Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 8 aug. 1942 - Jordbruksarbetets rationalisering, av Nils Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
dragarbete på fältet mellan 8 och 12 hk alltefter
markens beskaffenhet.
I en tid som den nuvarande, då stora
ansträngningar måste göras för uppehållandet av
livsmedelsproduktionen, är det också intressant att se, vad
traktoranskaffningen betytt för hela landets
jordbruk. Utgå vi från nyssnämnda antal traktorer,
nämligen 19 000 + 4 000 = 23 000, och antaga, att
dessa kunna i dragkroken utveckla i genomsnitt 9 hk,
finna vi, att de tillsammans representera en
motor-dragkraft på något över 200 000 hk.
Som jämförelse kan nämnas, att det i jordbruket
finnes ca 450 000 hästar i arbetsduglig ålder. Eäkna
vi vidare med, att en häst vid ihållande arbete
utvecklar något mera än 1 hk, se vi, att
motordrag-kraften nu utgör icke mindre än 1/3 à 1/4 av den totala
dragkraften i jordbruket.
I händelse av krig skulle traktorerna betyda ännu
mycket mera, enär många hästar då bleve uttagna till
krigstjänst och traktorerna därför måste köras i skift
långt mera än som göres i fredstid.
Det är sålunda icke att förvåna sig över, att
statsmakterna på allt sätt söka medverka till att
traktorerna kunna hållas igång. Hittills har flertalet
traktorer fått viss tilldelning av motorfotogen eller
solarolja. Dock ha undan för undan grupper av traktorer
avstängts från dylik tilldelning och hänvisats till
gengasdrift. Man började därvid med att avstänga
flertalet större traktorer, eftersom dessa förbruka
mycket bränsle per timme och dessutom vanligen
begagnas på stora gårdar, som köra dem lång tid
årligen. Den 1 juli i år bli emellertid även de flesta
medelstora traktorerna avstängda från tilldelning av
flytande bränsle. Sammanlagt bli då
uppskattningsvis 12 000 traktorer hänvisade till gengasdrift. Av
dessa äro hittills omkring 7 000 redan monterade för
gengas. — Endast omkring 6 000 småträktorer
beräknas tills vidare få flytande bränsle, nämligen
motorsprit (motyl). Man kan dessutom räkna med, att det
fortfarande finnes små kvantiteter motorfotogen hos
traktorägare som sparat något för de mest angelägna
arbetena under 1942.
På detta sätt har traktorbeståndet — trots
importsvårigheterna — hittills i stort sett kunnat hållas
igång. För varje månad blir dock det flytande
bränslet i jordbruket allt knappare, och det blir därför
nödvändigt, ätt ännu flera traktorer överföras till
gengasdrift.
Det är emellertid inte nog med att det finnes
bränsle till traktorerna. Det måste också finnas någon
som kan köra dem i händelse av allmän mobilisering,
då flertalet ordinarie traktorförare kallas till
vapen-tjänst. Till varje traktor böra därför om möjligt
finnas 2 reservförare. Som sådana lämpa sig särskilt
pojkar i åldern 16—19 år. Flertalet av dessa kunna
läras upp och tränas av gårdarnas egna ordinarie
traktorförare. Andra ha dåligt tillfälle till utbildning
hemma, och för dem anordna hushållningssällskapen
över hela landet traktorkurser på uppdrag’ av Statens
arbetsmarknadskommission.
Moderna vagnar för transporterna.
Om också traktorerna äro aldrig så värdefulla för
egentliga fältarbeten, kunna de tills vidare endast i
liten omfattning ersätta hästarna, när det gäller trans {+-+}
porter, såsom av säd, hö, rotfrukter, gödsel, kalk,
fodervaror, virke, ved osv. Att dessa transporter
jämte andra körslor äro synnerligen betydande,
framgår därav, att transportarbetet utgör ca hälften av
dragarbetet i jordbruket.
Skola traktorerna bli till full nytta, böra därför
de på gården kvarvarande hästarna utnyttjas bättre
än som tidigare skett. Detta framstår som ännu
mycket nödvändigare i nuvarande tid, då en del hästar
tagits i anspråk för militärt bruk. Vid allmän
mobilisering komme det att råda en ytterlig knapphet på
hästar. Man behöver därför inrikta sig på att köra
större lass och flera lass per dag med varje häst.
Detta sker effektivast genom övergång från
järnbeslagna trähjul till luftgummihjul, ty härigenom
minskas på horisontell väg dragbehovet till i runt tal
hälften. Gummibristen verkar självfallet
återhållande på en dylik rationalisering av jordbrukets
transportmedel, men jag är övertygad om, att när freden
en gång kommer, det blir en stor efterfrågan på
gummiringar till hästfordon — och förresten också
till flera av lantbrukets maskiner, såsom småträktorer
och självbindare, dvs. sådana för vilka det är
viktigt, att rullningsmotståndet är lågt.
Jag har nu uppehållit mig vid några av de
viktigaste tekniska hjälpmedlen. Många andra äro
förtjänta att här nämnas, såsom de moderna tröskverken
och skördetröskorna, spannmålstorkarna,
transport-fläktarna, de numera mycket ändamålsenliga
handredskapen osv. Att maskinerna icke blott
förbättrats utan också verkligen anskaffats till åtminstone
större och medelstora jordbruk framgår bl. a. därav,
att arbetsbesparande redskap och maskiner numera
begagnas allmännare i Sverige än i något annat land
i Europa.
Intensivare och lättare arbete genom maskinerna.
När man talar om jordbruksarbetets rationalisering,
menar man väl främst inbesparing av arbetstimmar
eller ökning av arbetsprestationen. Maskinarbetet i
jordbruket betyder emellertid inte bara detta.
Traktordriftens största ekonomiska värde ligger kanske
däri, att arbetet med traktorns hjälp kan bedrivas
mycket intensivare under de bråda perioderna, såsom
sådd och skörd.
Jordbrukarens strävan efter ökad mekanisering
beror dessutom på att maskinerna bereda lättnad i det
kroppsligen tunga jordbruksarbetet. När den
arbets-samma slåttern med lie ersattes med slåttermaskin
eller självbindare, få hästarna utföra det tunga
muskelarbetet och människan vara den som dirigerar
och manövrerar maskinen. Det tunga arbetet med
upplangning av hö medelst högaffel på trånga
foderskullar har vid ombyggnad eller nybyggnad ändrats
till hissarbete, varvid sålunda hissmotorn utför
lyftarbetet och människan endast behöver dirigera denna
mekaniska anordning. Mjölkning för hand har vid
allt flera mindre besättningar börjat ersättas med
maskinmjölkning, inte därför att den senare är
billigare utan därför att den avlastar ett tungt arbete, som
därtill i vårt land i allmänhet påvilat de gifta
kvinnorna, som redan förut ha nog av att sköta hemmet.
Hur rationaliseringen verkat.
Redan i inledningen framhöll jag, hurusom
övergången till maskinarbete i förening med andra
rationaliseringsåtgärder möjliggjort en ökad arbetspresta-
366
15 aug. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
