- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
447

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 3 okt. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

med färgstoff. Med dessa kunna utbredning och form
hos temperaturfält bestämmas på ytor av olika slag.
Isotermerna bestämmas sålunda automatiskt av den
uppkommande temperaturändringen. Färgen kan
påmålas med pensel eller sprutpistol, och med
termo-crom-pennorna ritar man helt enkelt på de ytor som
skola undersökas. Färgerna behöva en
uppvärmningstid av 10—30 minuter, under det att man med
färgpennor kan få utslag på 1 à 2 s. Mätnoggrannheten
är rätt stor och uppgår till ca ± 5 %. (Ståhl und
Eisen, h. 23, s. 477.)

Frithiof Holmgren.

Från styrelsens bord.

Vid styrelsesammanträdet den 3 september
förekommo bl. a. följande ärenden av mera allmänt
intresse.

Frågan om bildandet av ett ingenjörernas
riksförbund, som nyligen behandlats i tidskriften (h 38)
diskuterades. Det beslöts på förslag av ordföranden
att uppdraga åt organisationskommittén att upptaga
ärendet till förnyad prövning och att kommittén
speciellt för denna frågas behandling skulle förstärkas
med tre personer. Härtill utsågos civilingenjör Dag
Du Rietz, chefredaktör K. A. Wessblad och arkitekt
Nils Sterner.

Kurskommittén anmälde dels att två parallella,
fulltecknade kurser i engelska språket, vardera med
20 elever, skola börja i slutet av september och pågå
vardera med en dubbellektion i veckan, dels att en
kurs behandlande röntgenstrålarna, deras fysik och
deras tillämpning inom materialforskningen genom
avd. F:s försorg anordnats att hållas den 15—17
oktober. Dessutom förbereder kommittén en kurs i
sammanträdes- och förhandlingsteknik att hållas den
29—31 oktober.

Sveriges standardiseringskornmission hade begärt
förslag på namn till ledamöter i en kommitté på
standardisering på det byggnadstekniska området. Denna
kommittés sammansättning kommer senare att
bestämmas av kommissionen. Förslag till kandidater ha
infordrats från avd. V och A. r.

TNC

Till de frågor som påfallande ofta återkomma i
TNC-arbetet hör böjningen av vissa på vokal shitande
substantiv av främmande ursprung. Främst bland dessa
om-frågade böjningsfall kommer säkerligen pluralformen
av schema. Man får i Svenska akademiens ordlista
rådet att skriva antingen flera schema, alltså oböjt, eller
flera shemata. I teknisk litteratur ser man sällan någon
av dessa former; "schema" låter så ofullständigt, och
"schemata" passar inte i teknisk stil. Oftare ser man
"schemor" eller "scheman", den första formen bildad
efter mönster av t. e. summa, summor, den sista efter
hjärta, hjärtan. Nil är emellertid att märka, att den
utomordentligt vanliga böjningstypen summa, summor,
förutsätter realgenus, alltså en summa, flera summor,
men det heter ett schema. Neutrer på -a äro sällsynta,
men vi ha dock det redan nämnda fallet: ett hjärta, flera
hjärtan, och man kan ju även nämna de oregelbundna:
ett öga, flera ögon, och ett öra, flera öron.

TNC:s rekommendation blir: Skriv ett schema, flera
scheman, icke schemor. Nästa upplaga av Svenska
akademiens ordlista kommer att uppta formen scheman.
På samma sätt bör man böja: ett prisma, två prisman.
I detta fall förekommer även: en prisma, och till denna
realgenusform hör regelrätt pluralen: flera prismor.
Bestämd form pluralis för de neutrala orden blir:
schemana, prismana den som möjligen drar sig för dessa
former kan söka undvika dem och skriva t. e. dessa
scheman i st. f. schemana.

Här följer en uppräkning av några inlånade neutrala
substantiv slutande pä obetonad vokal, med de
böjningsformer som TNC kan rekommendera. I bestämd form
tillkommer i singularis -t för alla exemplen, alltså:
kommat, kollit, tempot.

Ett diafragma, flera diafragman (diafragmana); eller
en diafragma, flera diafragmor, diafragmorna
ett komma, flera komman (kommana),
ett prisma, flera prisman (prismana); eller en
prisma, flera prismor, prismorna,

ett schema, flera scheman (schemana),
ett tema, flera teman (temana),
ett intresse, flera intressen, intressena,
ett kolli, flera kollin, kollina,
ett kommando, flera kommandon, kommandona,
ett konto, flera konton, kontona,
ett piano, flera pianon, pianona,
ett tempo, flera tempon, tempona.
Substantiv av realgenus som sluta på obetonat -a
utbyta i pluralis detta mot -or. Denna regel följes även
av ord av främmande ursprung, t. e. dë ovannämnda
diafragma och prisma, när de uppträda med realgenus.
Om den obetonade slutvokalen är en annan än -a
föreligger en tendens att låta pluralis få ett tillägg av -er,
eller enbart -r om slutvokalen är e. Det finns inte
många exempel att uppbringa -— med undantag för en
grupp av ord på -ie — men följande böjningsformer
rekommenderas av TNC i den mån de behövas i tekniska
sammanhang. I bestämd form tillkommer i singularis
-n och i pluralis -na för alla exemplen.
Eün radie, flera radier,
en serie, flera serier,
en oboe, flera oboer,
en boggi, flera boggier,
en jury, flera juryer,
en lasso, flera lassoer,
en molo, flera moloer,
en silo, flera siloer (se nedan),
en byrå, flera byråer (kontor), eller flera byråar
(möbler).

Pluralformen "silor" har fått tillämpning inom den
jordbrukstekniska facklitteraturen. Utan att utdöma
denna form måste TNC dock ge företräde åt siloer, som
överensstämmer med den allmänna tendensen.

Vid sådana substantiv av främmande ursprung som
sluta på betonad vokal är den normala pluraländelsen
-er. Här följa några exempel; för dem alla gäller att i
bestämd form pluralis tillkommer ändelsen -na.
E’n kommitté, kommittén, flera kommittéer,
ett kafé, kafét, flera kaféer,
en akademi, akademin, flera akademier,
ett parti, partit, flera partier,
en intervju, intervjun, flera intervjuer,
ett paraply, paraplyt, flera paraplyer,
en ridå, ridån, flera ridåer,
ett relä, relät, flera reläer,
en kö, kön, flera köer.

Den längre bestämda singularformen på -en och -et
användes i stelare skriftspråk och i vissa namn, t. e.
filosofien, Svenska akademien. I teknisk språkstil är
den i regel onödig.

J. W.

3 okt. 1942

447

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free