- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
461

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 17 okt. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

ej längre en betingelse för bärandet av denna
ingenjörstitel. Stadsingenjörens medhjälpare använda
fortfarande titeln matematikus.

En märklig differentiering inom det första svenska
ingenjörväsendet utgör Matthias Geigers beställning
"att vara hovingenieur" den 30 juli 1646. Vari hans
syssla speciellt bestod är ännu ej klarlagt. Konungen
befallde riks- och kammarråden "att låta
hovingenjören M. Matthias Geiger bekomma vid Mickaelis tid
300 daler silver mynt." Detta belopp utgjorde
tydligen hans årslön, vilken från och med år 1647 skulle
utbetalas "af Sjötull, så länge han i tjänsten är." En
annan hovingenjör hette Jacob Dickman. Både han
och Geiger verkade samtidigt och voro bosatta i
Stockholm. Där påträffas också Petter Meenlös med
titeln kronoingenjör.

I mitten av 1600-talet hade sålunda det svenska
ingen jör väsendet nått en ganska hög grad av
differentiering, markerad av titlarna ingenjörskapten,
stads- och lantingenjör samt hov- och kronoingenjör.

Det moderna titelskickets uppkomst.

I Tyskland påträffas ordet "Ingegnier" först år
1571 och då med betydelsen krigsbyggmästare.
Låneordet ingenjör hade sålunda i tyskan kvar sin
medeltida franska betydelse. England fick givetvis ordet
engineer direkt från de normandiska erövrarna. Men
i slutet på 1500-talet började det användas om
maskinkonstruktörer i allmänhet. Detta var den mest
konsekventa utvecklingen från den franska
ordstammen och, den har i modern tid skapat uttryck som
engineering, engineering industry, engineering world
för maskintekniken. Svenskt språkbruk hade, som
synts, på grund av ingenjörernas sociala funktioner
väsentligen mist kontakten med grundmeningen.

Mot slutet av 1600-talet började för ingenjörstiteln
i Frankrike en ny era, som fortsatte under 1700-talet.
Utmärkande för denna är, att staten tagit hand om
ingenjörstiteln; statsingenjör (ingenieur de 1’Etat)

blev den gemensamma benämningen på
ingenjörskonstruktörer vid marinen (1689) samt medlemmar av de
statliga ingenjörskårerna: ingenjör-geografer (1696),
väg- och vattenbyggnadsingenjörer (1716) och
gruvingenjörer (1783). Det var inträdet i kåren efter
förvärvandet av dess speciella kompetens som gav
ingenjörstiteln. Genom stiftandet av polytekniska
högskolan (1794) centraliserades utbildningen av
ingenjörer till statens kårer och manufakturer. Därmed
gjordes principiellt ingenjör till allmän teknologisk
examenstitel och denna princip bröt snart de
statligt-korporala skrankorna. Jämte École polytechnique
berättigades nämligen den 1828 grundade École
cen-trale des arts et manufactures att utexaminera
ingenjörer. I dess fyra fack utbildades konstruktörer,
me-kanister, metallurger och kemister, vilka som
diplomingenjörer inträdde i näringslivets skilda grenar.
Dessutom fanns sedan 1778 École des Mines, som för
bergshanteringen skolade bergs- och gruvingenjörer.
Som gemensam beteckning för de icke statsanställda
började titeln civilingenjör komma i bruk.

Det är lätt att i detta franska ingenjörs väsende
igenkänna mönstret för det moderna officiella
titelskicket för Sveriges ingenjörer. Vid dess successiva
införande ha givetvis inträtt modifikationer efter våra
säregna förhållanden och inflytelser från även andra
länder.

Ingenjörstitelns kulturskikt.

Av den föregående undersökningen framgår, att
man i den svenska ingenjörstiteln kan urskilja flera
"kulturskikt", vilka i historisk följd kunna
benämnas:

det militära
det administrativa och
det industriella.
Samtliga äro fortfarande företrädda — det andra hos
oss dock i ringa omfattning — och i länder, där
legalt skydd för ingenjörstiteln genomförts eller
dryftats ha de som regel ansetts likaberättigade.

Kosmiska strålskurar.

Nedanstående uppsats, som hämtats ur
"Forschungen und Fortschritte" h. 25/26
1942, har författats av professor Hans
Geiger vid tekniska högskolan i Berlin.

Red.

De från världsrymden kommande kosmiska
strålarna ha den märkliga egenskapen att kunna ur materia
i begränsad volym utlösa sekundärstrålar i stort
antal. Det har t. e. lyckats att taga
Wilson-fotogra-fier, på vilka man kan se hundratals energirika
elektroner slungas ut ur en blyplatta. På vad sätt dessa
elektronskurar uppstå förblev länge en gåta; det är
först efter ett ingående studium av de mest
energi-mättade strålarnas egenskaper som man har lyckats
bringa klarhet i denna fråga.

När strålar av medelmåttig energi, t. e. ß- eller
y-strålar från radium, passera genom materia, förlora de

sin energi, emedan det uppstår en växelverkan med
atomelektronerna, som leder till jonbildning,
foto-effekt och comptoneffekt. Men när strålar med
extremt hög energi tränga in i materien, kommer
växelverkan med atomelektronerna i bakgrunden för
växelverkan med atomkärnorna. Ett ytterst energirikt
ljuskvantum kan sålunda helt eller delvis omsätta sin
energi i en atomkärnas kraftfält med det resultatet,
att två mycket energirika elektronstrålar med
motsatt laddning utslungas ur den träffade atomkärnan.
Å andra sidan kan en mycket energirik
elektron-stråle i en atomkärnas kraftfält omsätta avsevärda
mängder av sin energi i kortvågiga ljuskvanta
(bromsningskvanta). Om vi alltså befinna oss i
området för extremt hög energi, så kunna ljuskvanta
bilda elektronstrålar under medverkan av materia,
och ur elektronstrålarna kunna nya ljuskvanta
uppstå. Därvid bibehålla nybildade elektroner och

19 sept. 1942

461

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free