- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
435

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 26 sept. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

sen föreslår därför rätt betydande höjningar av de nu
utgående anslagen till material, böcker m. m. liksom
till materiel för laborationer.

Stipendier åt elever vid fackskolorna och resestipendier
åt lärare.

Under de två senaste budgetåren har ett belopp
av 9 000 kronor per år anvisats till stipendier åt
mindre bemedlade lärjungar vid de tekniska
fackskolorna.

Som emellertid antalet elever har ökats på sistone
och som denna ökning kommer att bli ännu större
för budgetåret 1943/44 föreslår överstyrelsen att det
nämnda anslaget måtte höjas till 11 000 kronor.

För budgetåret 1939/40 anvisades ett belopp av
1 500 kronor till resestipendier för lärare i
främmande språk och i tekniska ämnen. På grund av det
ändrade statsfinansiella läget har detta belopp
indragits.

För lärarna vid de tekniska läroverken är det
nödvändigt att upprätthålla kontakten med industrien,
något som dock stöter på vissa svårigheter. Vid
undervisningen bör dessutom särskild vikt fästas vid
de rön och erfarenheter, som den industriella
utvecklingen möjliggör, och vid de ekonomiska synpunkter,
som äro betecknande för det industriella arbetet.
Den snabba takt som utmärker industriens
framåtskridande i våra dagar gör det utomordentligt svårt
lor läraren-ingenjören att på ett tillfredsställande sätt
följa utvecklingen. Enbart litteraturstudier äro icke
tillräckliga, utan det torde vara nödvändigt att den
nyare industriella utvecklingen studeras på ort och
ställe vid olika industrier. Det är följaktligen
synnerligen önskvärt att lärarna i tekniska ämnen beredas
tillfälle att genom resor lära känna dels de ständigt
framkommande nyheterna inom tekniken och dels
sådana industrier, om vilka undervisning skall lämnas,
men som äro belägna i andra delar av landet.
Resestipendier för lärare i tekniska ämnen äro därför av
mycket stor betydelse.

Överstyrelsen hemställer på grund härav att ett
belopp av 2 500 kronor måtte anslås till resestipendier
för lärare i tekniska ämnen.

Statsbidrag till vissa anstalter för yrkesundervisning.

Styrelsen för textilinstitutet i Borås har hemställt
om ett anslag om 76 850 kronor för nyanskaffning
och komplettering av utrustningen vid institutets
laboratorium.

Tillkomsten av de nya fibermaterialen, främst
cell-ullen, har nödvändiggjort ett omfattande
experimenterande. Efterfrågan på teknisk personal har
härigenom kraftigt stegrats. Nya provningsförfaranden
ha måst utarbetas, och i samband med de stora
leveranserna till staten ha krav rests på effektivare
kontroll. Härvid har bristen på provningstekniskt
utbildad personal gjort sig kraftigt kännbar.

Med hänsyn till dessa omständigheter tillstyrker
överstyrelsen att textilinstitutet beredes möjlighet att
på sitt arbetsprogram upptaga moderna
provnings-metoder. Överstyrelsen tillstyrker därför ett anslag
för detta ändamål. Med tanke på det statsfinansiella
läget har överstyrelsen dock ansett sig böra begränsa
anslagets storlek till 25 000 kronor.

Lennings textiltekniska institut i Norrköping har
anhållit om ett statsbidrag på 39 000 kronor till
anskaffande av en torkapparat för yllevaror, en s. k.
anslagsmaskin. Bristen på en dylik maskin utgör en
lucka i institutets maskinella utrustning, som nästan
helt omöjliggör ett riktigt utnyttjande av vissa övriga
maskiner. Denna brist bryter dessutom kontinuiteten
i undervisningen på området och förorsakar förluster
i tid och material.

Med hänsyn till de anförda omständigheterna
tillstyrker överstyrelsen att institutet erhåller ett
reservationsanslag på 20 000 kronor. Vid anslagets
beviljande bör dock fästas det villkoret att det från
annat håll tillskjutes ett så stort belopp, att den
nämnda anslagsmaskinen kan anskaffas.

v. R—n.

Den första elektriska glödlampan.

Den geniale uppfinnaren Thomas Alva Edison har
alltid betraktats som den elektriska glödlampans
"fader", men rätta förhållandet torde vara, att
tyskamerikanen Heinrich Goebel var den förste, som
konstruerade och tillverkade fullt användbara
glödlampor, med bambufiber som glödtråd. Goebel
tillverkade sin första lampa år 1852, 27 år innan Edison
patentanmälde sin uppfinning. Därmed är inte sagt,
att Edison plagierat föregångarens arbete, utan det
mest antagliga är, att Goebels uppfinning fallit i
glömska — i all synnerhet som uppfinnaren inte hade
patentsökt sin konstruktion.

Edison erhöll sitt första patent på en elektrisk
glödlampa år 1879, och tillverkningsrätten överlät Edison
på General Electric Co, som arbetade efter detta
patent under en följd av år. År 1894, kort före
patentets utgång, öppnade bolaget rättegång mot ett
flertal fabriker, som tillverkade koltrådslampor, och
sökte hävda att bolaget ensamt ägde rätt att till-

19 sept. 1942

verka och försälja elektriska lampor med i vakuum
glödande koltrådar. General Electric vann dessa
processer och de andra fabrikerna förbjödos att
tillverka glödlampor. En liknande process var riktad
mot Beacon Vacuum Pump and Electrical Co. Vid
första rättegångstillfället begärde svaranden uppskov
för att åstadkomma motbevisning. Redan
uppskovsyrkandet väckte uppseende, men än mera
överraskande blevo motpart och domstol, när svarandebolaget
vid andra rättegångstillfället bevisade, att de under
en följd av år — långt innan Edison uppfann sin
glödlampa — hade tillverkat elektriska lampor med
kol-tråd i luftförtunnad glaskolv. Uppfinnare och
konstruktör var den tyskfödde Heinrich Goebel.

Heinrich Goebel var född i Hannover, där hans
fader hade en mindre chokladfabrik, vari även sonen
arbetade någon tid. Den unge Heinrich antogs
därefter som lärling eller laboratoriebiträde i ett apotek
men tröttnade även på detta arbete. Det var först

435

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free