- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
399

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 29 aug. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tekn i sk Ti ds kri ft

läge av kraften i förhållande till konstruktionens
mittlinje. Inom tillnärmelsevis rak del av konstruktionen
kommer detta alltid att giva konstant
avskärnings-kraft. På en sträcka av ca 14 m’ i bågställningens
hjässa var spikdelningen konstant, 6 st. per m, och
enligt förordningens princip bör avskärningskraft
befaras av konstant värde. Lasten per spik kan därför
ha väntats vara konstant inom hela den del av balken,
som riskerade knäckning i sidled. Uppkomsten av
en dylik snedställning på tryckande kraften kan bero
av åtskilliga detaljer. Ojämn anliggning i upplagen
eller ensidig ökning resp. minskning av fukten i
ställningen kunna medverka.

Om förordningarnas avskärningskraft om 2 % av
normalkraften inträffat, skulle (se sid. 48, 1942) lasten
per spik i hjässan blivit ca 570 kg. Som enligt vad
jag visat (se sid. 48, 1942) knäckningsrisk inträffar
vid ca 70 kg per spik, kan förordningarnas
avskärningskraft minskas åtta ggr eller till 1 : 400 av
normalkraften och dock knäckningsrisk föreligga. Detta
betyder, att en förskjutning av trycklinjen i sidled
vid upplagen om ca 35 cm från mittlinjen är nog för
att förklara raset, även om ställningen var exakt rak.
(Se fig. 1 a.)

Härtill kommer att, som jag påpekat, ställningen i
plan sett kan ha haft en viss sidoutböjning (sid. 48,
1942). Härav (se fig. 1 b) uppkommer
avskärningskraft med samma effekt som enligt ovan uppstår av
trycklinjens snedställning. Antages att i plan sett
ställningen haft en inflexionspunkt på mitten med
lika utböjning å ömse hälfter i jämn båge från
landfäste till mittpunkt och med största nedböjning ca
9 cm, så får man en avskärningskraft vid mitten av
ca 1 : 370 av normalkraften. Är bågens kurva
ungefär en parabel, minskas denna avskärningskraft 7 m
från mitten till ca 1 : 410 av normalkraften, dvs. den
är praktiskt taget konstant på den sträcka, inom
vilken sidoknäckning kan befaras och lasten pr spik
tillnärmelsevis konstant.

Dessa risker för uppkomst av avskärningskraft av
tillräcklig storlek att vålla den last pr spik, som kan
ge knäckningsrisk har jag redan klarlagt (sid. 48,
1942). Som emellertid varken de båda författarna eller
entreprenörens konstruktör synas ha förstått saken,
illustrerar jag den nu med vidstående fig. 1. Å
figuren visar a en i plan rak ställning, där
tryck-linjen, på sätt soni förordningen för
järnkonstruktioner anger, kommit att ligga i vinkel mot den
streck-prickade mittlinjen och sidoförskjuten ca a ;= 35 cm
vid vardera landfästet, b änger trycklinjen liggande
centriskt vid respektive landfästen och broställningen
bågformig i plan med största utböjning, f, ca 9 cm.
c visar kombinationen av a och b med
sidoförskjut-ning a ~ ca 18 cm vid vardera landfästet och största
utböjning, /, ca 4,5 cm. De tre fallen giva risk för
sidoknäckning på ca 14 m längd vid hjässan och
tillnärmelsevis konstant last per spik inom detta farliga
område. Fallet c anger en kombination av mycket
små avvikelser i ställningsbygget med mycket liten
skevhet i trycklinjens läge och dock tillräckliga att
tillsammans vålla knäckning i sidled i hjässan.

Orsaken, att knäckningsrisk uppstått just i
hjässpartiet, är att spikningen där var gles och ca 6 st.
spik per m och plankfog. Civilingenjör Häggbom
åberopar som stöd för användandet av sin
spikade konstruktion att den tillåtna spikbelastningen

Fig. 1. Planritning av träbåge med exe. tryeklinje.

bestämdes enligt Stoy: Tragfähigkeit von
Nagelver-bindungen im Holzbau. Berlin 1935. I denna bok
läses på sid. 3 (från samma sida, är civilingenjör
Häggboms citat av beräkningsmetoden hämtat!):
"Von ausschlaggebender Bedeutung fur die
Tragfähigkeit genagelter Verbindungen ist das S c h w i
n-den des Holzes. Da man praktisch immer mit
mehr oder weniger frischem Holze rechnen muss —
derartiges Holz lässt sich zudem auch arn besten
nageln — entstehen infolge des Schwindens des Holzes
zwischen den einzelnen Brettern Fugen, durch die
die Reibung (Holz auf Holz) zunächst ausgeschaltet
wird. Nach DIN 1052 ’Bestimmungen fiir die
Aus-führung von Bauwerken aus Holz im Hochbau’ —
§ 8, Yerbindungsmittel — ist die zulässige Last
(Ge-brauchlast) aus der mittleren Yersuchbruchlast mit
dreifacher Sicherheit zu errechnen; die verbundenen
Teile dürfen sich unter der zulässigen Last
gegen-einander höchstens um 1,5 mm verschieben." Här har
Stoy lämnat klart besked, att springor praktiskt taget
alltid uppstå mellan plankorna i en spikad
konstruktion och att man därför måste se bort ifrån friktionen
mellan plankorna. Civilingenjör Häggbom har själv
angivit, att han utförde sina beräkningar till
ställningsbygget enligt Stoy. Hur har det då varit
möjligt för honom att negligera faran av springors
uppstående mellan plankorna? Är det rimligt att på
grund av obestyrkta gissningar om luftfuktigheten i
Ädalen sommaren 1939 negligera Stoys anvisning,
som dock står i överensstämmelse med all erfarenhet
om träkonstruktioner. Är det rimligt att
civilingenjör Häggbom i strid mot träspecialistens råd och mot
all erfarenhet skulle tagit sådana risker, som här
förelåg.

Uppgiften att Stoy skulle för enskärs förband
angivit ett tillåtligt medelvärde av hålkanttryck
beräknat av P:ad .{däri ae= planktjocklek, d—
spikdiameter) om 60 kg per cm2 vid a : d:=6,45 är
missvisande. Värdet finnes i ovan angiven bok
(hänvisningarna nedan gälla alla samma bok), sid. 33,
tabell 5 och avser cylindrisk spik, diameter 3,1 mm,
i 20 mm bräder, men i Sandö var spiksektionen
kvadratisk med 8 mm sida och planken 50 mm. I samma

29 aug. 1942

399

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free