- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
522

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 7 nov. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

uppehöll jag mig utförligt vid de anmärkningsvärda
framsteg, som gjorts på gasturbinens område, vilka
pekade mot en ny epok i kraftalstringens historia.
Till komplettering härav är att anföra att man i
Schweiz (Brown Baveri) under sista året byggt
ett fullbanelokomotiv, drivet med gasturbinsystem,
vilket vid utförda prov givit synnerligen goda
resultat.

Indirekt kan man ju sluta sig till att mycket
väsentliga tekniska landvinningar hava
åstadkommits, vilka satt sin prägel på krigsmateriel av olika
slag och därmed på krigföringen. Det lider intet
tvivel att betydande tekniska framsteg gjorts t. e. inom
motorväsendet, flygtekniken och den trådlösa
kommunikationstekniken, framsteg, som när de en gång
bliva befriade ur krigets gastkramning med all
sannolikhet komma att öva ett omskapande
inflytande på det civila livets tekniska hjälpmedel, deras
utgestaltning och användning.

Andra grenar av teknik och vetenskap äro
upptagna med de problem som sammanhöra med
folkförsörjningens upprätthållande under rådande
förhållanden, då brist råder på olika råvaror och
födoämnen och det blir nödvändigt skaffa
ersättnings-ämnen. De kemiska vetenskaperna och den kemiska
tekniken äro här starkt engagerade, och det lär väl
i det här fallet som så många gånger förr bli
resultatet, att en god del av de vunna framstegen bli av
betydelse icke blott inför ögonblickets krav utan
jämväl bestående för längre framtid under normala
förhållanden. Att så kommer att bli fallet ifråga om
t. e. fiberforskningens resultat, textilområdet i dess
helhet samt ett flertal nya produkter av
kemiskteknisk industri o. a. synes redan nu vara påtagligt.

När en gång kriget upphör komma dessa nu i
krigsmaterielen och krigsförsörjningen magasinerade
tekniska framsteg att vältra fram som en störtflod
ur en brusten damm och därvid i sin mån bidraga
till att skärpa den ekonomiska konkurrenskamp, som
med säkerhet kan förväntas efter kriget, huru detta
än må sluta. Det är ett allvarligt perspektiv för ett
land som Sverige med dess begränsade resurser.
Åtskilligt har uträttats även här under krigsåren, som
bl. a. torde komma att framgå av verkst. direktörens
föredrag, men långt ifrån tillräckligt för att motsvara
den situation jag nyss målat upp. Skola vi kunna
möta den med någon framgång måste vi göra allvar av
att bygga upp ett modernt forskningskomplex,
avseende såväl ren som tillämpad vetenskap. Det talas
nu mycket om forskningen och dess betydelse.
Hoppas det inte är en modesak. Det räcker inte med
vackert tal om intresse för saken, det fordras en
omfattande och systematisk uppbyggnad, säkert
medförande stora uppoffringar både från statens och
näringslivets sida. Våra ekonomiska resurser äro
tyvärr begränsade. För ögonblicket måste vårt land
koncentrera sig på den militära beredskapen.
Därefter måste emellertid följa den fredsekonomiska
beredskap jag talat om. Det kan inte hjälpas om det
därvid skulle bli nödvändigt att för någon tid knappa
in på något annat samhällsområde, t. e. den
aktningsvärda humanistiska kultur, som vårt tidigare
välstånd förmått att bära upp. Det är bättre titt titi
ett problem i sänder och lösa det grundligt. I och
med att vi får vårt näringsliv anpassat till den nya
tidens krav och på nytt konsoliderat blir den nöd-

vändiga grunden lagd för nya steg på
framåtskridandets väg såväl ifråga om nationens timliga välfärd
i avseende på föda, kläder och husrum, hygien m. m.,
som ifråga om den kulturella överbyggnaden. Samma
resonemang föres nu världen över såsom motivering
till den omedelbara vikt man lägger på den
tekniskvetenskapliga forskningen.

Det är av stort intresse att taga del av de
undersökningar och uttalanden som under senaste året
kommit till synes i den anglosaxiska delen av
världen beträffande en kommande fredstid och
möjligheterna för det vidare framåtskridandet. I England
har sålunda flera officiella organ presterat
utredningar rörande en "new order" såväl avseende
Storbritannien självt som världen i övrigt, aktstycken,
vilka sedermera kommenterats av framstående
fackmän både från det naturvetenskapliga och det
ekonomiska området. Man har i England tydligen
kommit till insikt om den utslagsgivande betydelsen, som
måste tilläggas forskningen i kommande tider —
särskilt den åt det tekniska orienterade. Man
konstaterar också att det blir nödvändigt med en
radikal omläggning av den vetenskapliga och tekniska
utbildningen och av forskningens organisation. Man
understryker vikten av att utbildningen får en mera
praktisk och mindre akademisk prägel än vad hittills
varit fallet. I fråga om forskningen betonas med
åberopande särskilt av amerikansk erfarenhet och
praxis nödvändigheten av samarbete mellan flera
specialister i arbetsgrupper — team work, som
amerikanarna kalla det —, sålunda med uppgivande av
den individualism, som traditionsmässigt präglat den
vetenskapliga forskningen. Det är f. ö. intressant
att iakttaga hurusom i den anglo-amerikanska
diskussionen om framtiden överhuvudtaget man
enstämmigt ger uttryck åt den uppfattningen att den
tid vi leva uti i själva verket innebär en revolution
av lika genomgripande betydelse som på sin tid
exempelvis feodalismens avskaffande eller franska
revolutionen, på så sätt att den av utpräglad
individualism kännetecknade epok, som nu går till ända,
kommer att följas av en ny tid, mera färgad av
kollektiva arbets- och samhällsformer i så gott som alla
olika sammanhang. Det är fara värt att denna
analys av läget får sägas vara fullt riktig. Vi se även
hos oss utslag av samma tendens, och vi veta att
den europeiska kontinenten är inställd på en till det
yttersta driven kollektivism. För min del tror jag
att fenomenet ytterst är en ofrånkomlig konsekvens
av människosläktets trots allt ständiga förökning i
antal, resulterande i en sammanträngning till en allt
tätare massa, där individens rörelsefrihet blir
mindre och mindre, tvingande till närmare samverkan
med omgivningen, och där å andra sidan ett
aktions-centrum måste bli kollektivt för att kunna göra sig
gällande.

Att den kollektiva arbetsformen vunnit burskap
inom forskningslivet på kontinenten därom veta vi
gott besked. Även hos oss har man funnit
erforderligt att beträda samma väg för att ernå största
möjliga effektivitet. När vi nu gå att här i landet
organisera det forskningsområde, som omspänner såväl
rena naturvetenskaper som tekniska vetenskaper,
måste vi ha ögonen öppna för dessa synpunkter. Å
ena sidan måste mentaliteten hos forskarna undergå
en förändring så till vida att den individualistiska

522

26 dec. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0542.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free