- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
529

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 14 nov. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

HÄFTE 46 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 14 NOV.

ÅRG. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2

INNEHÅLL: Den tekniska forskningen i Sverige. -— Bidrag till Norgehjälpen! — Sammanträden.

Den tekniska forskningen i Sverige.

Den 22 oktober samlades herrar Olle
Engkvist, Gunnar Sundblad, Albin
Johansson, Harald Nordenson, Edy Velander,
Håkan Sterky och Gösta Malm under
statsrådet Herman Erikssons
ordförandeskap kring ett rådsbord för att i form av
en diskussion i radio giva svensk
allmänhet en kort sammanfattning av vad
teknisk forskning i vårt land betyder och
arbetar med för mål. För det stora
flertalet teknici, som, åtminstone på sina
speciella ämnesområden, följt med den
tekniska forskningens utveckling på senare
tid i vårt land ger kanske denna för
allmänheten upplagda "diskussion" föga
nytt, men som en kaleidoskopisk revy
över vad som i denna viktiga fråga är
aktuellt är det välmotiverat, att den här även
i tryck, ehuru i något avkortad form,
bringas till teknikernas kännedom.

R.

Ordföranden, statsrådet Hennan Eriksson: Den
tekniska forskningens betydelse för näringslivet har
under senare år framstått allt tydligare. En orsak
härtill är säkerligen att forskningen under de senaste
decennierna gjort så utomordentligt viktiga framsteg.
Den tekniska forskningen har numera fått en sådan
betydelse, att praktiskt taget varje gren av vår
industri är för sin utveckling beroende av denna forskning.

Frågan om att samordna och intensifiera den
tekniska forskningen har sedan rätt länge varit aktuell
i vårt land. Inte minst ha näringslivets egna
organisationer fört fram yrkanden på åtgärder för att ge
ett kraftigare stöd åt det tekniska forskningsarbetet
och skapa större planmässighet på detta område.

Sedan ett par år tillbaka arbeta ett par av
regeringen tillsatta kommittéer under generaldirektör
Malms ordförandeskap med uppdrag att utreda den
tekniska forskningens ordnande och med att utreda
frågan om den högre tekniska undervisningens
anordnande.

Den tekniska forskningen är ett mycket stort
område. Vi kunna här endast lägga fram några av de
viktigaste sidorna av denna sak.

Byggmästare Olle Engkvist: Med stor
tillfredsställelse har byggnadsindustrien hälsat meddelandet
häromdagen om, att byggnadsteknisk forskning nu
äntligen med statsmakternas hjälp kan träda i funktion.

Härmed förverkligas ett gammalt önskemål. Även
om vi anse de första anslagen små och alltför blyg-

samma i förhållande till de stora och direkta vinster,
vi anse oss ha goda skäl att förvänta som resultat
av byggnadsteknisk forskning, öppnas ändå
perspektiven till ett bättre sakernas tillstånd.

Byggnadsindustrien spänner sin verksamhet över
väldiga områden av alla slags industriprodukter, av
sociala, ekonomiska och hygieniska problem utan att
hittills ha kunnat skaffa sig det viktiga
arbetsinstrument för att lösa dessa problem, som heter teknisk
forskning.

Trots sin storlek (omsättningssumman var år 1989
1 milliard kronor) saknar byggnadsindustrien
storföretag. De arbetande enheterna äro små och många.
Det anses, att ca. 2 000 självständiga -byggmästare och
byggnadsfirmor arbeta inom husbyggnadsindustrien,
och därtill komma minst lika många av
småbygg-mästareklassen. Dessa konkurrera alltför hårt med
varandra om arbetstillfällena för att kunna
samarbeta för teknisk forskning.

De forskargärningar, oftast av stort värde, som
ändock ha utförts, ha varit sporadiska företeelser. De
ha i alla fall varit goda exponenter för denna
forskning, t. e. vissa examensarbeten vid högskolorna och
Ingeniörsvetenskapsakademiens utredningar. Ytterst
få av dessa utredningar ha emellertid kunnat
slutföras i brist på anslag. Många problem vänta på
sin lösning.

Det är betecknande för forskningen hittills, att vår
kunskap om människans behov av frisk luft är
baserad på undersökningar och rön, gjorda för snart
100 år sedan, och att dessa undersökningar under
mellantiden inte nämnvärt ha kontrollerats eller
bearbetats. Därför ha vi också dessa bisarra föreskrifter
beträffande ventilation, och den beräknas för en
luftomsättning av 1 à 2 gånger per timme i bostadshus.
Yrkesinspektionen föreskriver för verkstäder 4—10
och i samlingslokaler 4 gånger per timme.

Om en så våldsam luftomsättning är nödvändig
eller inte i bostäder och arbetslokaler, eller om
ventilationen skall ske medelst inblåsning av friskluft,
befuktad eller torr, eller om det sker genom
utsugning av rumsluften, det bekymra sig vederbörande
myndigheter ej om. Här är jungfrulig mark för
forskningen och här stå stora värden att vinna. Om alla
bostäder skulle ventileras enligt de stockholmska
föreskrifterna, betyder detta, enligt doktor Axel Eriksson,
under fredstid en årlig merutgift av 140 millioner
kronor. Enligt samma källa offra vi ävenledes årligen
under fredstid ca 100 millioner, därför att vi bygga
våra ytterväggar för tunna eller av otillräckligt, iso-

31 okt. 1942

529

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free