- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
422

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 12 sept. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig-, 8. Kanalugnen under montage. Fig. 9. En av gaseldstäderna för kanalugnen.

såll samt tillföres retortbatterierna medelst
stål-bandstransportörer med automatiskt arbetande
char-geringsvagnar. Förloppet och arbetssättet är det som
redan inledningsvis beskrevs. Den oerhörda mängden
avfall, ca 800 ton skifferaska per dygn, föres med
transportband till en för båda ugnshusen gemensam
ficka för askan och från denna medelst en linbana
ut i den tidigare omnämnda avfallsdalen.
Rökgaserna avledas via stora murade rökkanaler i marken
till en likaledes för båda ugnshusen gemensam
skorsten, fig. 7, som med hänsyn till rökgasernas
svavelsvrlighetshalt givits en höjd av 100 m. Såväl
dessa som övriga murningsarbeten ha utförts av
A.-b. Fabriksskorsten med ett stort antal
underleverantörer för Bergh-ugnarna. Mellan de båda
ugnshusen befinner sig en ångcentral, som också är
ansluten till skorstenen.

På södra sidan av silomagasinet ha förlagts dels
kanalugnsanläggningen enl. Industrimetoders system
och dels Rockesholmsanläggningen.

Enligt det förra systemet fylles skiffern från silos
i höga och smala vagnar, och dessa spelas sedan
genom ugnen, fig. 8. Sedan de tömts, återgå
de på ett parallellt med ugnen löpande returspår. På
ugnens ena sida ligga de tre gas-eldstäderna, fig. 9,
en för varje ugnssektion. För start av ugnen och
för hjälpdrift i händelse av otillräcklig tillgång på
bränngas ha i en angränsande byggnad uppförts 4 st.
vedgeneratorer. Eldstäderna ha konstruerats så, att
eldning kan ske såväl med den starka,
okondenserbara destillationsgasen som med den svagare
generatorgasen eller blandningar av båda.
Kondensations-anläggningen är här av annan typ än vid det
Berghska systemet, och har konstruerats av A.-b.
Rosenblads patenter. Sålunda tvättas tungoljan ut ur
destillationsgaserna med hjälp av cirkulerande olja
i två seriekopplade striltorn, varefter lättoljan
ut-kondenseras i tre seriekopplade tubkylare.

Rockesholmsanläggningen har konstruerats av
överingenjör G. H. Hultman och bergsingenjör E.
Gustafsson. På kraftiga betongfundament ha rests
järnstommar, inom vilka retortbatterierna murats,
Skiffern från silos tillföres medelst en över
retortbatterierna löpande stålbandstransportör med
char-geringsvagnar. Kondensationsanläggningen är av
ungefär samma typ som i föregående fall. Som

komplement ingår även en ammoniakfabrik för
framställning av ammoniumsulfat som biprodukt.

Från båda dessa sistnämnda ugnsanläggningar
erhålles det avdestillerade materialet i f orm av ca
800 ton skifferkoks per dygn, som medelst särskilda
transportbanor tömmes i en gemensam ficka, för att
från denna med skifferbilarna returtransporteras till
brottet, vilket på detta sätt lagom kan fyllas igen.

Den totala oljeproduktionen beräknas till 30 000 ton
per år. Vid alla fyra ugnsanläggningarna uppsamlas
oljorna i pumpbehållare, från vilka de pumpas till
fem stora förrådsbehållare, belägna strax utanför
verket och rymmande sammanlagt 14000 m3. I
anslutning härtill bygges en kolonnapparat för
toppning av lättoljan, dvs. för avdrivning av de relativt
stora bensinmängder, som ingå i denna olja.

De oljor, som erhållas från de olika
ugnsanläggningarna, kunna enl. prof. Holmbergs utsago inte
förväntas uppvisa några större olikheter. I viss
utsträckning kommer dock tungoljan och lättoljan att
särskiljas, bl. a. med hänsyn till den senares större
bensinhalt.

Då oljeproduktionen i första hand är avsedd att
bidraga till att täcka vårt behov av eldningsolja för
marinens fartyg, torde det inte vara motiverat att
underkasta tungoljan någon raffinering. Av
produktionen beräknas ca s/4 komma att utgöras av sådan
tungolja. Dels med hänsyn till flampunkten och dels
med hänsyn till önskemålet att tillvarataga
råben-sinen bör oljan dock toppas.

Däremot synes det angeläget att lättoljan och
rå-bensinen raffineras, då det torde vara tekniskt
nödvändigt för all motordrift. Något raffineringsverk i
anslutning till anläggningarna har av kostnadsskäl
inte kommit ifråga, utan det är i stället tänkt, att
raffineringsanläggningarna i Nynäshamn skola kunna
anlitas.

Skifferoljans kemiska och fysikaliska egenskaper
äro genom en mängd tidigare arbeten bekantgjorda,
varför jag förbigår detta. All destillationsgas
sammanföres från de fyra ugnsanläggningarna och ledes
genom en gasklocka (för omblandning och
tryckutjämning) till ett svavelverk, där elementärt svavel
utvinnes som en betydande biprodukt.

Svavelverket, som uppföres av den tyska
specialfirman Bamag-Meguin A/G (med svenska underleve-

422

26 sept. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free