- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
413

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 5 sept. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

C. A. Larsson †.

Från London når oss budet att en av Svenska
teknologföreningens äldsta medlemmar, civilingenjören
C. A. Larsson, den 6 juli i år avled därstädes i den
höga åldern av 80 år.

Ingenjör Larsson var under de många år han
tillbragte i London hela tiden knuten till den
världsbekanta firman Yickers-Armstrongs Ltd. Han avgick
visserligen för några år sedan med pension från sin
tjänst, men ända till sin död kvarstod han i firman
som konsulterande ingenjör, ett vackert vittnesbörd
om den uppskattning han åtnjöt hos sina
överordnade och om den vitalitet och obrutna arbetskraft,
som han ända in i det sista kunde glädja sig åt.

C. A. Larsson var tack vare sitt lugna väsen och
gemytliga sätt allmänt avhållen. På grund av sin
duglighet blev han i tillfälle att, särskilt under förra
världskriget, göra sitt andra hemland stora tjänster,
som belönades med höga utmärkelser. Genom denna
sin verksamhet och genom hela sin livsgärning
hedrade han även sitt fädernesland. Det är därför en
kär plikt för Teknisk tidskrift att med dessa enkla
rader bringa C. A. Larsson ett uppriktigt tack och
en sista hyllning.

r.

Torris för industriellt bruk.

Sedan den s. k. torrisen, kolsyra i fast form, för ett
tiotal år sedan mera allmänt kom i marknaden, -har
dess användningsområde alltmer vidgats. Från att
huvudsakligen hava brukats inom
livsmedelsindustrien och framförallt vid distribution av glass,
matvaror o. dyl. har numera även industrien i betydande
omfattning börjat betjäna sig av de låga
temperaturer, man lätt kan uppnå med hjälp av torrisen (dvs.
den till fasta block pressade kolsyresnön).

Det är icke blott för kondenserings- och
torknings-ändamål som dessa låga temperaturer äro önskvärda,
exempelvis vid evakuering av vakuumrör av olika
slag, utan har isen även inom verkstadsindustrien
fått en alltjämt ökad användning. Sålunda nyttjas

den i stor utsträckning för krympning av metalliska
maskinelement vid sammanfogning med andra.

Exempel härpå är inkrympning av cylinderfoder i
förbränningsmotorer, montering av rull- och kullager,
diverse processer vid tillverkning och montage av
artilleri- och handvapen etc.

Den nutida sliptekniken tillåter utan vidare slipning
av delar, som på detta sätt avses att hopmonteras,
sålunda att den krympning, som uppstår vid
ned-kylning till ca —80°C av det ena maskinelementet,
åstadkommer en fast passning eller önskat spel, när
båda elementen antagit samma, normala,
arbetstemperatur.

För att frostbildning på arbetsstyckena på grund
av luftfuktighetens kondensation skall undvikas
under arbetsproceduren, doppas lämpligen
arbetsstyckena före nedkylningen i en olja, vanligen bestående
av hälften transformatorolja och hälften paraffinolja.
Genom lämpliga anordningar för torrisens förvaring
och för arbetsstyckenas nedkylning kunna
torrisför-lusterna hållas små och metoden blir ekonomisk.

Inom flygplansindustrien, ävensom över huvud
taget varest nitning med användande av
aluminiumlegerade nitar förekommer, är nedkylning med torris
av utomordentlig betydelse. Nitar av detta slag
värmebehandlas först för att erhålla önskad smidbarhet.
Denna smidbarhet förloras emellertid under nitarnas
lagring i vanlig temperatur, de åldras och bliva
mindre smidbara, samtidigt som emellertid deras styrka
och hårdhet ökar. Denna förändring, som sålunda
automatiskt inträder, är av ondo, om den får ske före
nitningen.

Genom förvaring av de anlöpta nitarna i mycket
låg temperatur undvikes denna olägenhet helt. De
flesta tillverkare av flygmaskiner begagna denna
metod.

Slutligen har härdningen av vissa legerade stål och
bronser vid låg temperatur en hel del intressanta
fenomen att uppvisa, vilka det emellertid skulle föra för
långt att här ingå på. Den tekniskt vetenskapliga
sidan av saken kommer senare att bliva föremål för
behandling i tidskriften.

Som tillverkning och distribution av torris nu är
genomförd i erforderlig omfattning i vårt land, står
detta nya hjälpmedel i full utsträckning till herrar
teknicis förfogande.

Råd och anvisningar för användandet stå också att
erhålla hos tillverkaren.

K. A. W.

Från industrilaboratorierna.

"Problem i samband med svetsning av rostfria och
eldhärdiga stål",

föredrag hållet av bergsingenjör Cubt
Ericsson, Hagfors, vid sammanträde med
Tekniska fysikers förening, avdelning av
Svenska teknologföreningen den 21 april
1942.

Föredragshållaren påpekade inledningsvis, att
endast de svetsmetoder skulle beröras, som hittills fått
allmän användning för rostfria och eldhärdiga stål,
nämligen gas-, ljusbåge-, arcatom samt punkt- och
sömsvetsning. I fortsättningen gick föredrags-

12 sept. 1942

413

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free