- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
497

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 31 okt. 1942 Röntgenstrålarna och deras användning - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tekn i sk Tidskrift

Metallens fria
elektroner kunna även på
annat sätt bibringas
denna ökade energi t. e.
därigenom att katoden
bombarderas med joner
av tillräckligt stor
hastighet. Katoder av
denna typ användas i stor
utsträckning vid
röntgenrör av tidigare
datum s. k. jonrör. Genom
att gastrycket i röret
genom
adsorptionsfeno-men under
urladdningens gång ej kan hållas
konstant, blir ej heller
elektronflödet från en
sådan katod konstant.
Utsättes en metallyta för ett tillräckligt starkt
elektriskt fält, kunna även attraktionskrafterna mellan
elektroner å ena sidan och kristallgittret å den andra
sidan upphävas av detta fält, varvid s. k.
kallemission inträder. De fältstyrkor, som äro
nödvändiga härför, äro emellertid mycket stora, men man
måste utforma elektroderna så, att kallemission ej
kan uppträda genom fältförträngning vid spetsar
på elektroderna. Dessa måste därför vara väl
avrundade och fria från skarpa kanter och helst
polerade.

Om en katod i högvakuum emitterar elektroner
uppstår omkring katoden ett elektronmoln, vilket
genom repellerande krafter hindrar ytterligare emission
från katoden. Anlägges emellertid ett elektriskt fält
mellan katod och anod attraheras elektronerna mot
anoden, och man erhåller en elektronström mellan
katod och anod, vilken till en början är beroende av
spänningsfallet. Yid stigande spänning uppnår
strömmen emellertid ett maximum, över .vilket
elektronströmmen ej mera ökas. Alla elektroner, som
katoden förmår emittera vid en viss temperatur, sugas
då till anoden genom spänningsfallet. Då röntgenrör
arbeta vid höga spänningar, har man i sådana rör
alltid uppnått mättningsströmstyrka.

Då en metall träffas av ett elektronflöde utsänder
den i sin tur sekundärelektroner. Utlösningen av
sekundärelektroner skiljer sig i hög grad från
primär-elektronemission, på så sätt att utträdesarbetet icke
spelar någon avgörande roll och ej heller har man
kunnat påvisa något väsentligt inflytande hos
temperaturen.

Sekundärelektroner kunna i högvakuumrör giva
upphov till störningar såsom icke önskvärd
strålning, uppladdningar av isolatorer och rörväggar eller
okontrollerbar upphettning av olika rördelar. Man
bör därför tillse, i synnerhet vid röntgenrör, som
arbeta med höga spänningar, att
sekundärelektronemis-sionen på lämpligt sätt uppfångas i största möjliga
utsträckning.

Elektronflödet måste i ett röntgenrör riktas mot
en bestämd fläck på anoden, rörets s. k. brännfläck.
Denna riktning av elektronflödet åstadkommes
genom fokuseringsanordningar vid katoden. En
elektron som accelererar i ett elektriskt fält följer till en
början detta fält. Då elektronens hastighet uppnått
ett visst värde, kan det hända, att fältet icke längre

är tillräckligt starkt för att i större utsträckning
påverka elektronens bana. Då genom den höga
spänningen i röntgenrören sådana hastigheter alltid
uppnås, måste man redan mycket nära katoden giva
elektronerna den riktning, de måste ha för att träffa
anoden på önskat ställe. I själva verket accelerera
elektronerna i ett röntgenrör så snabbt, att fältet
alldeles intill glödtråden spelar en utslagsgivande roll.

Vid fotografering eller genomlysning måste, på
grund av att röntgenbilden är en ren skuggbild,
strålningen antingen vara parallell eller strålningskällan
punktformig. Detta innebär, att då brännfläcken är
stor, röret måste befinna sig på stort avstånd från
objektet och filmen, vilket har en minskning i
strålningsintensiteten till följd, omvänt proportionell mot
kvadraten på avståndet. Är brännfläcken liten kan
röret placeras så nära föremålet att den oskärpa i
bilden, vilken framkallas av halvskuggorna, är av
samma storleksordning, som oskärpan på grund av
andra faktorer, t. e. förstärkningsskärmar,
filmemulsion, rörelseoskärpa hos rörliga föremål osv.

Brännfläckens belastbarhet är i stort sett beroende
av två faktorer, anodmaterialets smältpunkt och dess
värmeledningsförmåga. Som anodmaterial användes
praktiskt taget uteslutande volfram, vars smältpunkt
är ca 3 400°C och värmeledningsförmåga ungefär l/8
av kopparens. Värmet bortföres på två sätt från
anoden, i huvudsak antingen genom strålning eller genom
ledning. I det förra fallet upphettas hela den massiva
volframanoden till så hög temperatur, att hela
energimängden bortföres genom värmestrålning. I det
senare fallet ingjutes en relativt tunn volframplatta,
ca 2 mm, i koppar. Kopparen föres genom en
metall-glas-insmältning ut genom glasväggen, där det genom
ledning avförda värmet kan borttransporteras genom
vatten-, olje- eller luftkylning.

Fig. 5 avbildar ett Coolidgerör av äldre typ med
glödkatod och strålningskyld anod. Då man under
20-talet lärt sig behärska sammansmältningstekniken
mellan metall och glas, började man utföra rören
med ledningskyld anod. Ett sådant rör med s. k.
kokkylning visas i fig. 6. Anoden är ihålig och fylld
med vatten, som vid rörets belastning kokar och
därigenom binder värmet. På grund av svårigheterna
att utföra sådana rör med högspänningsskydd har

Fig. 5. Coolidgerör av äldre typ (omkr. 1920). Till höger
katoden, volframspiral, till vänster massiv volframanod.

Fig. 6. Kokkylt streckfokusrör. Behållaren till höger är
vattenfylld liksom den ihåliga anoden.

T—-

Fig. 4. Elektronemissionen från
en glödkatod som funktion av
temp. (Richardson).

31 okt. 1942

4 497

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free