- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
441

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 3 okt. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

HÄFTE 40 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 3 OKT.

ÅRG. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2

INNEHÅLL: Effektbehov och energiförbrukning för elektrisk uppvärmning, av civilingenjör A. V.
Larsson. — Metallförlust vid mässingsgjutning och huru den undvikes. — Tidskriftsnytt. — Frän Styrelsens
bord. •— TNC. — Facit. — Notiser. — Problemhörnan. — Sammanträden.

Effektbehov och energiförbrukn ing för
elektrisk uppvärmning.

Av civilingenjör A. V. LARSSON.

Värmebehovet för en byggnad bestämmes dels av
byggnadstekniska faktorer, såsom byggnadstypen
och det för byggnadens uppförande använda
materialet, fönstertypen, bjälklagskonstruktionen samt
ventilationssystemet m. fi., dels klimatiska faktorer, varav
främst kunna nämnas temperaturförhållandena samt
inflytandet av vind och sol, vilka senare till
väsentlig del betingas av byggnadens läge. Det är således
en mängd förhållanden, som måste beaktas för att
en beräkning av värmebehovet skall giva ett
tillfredsställande resultat.

Det skulle föra för långt att i detalj ingå på de
beräkningsmetoder, som användas vid en fullständig
beräkning av en byggnads värmebehov. Principiellt
tillgår emellertid denna beräkning så att man
antager en värmegenomgång igenom avgränsande
väggar och fönster etc., som är direkt proportionell mot
ytans storlek samt likaledes direkt proportionell mot
temperaturskillnaden mellan resp. ytors båda sidor.
Ett materials värmeisolerande förmåga är i någon
mån beroende av temperaturen, i det att
isoleringsförmågan sjunker med stigande temperatur.
Variationen inom de temperaturgränser, som ifrågakomma
vid dessa beräkningar, är dock förhållandevis ringa,
varför ingen hänsyn härtill brukar tagas.
Byggnadsmaterialets egenskap att genomsläppa värme antages
därför representeras av ett konstant tal, betecknat k,

kcal

som angives i enheten ––.

m2 ■ h-1°

Betecknar W den värmemängd, som per timme
genomgår en yta, A ytans storlek samt ty och tr resp.
ytter- och innertemperaturerna, gäller således
sambandet

W = k A (tr— ty) (1)

Såsom exempel på värdet av
värmegenomgångs-talet k angives i följande tabell 1 några värden för
olika konstruktioner.

En byggnad antages ha de värmeavgivande mot
fria luften vettande ytorna Alt A2, As med
värme-genomgångstalen resp. kv k2, ks. Härvid uppgår den
sammanlagda värmeförlusten genom dessa ytor till

W = (k, A, + k2 A2 k3 A3 +......) (tr — ty) (2)

Tabell 1. Värmegenomgängstalet k för olika
byggnadskonstruktioner.

Värme-

Byggnadskonstruktion gångs-

tal

Yttervägg av vanligt 10" murtegel med kalkputs

på båda sidor 2-stens vägg .................... 1,11

Dito 1%-stens vägg .............................. 1,35

Vägg av högporöst 10" tegel med kalkputs på

båda sidor 1%-stens vägg .................... 0,72

Yttervägg av gasbetong eller liknande (vol.-vikt
Ä—0,8) i block av 25 cm tjocklek med kalkputs

på båda sidor ................................ 0,67

Innerväggar av gasbetong eller liknande (1:=0,8)
i block av 20 cm tjocklek med kalkputs på

båda sidor ................................... 0,77

Massiv betongmur med utvändig puts och invändig

slamning, väggtjocklek 30 cm ................ 2,38

Dito väggtjocklek 60 cm ........................ 1,58

Yttervägg av trä bestående av 1" ytterpanel -f
+ papp + 2" plank + papp + 27 mm salning +

+ råspont -f papp (väggtjocklek 5") ........ 0,77

Dito bestående av 1" rörning med puts + 1"
spräck-panel + papp + 2%" plank -(- papp + 16 mm
salning + %"’ råspånt -‡- porös platta
(väggtjocklek 6Vz") ...................................... 0,61

Träbjälklag bestående av 3" X 8" bjälkar c/c 600
mm med %" blindbotten + papp + fyllning av
kutterspån. 32 mm golvträ samt 1" underpanel

och korkmatta ........................;....... 0,29

Dito med fyllning av slagg ...................... 0,49

Betongbjälklag bestående av 80 mm betongplatta
mellan järnbalkar, 2" X 8" reglar på högkant,
c/c 600 mm samt fyllning av slagg mellan
reglarna, 1" undergolv -f 20 mm parkett .......... 0,54

Träfönster dubbelt med enkla utåt- och inåtgående

bågar ......................................... 2,7

Dito dubbelt med kopplade bågar ............... 3,5

Dito enkelt ..................................... 7,-o

Ytterdörr, enkel ................................ 4,5

Dito, dubbel .................................... 2,1

I förekommande fall måste hänsyn tagas till
värme-genomgången till omkringliggande kallare utrymmen,
såsom källare och vind, varvid en uppdelning av
temperaturfallet tr — ty äger rum. Ehuru man i detta
fall lämpligast utför beräkningen stegvis, blir även

12 sept. 1942

441

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free