- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
499

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 31 okt. 1942 Röntgenstrålarna och deras användning - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tekn i sk Tidskrift

av en stator med ett roterande växelfält. Systemet
verkar således som en vanlig induktionsmotor. Rör
med roterande anod äro numera allmänt använda för
medicinsk diagnostik, där man är beroende av högsta
möjliga belastbarhet för att korta exponeringstider
skola erhållas. Fig. 9 till 11 visa Siemens
"Pantix-rör", Philips Rotalix-rör och Schönanders "Rotod",
samtliga monterade i högspännings- och
röntgenstrål-skyddade kåpor. De två förstnämnda äro luftkylda,
under det att det tredje är oljekylt.

Som förut nämnts kan sekundärelektronstrålningen
från brännfläcken förorsaka icke önskade störningar
i röret. Den allvarligaste av sådana störningar torde
vara, att glaset och eventuellt andra
isolationsmaterial gasa vid bestrålning med hastiga elektroner. På
grund av de starka fälten i ett röntgenrör uppnå
sekundärelektronerna hastigheter som närma sig
primärelektronernas och ge på så sätt även upphov till
röntgenstrålning. Fig. 12 visar en rörkonstruktion
från Philips, där man i högsta grad hindrat
sekundärelektronernas biverkningar. Anoden har gjorts ihålig,
så att brännfläcken helt och hållet omges av metall
utom vid den öppning, där primärelektronerna
inträda. De sekundärelektroner, som slippa ut genom
denna öppning, uppfångas åter på den skålformigt
utbildade yttre anodytan, emedan de uppbromsas i
det starka elektriska fältet och falla tillbaka mot
anoden. Den öppning, som tillåter
röntgenstrålningen att utträda ur hålanoden, är täckt av en
aluminium- eller berylliumskiva. Rörets mittparti består
av en jordad metallcylinder, vilken uppfångar
återstående vagabonderande elektroner eller joner. Är
röret avsett för långvågig strålning, utföres fönstret
i metallcylindern av Lindemann-glas, ett för röntgen-

Fig. 12. Philips
"Metalix"-rör. A
hålanod, K katod.
Rörets mittdel består
av metall med
glasfönster för
röntgenstrålningens utträde.

Fig. 13.
Närbestrål-ningsrör för terapi
eller
materialundersökning. 3 katod,
6 vattenkyld
hålanod ; brännfläcken
vid 7.

Fig. 14. Röntgenrör för 1 000 kV. Röret är uppdelat i 3
sektioner kopplade till spänningsdelare. K katod, T anod,
G koncentrationsspole för elektronstrålen. P strålning-sskydd
av bly (Philips).

Fig. 15. Del av
röntgenrör för 1 400 kV. Obs.
de stora koronaringarna
omkring rörsektionerna.
(General Electric.)

strålar synnerligen genomträngligt
litium-beryllium-borat-glas.

Röntgenrör för medicinsk terapi och för
materialundersökningar måste såtillvida vara konstruerade på
samma sätt, att de uthärda höga spänningar, i
allmänhet 150—250 kV, och kunna drivas kontinuerligt.
Den i anoden utvecklade värmen kan således ej
ackumuleras utan måste avföras på samma tid, som
den tillföres genom elektronbestrålningen. Den
största skillnaden består däri, att ett terapirör kan ha en
godtyckligt utformad brännfläck under det att ett
rör för materialundersökning måste ha en så liten
brännfläck som möjligt för bildskärpans skull.
Kylningen åstadkommes i sådana rör numera uteslutande
genom i anoden strömmande vatten eller olja.

För behandling av vissa sjukdomsfall och även för
materialröntgen har man konstruerat särskilda
när-bestrålningsrör utförda med en smal hålanod från
vars botten strålningen utsändes, fig. 13. Denna
rör-formade anod kan införas i kroppens håligheter,
varigenom strålningskällan kommer så nära
behandlingsstället som möjligt.

Även för kristallstrukturundersökningar har
särskilda rör konstruerats. Anodytan är i sådana rör
ofta vinkelrät mot rörets axel, vilket möjliggör
strålningens uttagande genom ett flertal fönster runt om
rörets axel, så att flera bildupptagningar kunna
utföras samtidigt. Anoden är jordad och kan därför
kylas med vattenledningsvatten direkt.

För att ersätta de dyrbara radiumpreparaten i
synnerhet vid behandling av kräfta ha rör utförts för
mycket höga spänningar, upp till 1,4 mill. voit. Vid
denna spänning har röntgenstrålningen nått ungefär
samma våglängd som de radioaktiva ämnenas
/-strålning. Det säger sig självt, att det är förenat med
utomordentligt stora svårigheter att utföra ett
urladdningsrör för så höga spänningar. För att
urladdningsförloppet skall kunna behärskas uppdelas röret i ett
antal sektioner, vilka successivt reglera
spänningsfallet mellan anod och katod. Detta åstadkommes
genom att varje rörsektion förbindes med
motsvarande del av en spänningsdelare, som är kopplad över
högspänningsaggregatets poler. Fig. 14 visar ett
exempel på hur ett sådant rör kan vara utfört. Fig.
15 ger en föreställning om storleken av ett sådant
röntgenrör. Endast de största laboratorierna i
världen ha hittills av kostnadsskäl kunnat anskaffa
sådana anläggningar och man torde ännu ej kunna
bedöma om de vunna resultaten motsvara de stora
kostnaderna.

31 okt. 1942

4 499

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free