Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 31 okt. 1942 Röntgenstrålarna och deras användning - Kristallstrukturbestämningens grunder, av Gunnar Hägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 4.
Fig. 5.
igenom kunna uppnås, väljas som axlar andra
trans-lationsriktningar, som ej ge en primitiv
elementar-cell. Man önskar exempelvis hänföra alla kristaller
som ha kubisk symmetri till ett kubiskt
koordinatsystem, dvs. ett rätvinkligt koordinatsystem med
samma enhetslängd utefter alla tre axlarna. Då
erhålles i vissa fall en primitiv cell, i andra en
dubbelprimitiv, rymdcentrerad cell och i andra åter en
fyrdubbelt primitiv, ytcentrerad cell (fig. 5).
De nu beskrivna translationsgittren ha varit enkla,
dvs. de ha innehållit endast ett slag. låt oss säga A,
av sinsemellan identiska punkter. Om på ett
godtyckligt ställe i detta ^-gitter befinner sig en punkt
B, så måste på motsvarande ställe i varje annan cell,
uppträda en därmed identisk punkt B. Punkterna B
bilda alltså ett i ^4-gittret ställt gitter, som är
kon-gruent med detta. På så sätt kan ett godtyckligt
antal gitter ställas i varandra. Fig. 6 ger ett
tvådimensionellt exempel på tre i varandra ställda gitter.
På detta sätt äro alla kristaller byggda, som
innehålla atomslag med olika funktion, exempelvis
atomer av olika element. Fig. 7 visar ett enkelt
exempel. nämligen en del av gittret (8 elementarceller) av
den av ett flertal ämnen representerade CsCl-typen.
Två enkla kubiska gitter, vartdera upptagande ett
atomslag, äro här ställda i varandra.
Av största betydelse för strukturbestämningen är
studiet av gittrets symmetri. Symmetrien defini-
Fig. 7.
eras genom symmetrielement. Dessa ånge
operationer genom vilka gittret kan överföras i sig självt.
Om gittret exempelvis äger ett spegelplan
(symmetri-plan) kunna de på vardera sidan om spegelplanet
belägna delarna av gittret överföras i varandra genom
spegling i spegelplanet. Ett symmetricentrum
överför varje riktning genom centret i den motsatta
riktningen. Om origo förlägges i centret motsvaras alltså
varje atomläge med koordinaterna x, y, z av ett
därmed likvärdigt med koordinaterna -—x, —y, ■—2.
Finnes en rø-talig vridaxel överföres gittret i sig självt
genom vridning omkring denna axel en vinkel av
360°ln eller en multipel därav. Endast vridaxlar med
taligheterna 2, 3, 4 och 6 äro förenliga med
existensen av ett translationsgitter. Förutom dessa
symmetrielement finnas glidspegelplan,
vridinversions-axlar och skruvaxlar. Om ett symmetrielement.
exempelvis en vridaxel, går genom en gitterpunkt
så måste samma slags axel gå genom varje med denna
punkt identisk punkt i gittret. Alla symmetrielement
uppträda alltså i skaror av identiska element.
Sammanfattningen av ett rymdgitters samtliga
symmetrielement benämnes rymdgrupp.
Symmetri-elementen kunna ej kombineras godtyckligt. Antalet
möjliga kombinationer = antalet rymdgrupper blir
därför begränsat och utgör 230 stycken.
Fastläggandet av rymdgruppen är ett viktigt led i
strukturbestämningen. Betydelsen härav torde
framgå av ett exempel. I fig. 8 återges
symmetrielemen-ten i en elementarcell tillhörande en rombisk
rymdgrupp. Elementarcellen innehåller 4 tvåtaliga
vrid-axlar samt 4 spegelplan. Både axlar och spegelplan
Fig. 6.
Fig. 8.
480
31 okt. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
