- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
365

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 8 aug. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

HÄFTE 32 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 8 AUG.

ÅRG. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2

INNEHÅLL: Jordbruksarbetets rationalisering, av ingenjör Nils Berglund. ■—Matematikern och industrin,
av Thornton C. Fry. — Från industrilaboratorierna. — TNC. — Notiser. — Tekniska föreningar.

Jordbruksarbetets rationalisering.

Av ingenjör NILS BERGLUND.1

Den svenska jordbruksproduktionen har länge varit
i tilltagande. Så t. e. har på en mansålder
växt-produktionen nära fördubblats. Detta har skett icke
så mycket genom uppodling av ny mark som genom
stegrad avkastning per hektar, åstadkommen genom
växtförädling, åkerjordens dränering, bättre
jordbearbetning o. d.

Samtidigt stegrades produktionen från
djurstallar-na ännu mycket mera tack vare rationellare
utfodring, avelsarbete som förbättrade husdjuren osv.,
med resultat att mjölkproduktionen 3-dubblades och
fläskproduktionen 4-dubblades.

Genom denna intensivare jordbruksdrift hade
livsmedelsproduktionen vid krigsutbrottet 1939
lyckligtvis kommit upp till så hög nivå, att Sverige var
praktiskt taget självförsörjande beträffande brödsäd,
potatis, socker, smör, fläsk, ägg o. d.

Under samma tidsperiod minskade den med
jordbruk sysselsatta befolkningen. Sedan år 1880
reducerades den med i runt tal 100 000 för vart årtionde,
eller tillsammans något mer än 1/s mill. människor.

Om vi nu sammanställa dessa två fakta, nämligen
att den i lantbruket arbetande befolkningen minskat
samtidigt med att produktionen ökat, komma vi
tydligen fram till det förhållandet, att
produktionsvolymen per enskild person i jordbruksarbetet starkt
ökat. Detta har givetvis framtvingat ett bättre
utnyttjande av den mänskliga arbetskraften i
jordbruket. Till denna rationalisering av
jordbruksarbetet ha flera åtgärder bidragit, såsom

att det i driften insatts allt flera och allt
effektivare redskap och maskiner,

att åkerfälten dränerats och flertalet öppna diken
på grund därav kunnat läggas igen, vilket berett väg
för maskindriften,

att sådana växter eller sorter odlats, som äro
mindre arbetskrävande,

att betesmarker placerats i närheten av
ladugården i stället för i ägornas periferi eller i skogen,
varigenom djurskötseln underlättats,

att arbetet i ladugårdarna så organiserats, att det
blivit mindre spilltid och mindre förflyttningar,

att byggnaderna utformats lämpligare, så att
transportanordningar m. m. kunnat inmonteras.

Samtliga dessa åtgärder äro i och för sig intressan-

1 Föredrag vid Svenska teknologföreningens utflykt till
Lantbrukshögskolan i Ultuna den 30 maj 1942.

ta, men alla kunna icke här tagas upp till behandling.
Jag måste begränsa mig till den förstnämnda, som
också varit den verksammaste, nämligen insättandet i
driften av flera och effektivare redskap och maskiner.

Redan under 1880-talets senare hälft framkommo så
viktiga maskiner som slåttermaskinen, självbindaren,
radsåningsmaskinen och tröskmaskiner med rensverk.

Elektrifieringen.

Vid 1900-talets början togo fotogenmotorerna på
allvar upp konkurrensen med körvandringar och
ånglokomobiler. Det var emellertid först på 1920-talet,
som en verkligt revolutionerande förändring ägde
rum. Denna epok kännetecknas bland annat av att
de elektriska kraftnäten byggdes ut fram till
lantgårdarna. Den elektriska motorn möjliggjorde en
snabbare och fullständigare mekanisering av
arbetena inomhus än som skulle kunnat ske med
förbränningsmotorer och gav därmed ökad spridning åt
gröp-kvarnar, rensningsmaskiner för säd, sågar för
ved-kapning, mjölkningsmaskiner och hissar och gjorde
det möjligt för de egentliga bondejordbruken att
skaffa egna små tröskverk. Även under 1930-talet,
sedan flertalet kraftnät redan utbyggts, har
elektriciteten bidragit till ökad arbetslättnad, i det att de
redan elektrifierade gårdarna tagit elektriciteten
alltmer i anspråk.

Traktordriften.

Större delen av jordbruksarbetet utanför
djurstallarna försiggår på fälten. Även för fältarbetena
kom motorkraften att bli avgörande. De första
traktorerna anskaffades redan för 30 år sedan, men ännu
år 1920 var traktorbeståndet icke fullt 1 000 st. År
1930 hade antalet stigit till omkring 6 000. På
nyåret 1937 var det uppe i närmare 9 000. Vid
krigsutbrottet 1939 hade det svenska jordbruket anskaffat
19 000 vanliga traktorer och närmare 4 000 dragbilar,
eller s. k. epatraktorer, dvs. traktorer som av smeder
ombyggts av begagnade lastbilar. Vi finna sålunda,
att den verkligt starka motoriseringen av
fältarbetena skett på 3 år, nämligen åren 1937, 1938 och 1939.

Anskaffandet av traktorer betyder för den enskilda
gården ett stort tillskott i dragkraft, och detta även
om två eller tre hästar säljas vid traktorköpet, såsom
ofta sker på större eller medelstora gårdar. En
medelstor traktor, som på remskivan vid stationär drift
utvecklar i genomsnitt 20 hk, presterar nämligen vid

25 juli 1942

365

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free