- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
379

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 15 aug. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Vid vagnens konstruktion böra givetvis alla den
moderna teknikens möjligheter till lättbyggnad
komma till användning. Fördenskull bör man emellertid
i berörda konstruktionselement icke avvika från en
sådan järnvägsstandard, som ger vagnen obegränsad
användbarhet i järnvägstrafik.

Så långt frågan om motorvagnstågets tekniska och
ekonomiska förutsättningar ur driftsynpunkt. Ett
annat område som bör behandlas, utgör
underhålls-synpunkterna. Underhållskostnaderna kunna
emellertid icke utan ett synnerligen omfattande underlag
siffermässigt framläggas. Ej heller med ett sådant
tillgängligt för befintlig materiel skulle resultat
kunna uppnås, enär i vårt land erfarenheter saknas
för jämförelsen med det nya fordonsslaget. Några
allmänna överväganden skola emellertid göras.

Det bör först framhållas, att motorvagnen
konstruktivt sett är en vagn med inbyggt maskineri. Vid
verkstadsmässig behandling av fordonet behövas
sålunda tre verkstadsavdelningar: den egentliga
vagnverkstaden för vagnkorgen med tillbehör, boggier,
axlar med hjul osv., samt motor- och elektrisk verkstad.
Behovet av lokaler blir således här lågt, då
vagnverkstad alltid finnes och för de små
behandlingsobjekten, som motormaskinerierna representera,
endast ett mindre annex till denna erfordras.
Lokverkstaden kan i många fall helt bortgå, då
det reducerade antalet tjänstgörande lokomotiv
kan behandlas centralt på ett mindre antal
verkstäder.

I motorvagnsförslaget enligt fig. 5 har särskild
vikt lagts på lättåtkomlighet för de för slitage mest
utsatta delarna, nämligen motormaskineriet.
Motorerna och generatorerna böra kunna uttagas genom
öppningar i vagnsidorna, alltså utan att vagnen
behöver lyftas eller större takdelar borttagas. Om man
för detta ändamål anskaffar t. e. på hjul gående
kranar, kan utbyte av motorer ske på ganska kort
tid. Samma lättåtkomlighet skall givetvis gälla även
för i underredet m. fi. ställen placerade
hjälpmaskine-rier. Med sådana åtgärder vidtagna inses, att
vagnens verkstadstid och därmed verkstadskostnader
såväl vid de regelbundna revisionerna som vid tillfälliga
reparationer kunna hållas på en låg nivå. Det
förutsättes, att vid sådana tillfällen i reserv stående
nyreviderad materiel finnes tillgänglig att omedelbart
inmonteras. En motorvagn innehar i detta
hänseende den slående fördelen, att de för slitage
utsatta delarna icke behöva revideras och repareras
medan fordonet väntar. Denna fördel kan man taga
vara på endast vid så konstruerade fordon, att ett
fåtal standardiserade element (motorer, generatorer
osv.) ingå däri. Yid olika storlekar hos fordonet
införas då dessa element blott i olika antal. Att
konstruera fordonen så bör utan större svårighet kunna
åvägabringas, då man i detta fall rör sig på
jungfrulig mark och redan från början kan planlägga sina
konstruktioner med detta mål för ögonen.

Sammanfattning.

Med det ovanstående har ett försök gjorts att
påvisa, hurusom med införande i större skala av
motordrift för persontrafiken på smärre linjer ett
järnvägsföretag kan erhålla större ekonomiskt utbyte av
denna trafik, och att detta kan uppnås i dubbel måtto.

För det första kan man med motorvagnar, som ha
en väsentligt högre utnyttningsgrad än ånglok,
anordna ett större antal smärre tåg, varav en del
läggas för genomgående trafik. Härigenom erhålles en
inkomstökning för järnvägen,, i det att
tåglägenheterna bli mer begärliga än andra trafikmedel.
Förutom det större antalet turer tillhandahålles nämligen
även den för järnvägsdrift karakteristiska
bekvämligheten och snabbheten.

För det andra är driften och underhållstjänsten
vid motorvagnsdrift betydligt lägre än för ångtågen,
så att alltså en utgiftsminskning kommer till stånd.
De lägre utgifterna kunna sammanställas ur följande
poster: 1) mindre tågpersonal (2 personer i stället
för 3), 2) mindre utgifter för anläggningar för
bränsleförsörjning osv., 3) lägre kostnader för
underhålls-tjänsten. Den sistnämnda posten torde vara den
viktigaste, då linjeunderhållet och underhållet i
verkstad tillsammans torde utgöra lejonparten av
utgiftskostnaderna, samtidigt som där mest står att vinna.

Det som skulle förhindra en utveckling i antydd
riktning, och kanske för lång tid framåt, är
kapital-utläggen för fordonen samt övriga med en
omläggning förenade engångskostnader. Att dessa just nu
kunna vara avskräckande ligger i öppen dag, och
likaledes kunna de vara svåra att komma över den
dag då kriget är slut och en påföljande eventuell
nedgångsperiod korsar alla större
nyanskaffningsplaner. En sak torde dock vara sann: en förändring
till det bättre av en stor del av våra järnvägars
rullande materiel är efter teknikens nu erhållna
landvinningar, näringslivets allmänna utveckling, den
sociala standarden osv. nu eller i en snar framtid
särdeles av behovet påkallad; med det ovanstående
har ett alternativ framlagts, som otvivelaktigt pekar
i sådan riktning.

Håll hjulen gående!

Svenska smörjoljeimportörers förening har som ett
led i kampanjen för större sparsamhet med vårt lands
sinande förråd av smörjoljor låtit trycka en tilltalande
och manande affisch i fyra färger och med bilden av
en smörjkanna med fallande droppar mot bakgrunden
av några kugghjul och med texten: "Slösa ej! Utan
olja — intet arbete!"

Det är föreningens förhoppning att denna affisch
måtte finna
vidsträcktast möjliga spridning
inom industrien så att
dess manande ord
tvingas på alla dem som i sin
dagliga gärning
handskas med våra dyrbara
smörjmedel! I denna
be-hjärtade vädjan har
Teknisk tidskrift all
anledning att instämma!

Affischen kan till ett
pris av endast 20 öre
per styck rekvireras
från föreningens
sekretariat, Wallingatan
44, Stockholm, telefon
20 52 16, 20 52 17.

18 juli 1942

379

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free