- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
402

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 29 aug. 1942 - Problemet Sandöraset, av Ernst von Post, Arvo Ylinen, Carl Forssell, E. Nelander, Justus Österman och Ivar Häggbom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Porj,fy uf ningor hoj en jkivo över k ad
a/ konjtont avjkörningjkraft.

_J icåk

T

4» a

Upplödning
po Jidol.

Avi ojining
på jida 2.

Deformationer vid jkivons knockning.

Fig-, i.

bördes förskjutning (i det manuskript, som ej
publicerats),

b) G bestämmes med hänsyn till att en
initialförskjutning antages hava ägt rum i stötfogarna mellan
planken (1941, 30/8 h 35),

c) G bestämmes med hänsyn till att ställningen
antages vara uttorkad och på den grund längsgående
springor mellan bredvidliggande plank förefunnits
ävensom sidoutböjning i hjässan (1942, 31/1 h 5),

d) G bestämmes med hänsyn till att en
sidobelastning antages varit för handen (1942, 11/4 h 15), samt
nu slutligen

e) G bestämmes med hänsyn till att ställningens
mittparti antages hava en i förhållande till
ställningens längdriktning sned sträckning och således ingen
sidoutböjning i hjässan (1942 detta häfte).

Yi hava tillåtit oss att redan i vårt första
bemötande bestämt hävda, att den av F. använda
utgångsekvationen icke utan vidare gäller i
föreliggande fall. Då F. trots påpekande härom och utan att
tillmäta de härför framlagda synpunkterna något
beaktande fortsatt med att använda denna ekvation
utan att å sin sida framlägga sakliga argument
härför och utan att klargöra ekvationens
giltighetsområde, hava vi vidare tillåtit oss att fästa hans
uppmärksamhet på att även utomstående hava ansett,
att den av honom använda utgångsekvationen icke
är lämplig. Vi hava hänvisat till en artikel av E.
Amstutz i Schweizerische Bauzeitung från år 1941.
Diskussionen har detta oaktat fortsatts av F. från
samma utgångspunkt, Vi nödgas därför nu
konstatera, att ytterligare en utländsk fackman, professorn
A. Ylinen, Helsingfors, efter genomförd ingående
undersökning om användbarheten av F:s ekvation
för beräkning av lcnäckningsspänningen i ställningen
måst fastslå, att den utgångsekvation — av Ylinen
betecknad som formel nr 36 — som av F. användes,
för att föra denna diskussion, icke kan användas i
föreliggande fall. Ylinen skriver nämligen i detta
häfte följande:

"formeln (36) kan alltså icke användas".

Härmed synes det lämpligast, att av F. använd
ekvation för beräkning av kritiska påkänningen
avföres från vidare diskussion.

2) Vi hava vidare tillåtit oss att framställa
erinringar mot F:s tillämpning av denna olämpliga
utgångsekvation. I fråga om de av våra erinringar
härutinnan, som F. över huvud taget sökt att bemöta,
är nu att konstatera, att F. om sitt "bevis" för
tangentmodulens riktighet anför, att vi sökt vår

"räddning i påståendet, att i broställningen skulle
kraften pr spik icke ha varit konstant, och därför
skulle min (F:s) undersökning icke gälla". Det torde
vara av intresse att härtill konstatera, att vår
erinran (sid. 182) mot F:s "bevisföring" för
tangentmodulen var en helt annan, nämligen att den
sidobelastning q, som var en nödvändig förutsättning för
"beviset", icke förefunnits med de alldeles speciella
egenskaper, som densamma av F. vid "bevisföringen"
utrustats med. Vi konstatera även, att nämnda
sidobelastning q, som enligt F:s förra inlägg kan
kombineras med normalkraften N = ± 0 och alltså_ är
oberoende av denna, icke kan av F. i förra inlägget
hava avsetts att vara den av excentrisk normalkraft
orsakade avskärningskraften. Det synes oss, som om
diskussionen hade vunnit i klarhet, om denna
åtskillnad även hade bibehållits i F:s slutinlägg, särskilt
då målet för F:s inlägg, enligt vad han själv
meddelar, varit, "att även den, som icke är specialist,
skall kunna förstå huvuddata".

Det av F. framförda påståendet, att lasten per spik
var konstant, har nu av F. begränsats till att lasten
per spik var konstant eller nära konstant å en
kortare sträcka i mitten under förutsättning, att
ställningen haft en i förhållande till sin längdriktning sned
sträckning vid hjässan. F. kombinerar vidare å sin
fig. 1 sidoförskjutning och utböjning. Det kan
konstateras, att det varit av större intresse, om F.
kombinerat sin fig. 1 i detta häfte med sin fig. 6 å sid.
357, 1941, och därvid påvisat, att lasten per spik
alltjämt var konstant. Vår erinran från föregående
inlägg mot att "skjuvningsmodulen" skulle vara
konstant kan icke bortfalla endast för att F. för varje
nytt inlägg publicerar nya figurer. Denna sista
version av F:s teori medför som konsekvens vid tänkt
knäckning, att avlastning sker å ena sidan om
knäck-ningscentrum och upplastning på den andra såsom
av vår fig. 1 framgår. F. har sålunda här råkat ut
för en liknande malör som i ovan omnämnda
version b.

3) Vi hava, trots att spörsmålet härom, såsom av
oss tidigare påvisats, är ovidkommande i denna
diskussion, lämnat svar på framställd förfrågan, huru
vi bedöma bärförmågan hos spikförband. Det kan
konstateras, att något argument mot detta svar icke
framförts. Talet om sekretess i fråga om
ställningsberäkningarna är en föga värdig insinuation, som
avvisas av det faktum, att handlingarna i ärendet
överlämnats till den kungliga kommissionen.

I detta sammanhang kan vidare konstateras av F:s
slutinlägg, vad vi tidigare haft anledning förmoda,
men som icke förr på ett så påtagligt sätt
kommit-till synes i hans föregående inlägg, nämligen att F.
icke förstått verkningssättet hos ett 2-skärs förband.
F:s fig. 2 c) är nämligen alldeles missvisande i sitt
sammanhang. Mindre hade det av F. begångna felet
varit, om fig. 2 c) hade angivits med triangelformad
påkänning som fig. 2 b) men med de båda trianglarna
åt samma håll. Som upplysning om
kraftfördelningen i ett 2-skärs förband kan tjäna vår fig. 2, hämtad
ur Mårten "Untersuchungen tiber die
Kraftiibertra-gung bei Nagelverbindungen". I stället för av F. å

P

hans fig. 2 c) angiven påkänning av 2 — för 2-skärs

ad

förband motsvara siffrorna i här återgiven fig.

402

15 aug. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942a/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free