- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
411

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 5 sept. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Amerikanska forskningshotell.

Av civilingeniör C. OLOF GABRIELSON.

Då Mellon Institute invigde sitt nya laboratorium
i Pittsburgh den 6 maj 1937, förklingade händelsen
utan att ge eko i svensk press. Den invigningen
betecknade i alla fall en milstolpe i utvecklingen av en
idé att ordna samarbetet mellan vetenskap och
industri, en idé, som ursprungligen stammade från en
kemiprofessor vid University of Kansas, Robert
Kennedy Duncan. Hans skrifter intresserade i så hög grad
bröderna Andrew W. och Richard B. Mellon, ledare
för den berömda Mellon National Bank i Pittsburgh,
att de trädde i kontakt med författaren. På basis av
det samarbetet grundades så 1913 Mellon Institute
med Duncan som sin förste föreståndare.

Den amerikanska industrien arbetade då ännu
nästan uteslutande med enkla erfarenhetsregler,
medan vetenskapsmännen vid universiteten löste sina
problem utan tanke på industriens behov. Det stod
klart för Duncan liksom för många andra, att inte
bara de båda berörda parterna utan också hela
samhället skulle ha nytta av en direkt kontakt mellan
vetenskap och industri. Hans förslag att ordna saken
gick ut på att industrien skulle anslå
forskningsstipendier, så att yngre forskare kunde stanna kvar vid
universiteten och under sakkunnig ledning inrikta
sitt arbete på industriproblem. Mellon Institute är
helt enkelt en utvidgning av den planen. Bröderna
Mellons donationer försågo institutet med egna,
välutrustade lokaler i anslutning till University of
Pittsburgh och där har antalet uppdrag från industrien
vuxit och vuxit, tills på 1930-talet den större och
modernare byggnaden blev nödvändig.

Den nya byggnaden torde vara världens mest
påkostade kemiska laboratorium. Redan den
arkitektoniska utformningen till ett grekiskt tempel i jonisk
stil med en imponerande kolonnad runt alla sidor har
gjort byggnaden unik och dyrbar, inte minst därför
att stilvalet har givit upphov till en mängd
byggnadstekniska problem. Så kan t. e. nämnas hur
frånvaron av fönster på ytterväggarna har gjort att alla
arbetsrum måste vetta mot
byggnadens fyra öppna gårdar och hur
dessas väggar måst klädas med
vit terrakotta för att få god
ljusfördelning. Inredningen är
naturligtvis inte mindre påkostad än
exteriören. Så går biblioteket helt
i renässansstil med höga,
hand-snidade ekpaneler runt hela
rummet. Till alla
laboratoriedörrar, fönsterposter, trappledstänger
m. m. har man använt eloxerat
aluminium. Inredningen av själva
laboratorierummen skäms inte
heller för sig. Alla bänkar och
skåp äro utbytbara med några
enkla handgrepp, så att rummen
kunna anpassas för varje tänkbart
behov. Som normala
serviceledningar är varmt, kallt och
destillerat vatten, ånga, gas, tryckluft,
vakuum samt enfas och trefas

växelström indragna. Alla andra önskade strömarter
kan man få från en kopplingstavla i
motorgenera-torrummet. Andra gemensamma serviceavdelningar
omfatta mekaniska och elektriska verkstäder,
snickeriverkstad, glasbiåsar verkstad samt
luftkonditio-nerade rum för speciella undersökningar.
Byggnaden är också försedd med rikliga utrymmen för
arbete med kemiska processer i halvstor skala och
har en fullständig utrustning av halvstora,
kemisktekniska apparater: kvarnar, filterpressar,
destilla-tionskolonner m. m.

Forskningsverksamheten är inriktad på kemiska
problem, men också angränsande fysikaliska och
biologiska frågor tagas upp till bearbetning. Den
tillverkare eller industriella sammanslutning som önskar få
ett problem undersökt vid institutet får teckna ett
forskningskontrakt på minst ett års arbete och står
sedan som "givare" av ett forskningsstipendium vid
institutet. Institutet anställer den arbetskraft den
finner bäst kvalificerad för uppgiften och arbetet
påbörjas under ledning av institutets permanenta personal.
Uppdragsgivaren får rapporter om arbetets
fortskridande och eventuella resultat bli hans egendom.
Därigenom att uppnådda resultat publiceras får
uppdragsgivaren dessutom ofta en god reklam. Naturligt
nog får också allmänheten glädje av framstegen
genom att förbättrade produkter komma i marknaden.
Utom dessa forskningsuppgifter, som komma utifrån,
bearbetas också större, grundläggande problem helt
på institutets egen bekostnad. Sedan 1913 har över
4 000 industriella problem behandlats med det
resultatet att hundratals nya produkter och helt nya
industrier skapats. Dessutom har den kemiska
litteraturen riktats med över 2 000 vetenskapliga
artiklar, bulletiner och böcker, förutom 1600 patent.
För närvarande bearbetas ungefär 100 problem av
en vetenskapligt skolad personal på 300 personer, till
en årlig stipendiekostnad av 1/4 million dollar.
Härtill kommer institutets fasta kostnader för admi-

msmm

Fig- X. Det kemiska laboratoriet vid Mellon Institute, Pittsburgh.

12 sept. 1942

411

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free