- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
431

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 19 sept. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

utan att kundkretsen genom något som helst avbrott
i den omfattande distributionsverksamheten hade en
aning om den vidlyftiga flyttningen. Där i sina nya
lokaler kan företagets ledning nu med stolthet visa
en i ordets allra bästa bemärkelse "amerikansk"
organisationsapparat.

Elektroskandia bedriver i dag en omfattande
engrossförsäljning av elektrisk installationsmateriel
samt elektriska maskiner och apparater.

Huvuddelen av dessa tillverkas numer vid egna
eller syskonföretag, sedan bolaget redan på ett tidigt
stadium i Eskilstuna begynte sin fabrikation av
gjutjärnskapslade fördelningscentraler och andra
elapparater, väsentligen avsedda för industriens behov.
Även fabrikationsrörelsen har undergått en betydande
och hastig utveckling, särskilt sedan densamma år
1931 koncentrerades till Arboga.

På tillverkningsprogrammet står bl. a. även
transformatorkiosker, selen-likriktare, elektriska
signalapparater, radioapparater, elektriska kreatursstängsel
och en mängd andra elektriska artiklar.

Ävenså försäljer Elektroskandia pumpar av egna
konstruktioner och tillverkningar för olika
förekommande ändamål.

Elektroskandia bedriver jämsides härmed jämväl
en av de större installationsrörelserna i vårt land
och har anläggningar för såväl stark- som svagström
på sitt program.

Organisationen av företagets administration,
bokföring, lagerbokföring och distribution är värd ett
kapitel för sig. Den är som förut framhållits
mönstergillt genomförd och torde i sig gömma en av de
främsta anledningarna till företagets framgång och
utveckling. Det finns åtskilligt att lära där för andra
företagare — om nu tillfälle ges.

Teknisk tidskrift lyckönskar företaget till dess
jubileum och en välförtjänt, ljus framtid.

R.

TNC

Om till exempel oljan i en transformator kyls med
vatten, som rinner genom rör i själva
transformatorlådan, eller som i en yttre kylare omger en rörspiral
för oljan, är givetvis vattnet kylmedel och oljan
kyl-objekt. Det kan ibland uppstå tvekan, huruvida det är
kylmediets eller kylobjektets namn som bör ingå i
sammansättningar med -kylare, -kyld och -kylning. En
grundlig diskussion inom TNC har resulterat i följande
rekommendationer.

Det är internationell praxis att framför -kylare nämna
kylobjektet, t. e. oljekylare, ölkühler, oil cooler (vari
olja kyls). Detta överensstämmer med sammansättning
med -värmare, t. e. vattenvärmare (vari vatten värms).
Man kan också tänka på mjölkkylare, punschkylare etc.
Vill man dessutom omtala kylmediet, kan man säga:
vattenkyld oljekylare, luftkyld oljekylare. Här kan
invändas, att det är oljan som kyls och inte kylaren.
Anmärkningen behöver dock inte tas så allvarligt;
kylaren värms av oljan och kyls av vattnet eller luften.
De nämnda bekväma uttrycken kunna mycket väl
försvaras gentemot t. e. "oljekylare för kylning av olja
medelst vatten". Ett förslag att bilda sådana uttryck
som "vatten-oljekylare" har avvisats av många
rådgivare.

Det råder å andra sidan inget tvivel om att framför
-kyld bör anges kylmediet, t. e. vattenkyld olja, luftkyld
transformator.

Vid sammansättning med -kylning kan man tänka sig
att ånge antingen kylobjektet i analogi med oljekylare
eller också kylmediet i analogi med vattenkyld.
Ungefär lika många röster ha avgivits för vardera principen,
och TNC måste tillråda, att man i detta fall nämner
såväl kylobjektet som kylmediet, t. e. oljekylning
medelst vatten eller vattenkylning av olja eller givetvis
kylning av olja medelst vatten.

När det är fråga om att kyla olja medelst vatten,
böra alltså följande sammansättningar användas:
oljekylare, vid behov: vattenkyld oljekylare;
vattenkyld (olja, transformator etc.);
oljekylning medelst vatten eller
vattenkylning av olja.

Enligt detta schema kan man lätt konstruera namn
vid andra kylmedel och kylobjekt, t. e. vattenkyld
vattenkylare, där vatten kyler vatten.

J. W.

Litteratur

Kataloger.

Asea, Västerås, presenterar en mycket elegant
broschyr med titeln "Valsverksdrift med
trefas-asynkronmotorer".

Armaturfabrikerna, Linköping, har låtit utarbeta
en "Vattenhandbok" som behandlar vattenproblemet
ur teknisk och social synpunkt och framhåller
olägenheterna med hårt och infekterat vatten samt
olämpligt driftsvatten. Med lämpliga åtgärder
kunna dessa nackdelar nedbringas till ett minimum,
varom även står att läsa i den nämnda handboken.

AB Elektroholm, Stockholm, har utsänt sin
katalog för 1942 över ELHÅ-armatur, rikt illustrerad
med färgbilder och på elegant konsttryckpapper.

AB Separator, Stockholm, har sänt in en del
typografiskt högtstående tryckalster över "RuBo
matarepumpar", "De Laval Gross-Schlammraum Zentrifuge
FDA 12", "Alfa plattapparaten", en universalapparat
för upphettning och kylning av vätskor samt för
värmeåtervinning, och en broschyr kallad "Automatisk
temperaturreglering och pasteuriseringskontroll".

Stenbergs maskinbyrå, Stockholm, presenterar sin
kombinationsmaskin, typ KES-6, i en broschyr med
vackra bilder på konsttryckpapper.

T. An. Tesch AB, Stockholm, har översänt sin
broschyr nr 44 över kokskross och broschyr nr 61 över
härdmedel.

AB Zeuthen & Aagaard, Stockholm, en stilfull folder
över Rex-Rotary dupliceringsmaskin.

Problemhörnan

Som första uppgift i den nya problemsäsongen väljes
följande:

Problem 11/42. I en stad, där gatorna bilda två
korsande system parallella räta linjer, skall en person
förflytta sig från en punkt till en annan belägen m
kvarter i ena linjesystemet och n kvarter i andra systemet
från utgångspunkten. På hur många olika sätt kan
personen välja den kortaste vägen mellan punkterna
ifråga?

Lösningar böra för att kunna beaktas postas senast
15 dagar efter tidskriftens utgivningsdatum. Förslag till
nya problem mottagas alltjämt gärna.

19 sept. 1942

431

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free