I detta bolag
bör industriverkets chef vara styrelsens ordförande.
Den förlust som verksamhetens karaktär av
beredskap torde medföra bör skiljas från driftkostnaderna
och ersättas genom särskilt anslag, jämförligt med
en försäkringspremie. Att söka dölja förlusterna kan
lätt leda till misstro från allmänhetens sida.
Arméförvaltningen.
Det är av största betydelse för arméförvaltningens
effektivitet, att dess organisation anpassas efter den
tekniska och ekonomiska verksamhetens krav. Detta
har dock ej skett i förslaget. Varken organisationen
eller personalen är tillräckligt tekniskt och
merkantilt betonad. Föreningen stöder denna sin uppfattning
på en ingående, detaljerad kritik av den föreslagna
organisationen och belyser sina förslag genom ett av
föreningen utarbetat organisationsschema. Bland
annat skulle enligt förslaget den civilmilitära
ingenjörspersonalen utgöras av 22 arméingenjörer. Enligt
föreningen erfordras ett 50-tal dylika ingenjörer, varav
10 à 15 i ledande ställning.
De extraordinarie ingenjörerna äro allt för få och
ha genomgående placerats i allt för låga
löneställningar, för att det skulle bli möjligt att anställa
tillräckligt kvalificerad personal. I stället för som
föreslagits 46 e. o. ingenjörer uppskattar föreningen
behovet till ca 150, varav ett tillräckligt antal
byråingenjörer.
Marinförvaltningen.
Ifråga om marinförvaltningens uppgifter och
grunderna för dess organisation har föreningen principiellt
intet att erinra. Den inre organisationen däremot
synes i vissa avseenden vara mindre ändamålsenlig.
Huvudsakligen i så måtto att den tekniska personalen
icke beretts tillräckligt inflytande och följaktligen
icke kommer att rationellt utnyttjas. Även på dessa
punkter underkastas förslaget en ingående kritik.
Flygförvaltningen.
Flygförvaltningens organisation finner föreningen i
de flesta avseenden ändamålsenlig och rationell. Även
här göras dock en del påpekanden, utan att det dock
är fråga om några större ändringar.
Försvarsväsendets fortifikationsförvaltning.
Glädjande nog har utredningen i stor omfattning
utnyttjat civil teknisk sakkunskap vid utformandet
av fortifikationens förvaltning. Icke desto mindre
har enligt föreningens bestämda uppfattning den
tekniska sakkunskapen inom byggnadskonsten i
allmänhet icke beretts det inflytande, som är sakligt
motiverat och ur ekonomisk synpunkt önskvärt.
Förslaget att centralisera fastighetsförvaltningen
till ett enda organ är rationellt och ur teknisk
synpunkt ändamålsenligt. Med hänsyn till de skilda
militära intressena och verksamhetens stora omfattning
torde det vara nödvändigt med en komplettering av
den centrala förvaltningen genom en verkligt
kompetent, regional och i vissa fall lokal representation från
de olika försvarsgrenarna. Även i den regionala och
lokala förvaltningen bör den tekniska fackkunskapen
bli representerad.
346
18 juli 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
