- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
516

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 31 okt. 1942 Röntgenstrålarna och deras användning - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift



Fig. 17.
Svets-skarven enl. fig.
16 i snitt.

konstatera krympsprickor och inlegering av
koppar-haltigt elektrodmaterial. Krympsprickorna äro i detta
fall synnerligen riskabla ur hållfasthetssynpunkt,

medan genom en inlegering av koppar
korrosionsbeständigheten äventyras på grund av
potentialdifferensen koppar—lättmetall.

Uppkomsten av svetsfel kan betingas av
mångahanda orsaker. Exempelvis kan en på röntgenbilden
iakttagen sprickbildning hänföras till det använda
grundmaterialet eller elektrodmaterialet,
konstruktionens form, svetsmetoden och ordningsföljden för
svetsningens utförande. Självfallet inverka även
arbetsbetingelserna (svårtillgänglighet, underupp
svetsning, temperaturvariationer). En korrekt bedömning
av på röntgenbilden iakttagna svetsfel förutsätter
därför ingående kunskaper i svetsningsteknik samt
vittgående erfarenhet i fråga om materialets egenskaper.

De här anförda exemplen på
grovstrukturundersökningens användning inom järn- och metallindustrien
torde vara tillfyllest för att belysa
röntgenmetodernas mångsidighet. Det finnes grundad anledning
förmoda, att dessa i framtiden också komma att
nyttiggöras inom andra områden, exempelvis betongteknik,
keramisk industri, konsthartsindustri,
träförädlingsindustri och kemisk storindustri. Vi stå här i början
av en utveckling, som ännu icke kan överblickas.

Ingeniörsvetenskapsakademiens
högtidssammankomst.

Ingenjörsvetenskapsakademiens tjugutredje
årshögtid firades den 26 okt. i år i närvaro av H. K. H.
Kronprinsen, statsrådet Herman Eriksson,
överbefälhavaren general Thörnell, ett stort antal
företrädare för statliga verk och myndigheter, för akademier,
högskolor och sammanslutningar, med vilka
akademien står i förbindelse i sin verksamhet, ett stort
antal akademiens stiftare, gynnare och medarbetare
samt talrika representanter för industri och vetenskap
m. fi.

Preses, generaldirektören W. Borgquist, förklarade
högtidssammankomsten öppnad och uttalade till
akademiens gäster i främsta rummet H. K. H.
Kronprinsen och regeringens representanter ett tack för att
de velat hedra sammankomsten med sin närvaro.
Han hälsade dem alla liksom akademiens talrikt
närvarande ledamöter hjärtligt välkomna.

Förste vice preses ägnade därefter en hyllning
åt de sedan föregående årshögtid bortgångna förste
hedersledamöterna bankdirektören Jonas Kjellberg
och kommerserådet Gunnar Dillner, hedersledamoten
professor W. Palmær, utländska ledamöterna
direktör Knud Ørn Bryn, Oslo, civilingenjören Waldemar
Poulsen, Köpenhamn, och korresponderande
ledamoten professor Conrad Matschoss, Berlin.

Kommerserådet Enström höll därpå ett anförande,
som han givit titeln "Forskning och framåtskridande",
i vilket han framförde några intresseväckande
synpunkter på forskningen, dess framtida arbetsformer
och dess betydelse som fredsekonomisk faktor.

Verkst. direktören professor Edy Velander föredrog
sin berättelse över akademiens verksamhet och
redogjorde för den teknisk-vetenskapliga forskningens
utveckling i vårt land under det gångna arbetsåret.

Därefter höll chefen för Statens
skeppsprovnings-anstalt i Göteborg professor H. Nordström föredrag
om "Skeppsteknikens forskningsproblem".

I anslutning härtill överlämnade H. K. H.
Kronprinsen akademiens stora guldmedalj till dr Hugo
Hammar för teknisk-vetenskapliga förtjänster i
samband med hans industriella livsverk till höjande av
svenskt skeppsbyggeri och svensk sjöfart. Vidare
överlämnades akademiens guldmedalj till fil.
licentiaten Bertil Stålhane för hans arbeten på
överspänningsskyddens områden. Brinellmedaljen i guld
överlämnades till professor Gustaf Bring för hans
banbrytande insatser på anrikningsteknikens område.

Vi återgiva nedan Ingenjörsvetenskapsakademiens
motivering för de olika utmärkelserna:

Dr HUGO HAMMAR.

Ingenjörsvetenskapsakademien har beslutat utdela
sin stora guldmedalj till dr Hugo Hammar för
teknisk-vetenskapliga förtjänster i samband med hans
industriella livsverk till höjande av svenskt
skeppsbyggeri och svensk sjöfart.

Hammars skeppsbyggaregärning i ledande ställning
omspinner tiden 1896—1938, därav åren 1910—1938
som chef för Götaverken. Denna verksamhet
karakteriseras genomgående av ett tekniskt nyskapande, som
lagt grunden till såväl Götaverkens stora framgång
som det svenska skeppsbyggeriets överhuvudtaget
enastående och oanade utveckling under de senaste
decennierna. Hammars teknisk-vetenskapliga instinkt
har varit drivkraften i hans i industriellt och
kommersiellt avseende genomgripande och djärva
framsteg. Det må erinras om införandet av dieselmotorer

516

31 okt. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free