- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
368

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 8 aug. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

enkla maskiner och redskap för det mindre
jordbruket.

I avvaktan på flera småmaskiner kan dock den
mindre jordbrukaren själv vidtaga åtgärder för att
komma i åtnjutande av den lättnad, som
maskinarbete innebär. Jag syftar därvid på att maskiner
i det mindre jordbruket kunna begagnas gemensamt.

Gemensam användning av maskiner.

Sådan gemensam användning av maskiner har
sedan gammalt praktiserats bland annat i den formen,
att en lantbrukare lånar ut sin maskin åt grannar.
Det har emellertid också länge förekommit, att en
enskild företagare, vanligen lantbrukare, ibland smed
eller bondson, anskaffat en maskin, t. e. ett
tröskverk, en självbindare eller en traktor, för att med
denna utföra arbete åt grannarna mot viss avgift.
Vidare förekommer ofta gemensamt inköp, alltså
maskinbolag eller maskinförening.

För att något belysa dylikt samarbete kan jag
anföra, att vid en av de undersökningar, som utförts
av Jordbrukstekniska föreningen, det framgått att
mindre jordbrukare, som anskaffat en självbindande
skördemaskin och använt den på den egna gården i
blott 15 timmar effektiv arbetstid per år, kört med
denna åt grannar under i genomsnitt 80 timmar
årligen. Varje självbindare har därvid betjänat mellan
5 och 10 gårdar. I dessa fall har bindaren utnyttjats
på smågårdarna lika fullständigt som sker på en gård
med 90 hektar åker.

Mången har den uppfattningen, att ett arbete, som
är så beroende av att utföras vid rätt tidpunkt som
skörden, icke lämpar sig för gemensam användning
av de erforderliga maskinerna. Sant är, att den
småbrukare, som är beroende av när självbindarens ägare
får tid att skära säden åt honom, icke har full
frihet att välja skördedag, men redan nu finnes det i
Sverige många tusen småjordbrukare, som få sin säd
skuren på detta sätt utan att behöva äga självbindare.

För framtiden kan man mycket väl tänka sig en
ytterligare utvidgning av det gemensamma
användandet av maskiner i det mindre jordbruket. Det

synes nämligen inte vara något hinder för att en
person tager dylik verksamhet att hyra ut maskiner som
yrke — vilket faktiskt några redan gjort i mindre
skala — och anskaffar en hel liten masMncentral, till
vilken jordbrukarna i orten kunna vända sig, då de
önska få ett visst maskinarbete utfört, såsom
harv-ning, plöjning, skörd, tröskning eller kapsågning av
ved, eller då de önska hyra ett redskap som de mera
sällan ha behov av, t. e. kalkningsspruta,
bestoft-ningsapparat o. d.

Kan nu timkostnaden på detta sätt reduceras
åtskilligt, blir maskinanskaffningen till det mindre
jordbruket huvudsakligen ett kapitalproblem. För att få
även detta löst ha statsmakterna lagt upp en särskild
lånefond, benämnd Jordbrukets niaskinlånefond, ur
vilken mindre jordbrukare kunna låna på förmånliga
villkor för gemensamt nyttjande av dyrbarare
maskiner.

Vare sig nu lantbruksmaskinerna anskaffas för
gemensamt bruk eller enbart för den egna gården, vilket
senare ger mest oberoende och därför med all
sannolikhet även i framtiden kommer att vara det
vanligaste, måste jordbrukarna — som denna hastiga
överblick visat — alltmera övergå till maskinarbete,
och därför måste även de institutioner, som arbeta
för jordbruksarbetets rationalisering, göra ännu större
insatser genom forskning, provning och
upplysningsverksamhet.

Framtidens lantbruksmaskiner böra vara så enkla
som möjligt men ändock funktionsdugliga under vitt
skilda betingelser; de måste vara hållbara men
ändock kunna säljas till relativt lågt pris. Att
uppfylla alla dessa önskemål ställer givetvis stora krav
på de personer, som i industrien skola utföra
nykonstruktioner eller leda tillverkningen. Uppgiften är
emellertid icke enbart svår, den är också tacksam,
ty ändamålsenliga maskiner röna stor efterfrågan.
Man får därför hoppas, att den lilla skara ingenjörer,
som nu ägnar sig åt de tekniska uppgifterna på
lantbruksmaskinernas område, skall växa, om inte förr
så när freden en gång kommer och knappheten på
material och arbetskraft inte blir så stor som nu.

»

Matematikern och industrin.

Av THORNTON C. FRY.

Statistikens uppgift inom industrin.

Statistikens kontaktpunkt med affärslivet är en helt
annan än matematikens. Statistiken har nämligen
hittills huvudsakligen använts inom sådana områden —
försäkringar, ekonomiska förutsägelser,
marknadsöversikter — som falla inom det ekonomiska området.
Emellertid kan den statistiska teorin vara av mycket
stor nytta inom industrin, ehuru den hittills för detta
ändamål endast använts i begränsad omfattning.

Med statistiker mena vi här en person, som är
utbildad i matematisk statistikteori, men inte en som
samlar data, ritar tabeller eller kurvor, ehuru ordet
oftast användes i denna senare bemärkelse.

Det finns därför en mycket stor skillnad mellan an-

talet statistiker inom industrin och det antal
människor, som syssla med någon form av statistik.1

Dr W. A. Shewhart, forskningsstatistiker hos Bell
Telephone Laboratories, har givit följande definition
på det område inom industrin, där statistiken kan
tänkas finna användning:

"Eftersom induktiva slutledningar endast äro
sannolika, eller — med andra ord — eftersom
upprepningen av vissa processer under huvudsakligen sam-

i Medlemsantalet 1 American Statistical Association, som
ägnat sig åt statistik i alla dess former, är 277, medan
American Institute of Mathematical Statistics, som endast ägnar
sig åt den statistiska teknikens utveckling, endast har 10
medlemmar.

368

15 aug. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free