- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
417

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 12 sept. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

HÄFTE 37 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 12 SEPT.

ÅRG. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2

INNEHÅLL: Skifferoljeindustriens utbyggnad under det senaste året, av överingenjör Donovan Werner.
-—-Sammanträden.

Skifferoljeindustriens utbyggnad under

det senaste året.

Av överingeniör DONOVAN WERNER.1

Industriellt nyttiggörande av oljeskiffertillgångar
har sedan länge förekommit i ett flertal länder,
såsom Storbritannien (speciellt Skottland), Japan,
Estland, Tyskland, Frankrike, Spanien och Australien.
I oljeskiffrarna förekommer den organiska substansen
huvudsakligen i form av bitumen, och det är denna
substans som i skifferoljeindustrien genom
torrdestillation vid ca 500° temperatur överföres i olja. Då
man därför talar om olika skiffrars "oljehalt", så
avser man härmed den mängd olja, som bildas vid en
sådan destillationsprocess (utförd på visst sätt)
räknad i % av skifferns vikt.

Oljehalten i de på olika håll i världen förefintliga
bituminösa skiffrarna varierar mycket starkt, vilket
framgår av tabell I.

Tabell 1. Be bituminösa skiffrarnas
ungefärliga oljehalt i olika länder.

Land Oljehalt, %

Estland ......................................15—25

Tyskland ....................................4—12

Skottland ..................................7—9

Frankrike ..................................6— 8

Japan ..........................................5— 6

Sverige ......................................4— 7

Det är uppenbart, att möjligheterna för ett
tek-niskt-ekonomiskt exploaterande äro beroende av ett
flertal faktorer men främst av råmaterialets oljehalt,
och det är då också tydligt, att vi i Sverige ha att
räkna med mycket hårda villkor. Även i länder där
skiffern har medelhöga oljehalter, såsom Tyskland,
Skottland och Frankrike, har skifferoljeindustrien
endast kunnat upprätthållas genom stöd från statens
sida i en eller annan form, såsom tullskydd eller
skattelättnader.

På teknikens hittillsvarande ståndpunkt har man
därför varit tvungen att beteckna de fattigare
olje-skifferförekomsterna som en under normala
förhållanden subekonomisk naturtillgång utan möjligheter till
konkurrens med den nativa oljan. Trots detta har i
vårt land skifferoljeproblemet sedan länge ägnats ett

omfattande både tekniskt och vetenskapligt arbete,
vars praktiska nytta blivit särskilt framträdande i
och med den nu rådande avspärrningen och den därav
förorsakade abnorma värdeförskjutningen. På det
vetenskapliga området må särskilt framhållas
professor B. Holmbergs omfattande arbeten. Vad som
åtgjorts på det rent tekniska gebitet, kommer längre
fram att något behandlas.

Förutom organisk substans i form av bitumen
innehåller vår svenska öljeskiffer eller den s. k.
alunskiffern även betydande mängder svavel i form av
svavelkis, varjämte huvudparten utgöres av
mineral-beståndsdelar bl. a. innehållande små mängder av
föreningar av vissa sällsynta metaller, vilka om
möjligt även böra utvinnas. Som redan nämnts grundar
sig skifferoljetillverkningen på en torrdestillation
dvs. en upphettning av skiffern utan lufttillträde,
fig. 1. Härvid bildas av den organiska substansen
oljeångor och gaser bestående av olika mättade och
omättade kolväten, medan överskjutande mängd kol
kvarstannar i det avdestillerade materialet, som får
karaktären av en fattig koks med lågt värmevärde
(storleksordningen 1 000 kal/kg) och mycket hög
askhalt (storleksordningen 80 %); i denna koks
kvarstannar även de sällsynta metallerna. Svavlet
övergår delvis till svavelväte som medföljer
destillations-gaserna, medan resten kvarstannar i skifferkoksen.
Genom kylning av de avgående destillationsgaserna
kondenseras oljan, dels som lätt kondenserbar
tungolja och dels vid kraftigare kylning som lättare oljor
ända till bensin, under det att de övriga kolvätena
jämte svavelvätet utgöra mer eller mindre okonden-

D*3-+///oJ/on3- Svove/verk

joser p)

ky/ore

Perm.

Skiffer koks

]%rc*ns?àor
-_ ^ ^ permonen

H 1—y

•5va ve/

i Föredrag vid Svenska teknologföreningens årsmöte den
23 mars 1942.

Fig. 1. Schematisk bild av principen för
skifferoljetillverk-ning.

12 sept. 1942

417

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free