- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
493

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 31 okt. 1942 Röntgenstrålarna och deras användning - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tekn i sk Tidskrift

ej så lågt, beroende på att föreningslinjen här bildar
vinkel med projektionsplanet, varigenom de båda
ionernas elektronhöljen delvis falla över varandra.

Fig. 16 är en analog bikl av diamant, där
bindningarna äro kovalenta, Här sjunker
elektrontätheten utefter den med projektionsplanet parallella
föreningslinjen till endast 1.84 elektroner per Å2,
vilket tyder på att bindningen förmedlas av
gemensamma elektroner. I mitten av den framträdande
sexhörningen sjunker tätheten däremot till nära 0.

I fig. 17 återges en analog bild för
hexametylen-teramin, (CH2)6N4. Den projicierade delen är
inramad i översiktsbilden till höger. I projektionen syns
tydligt den isolerade molekylen. I dess centrum
projicieras 2 C-atomer på varandra och de övriga

4 C-atomerna ligga i hörnen på kvadraten kring detta
centrum. 4 N-atomerna ligga mitt emellan de senare.
Utbuktningarna vid H visa CH2-gruppernås H-atomer.
Ett påvisande av de lätta H-atomerna är endast
möjligt vid sådana ytterst noggranna undersökningar som
dessa. Om gittret vore ett rent molekylgitter skulle
elektrontätheten sjunka till 0 överallt mellan
molekylerna. Figuren visar dock vid A svaga
elektronbryggor med minst 0,9 elektroner per Å~. Dessa
tyda på svaga kovalenta bindningar mellan
molekylerna (restvalenser). Flera av
hexametylentetra-minets kemiska egenskaper stå i överensstämmelse
härmed. Sålunda smälter det ej utan sublimerar under
sönderdelning samt bildar ett stort antal
additions-föreningar.

Om röntgenrör.

Av civilingenjör S. H. LEDIN.

En detaljerad beskrivning av de olika
röntgenrörty-per eller förslag till rörkonstruktioner, som
framkommit under årens lopp, torde ej ha så stort allmänt
intresse, varför här även en del av de fundamentala
problemen vid röntgenrörframställning komma att
summariskt behandlas. Då röntgenrören arbeta under
synnerligen svåra betingelser, höga spänningar och stora
belastningar, måste man vid tillverkningen av
sådana rör begagna sig av vakuumteknikens samtliga
hjälpmedel, varför en beskrivning av röntgenrörens
problem även torde ha intresse för vakuumtekniken
i allmänhet.

Av avgörande betydelse vid tillverkning av
vakuumrör i synnerhet högbelastbara sådana är
materialvalet. Ett av de viktigaste materialen är
glaset, varvid valet av lämplig glaskvalitet stundom
kan vara avgörande. Man betraktar numera
fysikaliskt sett glaset som en underkyld vätska bestående
av en lösning av skilda silikater i kiselsyra. I själva
verket torde glaset vid ändring av temperaturen ge-

nomlöpa åtminstone 3 olika tillstånd. Över en
bestämd temperatur, övergångstemperaturen, som för ett
vanligt glas ligger vid ca 1 200°, kan glaset betraktas
som en vätska. Över denna temperatur kan ingen
utkristallisation, som medför s. k. avglasning, äga
rum. Även viskositeten ändras relativt obetydligt
över denna temperatur. Under
övergångstemperaturen finnes ett område i vilket glaset antager en
segflytande karaktär. För ungefär var 9°
temperatursänkning fördubblas glasets viskositet. I detta
tillstånd kan avglasning uppträda, om omständigheterna
äro gynnsamma härför. Man får t. e. icke upphetta
glaset under lång tid inom detta temperaturintervall.
Yid fortsatt avkylning ökas glasets viskositet mer
och mer tills det vid en viss temperatur övergår i
sprött tillstånd. Denna temperatur även kallad
trans-formationstemperaturen ligger för de flesta glassorter
mellan 500 och 600°. Om ett föremål, tillverkat av
glas, uppvisar spänningar i materialet och upphettas
till transformationstemperaturen utjämnas spänning-

31 okt. 1942

4 493

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free