- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
511

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 31 okt. 1942 Röntgenstrålarna och deras användning - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tekn i sk Tidskrift

symmetriska delar. Anodaggregatet innehåller den
ena hälften av högspänningstransformatorn, som
endast behöver dimensioneras för en fjärdedel av
driftspänningen, en ventil, en kondensator och en
glöd-strömstransformator för ventilen, allt inbyggt i en
gemensam oljefylld behållare. Katodaggregatet
innehåller samma delar samt dessutom en
glödströmstrans-formator för röntgenröret. De båda aggregaten kunna
också användas vart och ett för sig för
undersökningar vid lägre spänningar med enpoligt röntgenrör.

Högspänningsgeneratorn förbindes med
röntgenröret med hjälp av isolerade flexibla gummikablar.
För tillfredsställande av kravet på
högspänningssä-kerhet äro dessa liksom högspänningsgeneratorn och
röntgenröret omgivna av ett jordat metallhölje.
Högspänningskablar med jordat hölje medföra emellertid
en kapacitiv spänningsförlust. En kabellängd på 10
meter ger sålunda en sänkning av rörspänningen på
ca 25 %. Denna olägenhet kan man undvika antingen
genom att använda korta kablar eller genom att
överdimensionera högspänningsgeneratorn. I båda fallen
blir emellertid resultatet en minskad rörlighet hos
röntgenröret, då antingen kabellängden blir
otillräcklig eller högspänningsgeneratorn för tung. Man har
i praktiken sökt kringgå dessa svårigheter på så sätt
att man utesluter kondensatorerna i
högspänningsgeneratorn och i stället förlägger villardkopplingens
nyttokapacitet till kablarna (fig. 3). Genom att
använda sådana kondensatorkablar undviker man icke
bara den kapacitiva spänningsförlusten utan
resultatet blir också en ytterligare viktminskning av
hög-spänningsaggregaten, då särskilda kondensatorer
kunna undvaras. Självfallet inverkar förfarandet
ogynnsamt på kablarnas tjocklek och böjlighet.

Som framgår av fig. 3 ger högspänningsgeneratorn
i villardkoppling en pulserande spänning. Då utbytet
av röntgenstrålar är starkt beroende av rörspänningen
ger en för varje halvvåg mellan 0 och toppspänningen
pulserande rörspänning en mindre intensiv och
genomsnittligt mjukare strålning än en konstant
likspänning. Genom speciella anordningar kan emellertid
nära nog konstant likspänning erhållas på
röntgenröret, dock alltid på bekostnad av apparaturens vikt.

Fig. 3.

Kopplingsschema med
spänningskurvor för
transportabel
röntgenanläggning med
kondensatorkablar (modifierad villardkoppling).

omfång och rörlighet. Icke desto mindre är det i
de fall, där största möjliga utbyte av strålning är’
väsentlig för provningens genomförande, berättigat
att utrusta villardkopplade apparater med s. k.
likspänningstillsatser.

De vanligaste för materialundersökning använda
röntgenrören skilja sig icke väsentligt från
medicinska streckfokusrör. Dock ha för speciella ändamål
särskilda rörtyper utarbetats, bland vilka
hålanodrö-ret förtjänar nämnas (fig. 4). Detta har en rörformigt
utbildad anod, vilket gör, att brännfläcken nästan
alltid kan bringas i lämpligt läge i förhållande till det
ställe, som skall provas. Särskilt lämpligt har detta
rör visat sig vara vid undersökning av svetsskarvar
i hålkroppar, svetsade rörbindningar, svetsade
rörflänsar o. dyl. Vanligtvis utföras dessa rör med
ringformigt eller halvklotformigt strålningsfält.
Hålanod-rören byggas för en högsta driftspänning på 150 kV.

På senaste tid har också det s. k. finfokusröret fått
en relativt stor användning. Det är i princip
uppbyggt på samma sätt som hålanodröret men har en
brännfläck, vars diameter endast uppgår till 0,2 mm.
Koncentrationen av de från katoden utgående
elektronerna sker liksom vid hålanodröret med hjälp av

Fig. 2. Transportabel 150 kV-röntgenanläggning för
materialprovning.

Fig. 4. Hålanodrör för materialprovning.

31 okt. 1942

4 511

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free