- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
525

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 7 nov. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

skapar nya produkter, genom vilka nya
avsättningsområden kunna vinnas. .Den andra vägen, som
rekommenderas, avser ett direkt samarbete mellan
företagen i produktionsfrågor, som öppna nya
möjligheter för en rationalisering av driften. En dylik
produktionsgemenskap anses bl. a. böra sikta på att
bättre tillvarataga de möjligheter till förbilligande,
som tillverkning i s. k. "långa serier" erbjuder.
Detta skulle vid den enskilda driftenheten kunna
ske dels genom en standardisering av halvfabrikaten
och begränsning av antalet typer av färdiga varor,
dels genom en specialisering av produktionen i de
enskilda driftenheterna samt slutligen också genom
en koncentration av produktionen till ett mindre
antal driftenheter.

Det är alltså en ganska revolutionerande
omgestaltning av den industriella organisationen, som här
åsyftas, och det är väl förståeligt, om man på sina håll
manat till en viss försiktighet. Visserligen understrykes
i boken att denna samverkan bör så utformas, att den
"icke söker ersätta den individuella företagsamheten
utan istället bildar ett förstärkt underlag för dess
utveckling". Men den risken föreligger
uppenbarligen att en alltför långt driven
företagskoncentration med ty åtföljande specialisering kan hämma de
enskilda företagens rörelsefrihet och därmed också
minska intresset för och möjligheten till nya initia-

tiv. Mångsidigheten i tillverkningen hos ett företag
kan ofta både direkt och indirekt vara till stor
ekonomisk fördel såväl för detta som för landet, även om
tillverkningen av vissa fabrikat skulle kunna något
förbilligas genom dennas koncentration till större och
färre enheter.

Vilka vägar som än väljas för att öka näringslivets
effektivitet, så får man inte glömma, att både
industriledarnas och de anställdas insatser inom sina
företag i hög grad bli beroende av de allmänna
förutsättningar, under vilka industrien i framtiden får arbeta.
Bland dessa förutsättningar må till sist särskilt
nämnas sådana som: formerna för industriens beskattning,
industriens kapitalförsörjning och framförallt
företagarens frihet att oberoende av en dirigerande
statsmakt vidtaga sina dispositioner. Alla dessa faktorer
antydas endast i boken. De utgöra emellertid var
och en mycket viktiga delar i ett industriellt
framtidsprogram, och det finns anledning hoppas, att
utredningsinstitutet i sitt fortsatta arbete skall ägna
dem ökad uppmärksamhet.1

O. J.

i "Till frågan om det industriella framåtskridandet i
Sverige", ett diskussionsinlägg av Ingvar Svennilson och Erland
Waldenström, Nordiska bokhandeln i distribution, Stockholm
1942, 68 sidor, pris 2 kr.

Anpassad målningsteknik.

Linoljesituationen var till ytterlighet brydsam vid
den tidpunkt, då innevarande års ransoneringsplan
uppgjordes inom industrikommissionen. Vi hade
knappast fått något enda tillskott av betydelse sedan
handelsvägarna västerut spärrades, och våra lager
voro mycket decimerade. Ransoneringsplanen erhöll
därför en sådan utformning, att densamma snabbt
skulle kunna anpassas, därest den import, om vilken
vissa förhoppningar förefanns, skulle bliva
förverkligad. Då dessa förhoppningar i någon mån infriats,
torde en åtstramning av linoljetilldelningen knappast
behöva befaras under det närmaste året. Trots de
betydande fraktkostnaderna för linoljan har priset
kunnat hållas nere vid kr. 1:75 per kg och det är
då att märka att detta pris även inkluderar den
licensavgift, som numera uttages på all importerad
olja. Avsikten med denna avgift är att skapa en
reserv för framtida utjämning av prisdifferensen
mellan importerad olja och inhemsk linolja, utvunnen
genom den nu utbyggda svenska linfröodlingen.

Att vi sannolikt gå fria från ytterligare
inskränkningar under det kommande året, betyder dock icke
att vi ha gott om linolja. Tvärtom, många ändamål
ha måst eftersättas och en ytterligare anpassning har
måst genomföras. I fråga om byggnadsmålning har
sålunda all den linolja, som annars skulle förbrukats
för bredspackling av puts och för målning av tak
och väggar reserverats för målning av snickerier och
vissa sanitärt betydelsefulla ytor. För annan
målning har man att vända sig till linoljefria och
linoljefattiga material, i främsta rummet den svenska röd-

färgen och kalkfärgerna samt de s. k.
emulsionsfärgerna.

Näst linoljan ha lösningsmedlen utgjort den trånga
sektionen. Vi hade som bekant före kriget en kolossal
import av lösningsmedel, vilka flöto hit över
oceanerna till ett mycket billigt pris. Den svenska
nyproduktion, som i viss mån skall ersätta importen,
ställer sig naturligtvis dyrare än denna på grund
av sin ringa kvantitet. Då nyproduktionen dessutom
är ekonomiskt riskbetonad är den även svar att fa
igång i tillräcklig omfattning. Ett ytterligare
förhållande, som komplicerar försörjningen med
inhemska lösningsmedel, är att dessa jämväl kunna
användas såväl till motorbränsle som till vidare kemisk
förädling.

Särskilt stora anspråk ställas på lösningsmedel vid
sprutmålningen. De mängder terpentin och andra
lösningsmedel, som för närvarande förbrukas härför, äro
så pass betydande, att de på ett avgörande sätt
påverka vår försörjning med målningsmaterial. Med
hänsyn till bristen på arbetskraft och till de nu så
aktuella strävandena att hålla nere
produktionskostnaderna, bjuder det dock emot att genom några
tvångsåtgärder skapa en allmännare övergång till
penselstrykning. Genom samarbete mellan
intresserade parter torde väl en rimlig medelväg här kunna
utfunderas. I vissa fall synes det emellertid stå
utanför all diskussion, att återgång till penselstrykning
bör ske. För att taga ett särskilt drastiskt exempel
på materialslöseri genom sprutmålning skall jag
nämna målning av fönsterspröjsar.

7 nov. 1942

525

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free